Psaltaren 9
1 För sångmästaren, till Mutlabbén; en psalm av David. Jag vill tacka HERREN av allt mitt hjärta; jag vill förtälja alla dina under.
Al Vencedor: sobre Mut-labén: Salmo de David. Te alabaré, oh SEÑOR, con todo mi corazón; contaré todas tus maravillas.
2 Jag vill vara glad och fröjdas i dig, jag vill lovsjunga ditt namn, du den Högste.
Me alegraré y me regocijaré en ti; cantaré a tu nombre, oh Altísimo;
3 Ty mina fiender vika tillbaka, de falla och förgås för ditt ansikte.
por haber sido mis enemigos vueltos atrás; caerán y perecerán delante de ti.
4 Ja, du har utfört min rätt och min sak; du sitter på din tron såsom en rättfärdig domare.
Porque has hecho mi juicio y mi causa; te has sentado en silla juzgando justicia.
5 Du har näpst hedningarna och förgjort de ogudaktiga; deras namn har du utplånat för alltid och evinnerligen.
Reprendiste los gentiles, destruiste al malo, raíste el nombre de ellos para siempre y eternalmente.
6 Fienderna äro nedgjorda, utrotade för alltid; deras städer har du omstörtat, deras åminnelse har förgåtts.
Oh enemigo, acabados son para siempre los asolamientos; y las ciudades que derribaste, su memoria pereció con ellas.
7 Men HERREN tronar evinnerligen, sin stol har han berett till doms;
Mas el SEÑOR permanecerá para siempre; ha dispuesto su trono para juicio.
8 och han skall döma jordens krets med rättfärdighet, han skall skipa lag bland folken med rättvisa.
Y él juzgará el mundo con justicia; juzgará los pueblos con rectitud.
9 Så vare då HERREN en borg för den förtryckte, en borg i nödens tider.
Y será el SEÑOR refugio al humilde, refugio para el tiempo de angustia.
10 Och må de som känna ditt namn förtrösta på dig; ty du övergiver icke dem som söka dig, HERRE.
Y en ti confiarán los que conocen tu nombre; por cuanto tú, oh SEÑOR, no desamparaste a los que te buscaron.
11 Lovsjungen HERREN, som bor i Sion, förkunnen bland folken hans gärningar.
Cantad al SEÑOR, el que habita en Sion. Noticiad en los pueblos sus obras.
12 Ty han som utkräver blodskulder har kommit ihåg dem; han har icke förgätit de betrycktas klagorop.
Porque demandando la sangre se acordó de ellos; no se olvidó del clamor de los humildes.
13 Var mig nådig, HERRE; se huru jag plågas av dem som hata mig, du som lyfter mig upp från dödens portar;
Ten misericordia de mí, SEÑOR. Mira mi aflicción que padezco de los que me aborrecen, tú que me levantas de las puertas de la muerte;
14 på det att jag må förtälja allt ditt lov och i dottern Sions portar fröjda mig över din frälsning.
para que cuente yo todas tus alabanzas en las puertas de la hija de Sion, y me goce en tu salud.
15 Hedningarna hava sjunkit ned i den grav som de grävde; i det nät som de lade ut har deras fot blivit fångad.
Se hundieron los gentiles en la fosa que hicieron; en la red que escondieron fue tomado su pie.
16 HERREN har gjort sig känd, han har hållit dom; han snärjer den ogudaktige i hans händers verk. Higgajón. (Sela)
El SEÑOR fue conocido en el juicio que hizo; en la obra de sus manos fue enlazado el malo. (Meditación para siempre. (Selah)
Los malos volverán al sepulcro; todos los gentiles que se olvidan de Dios. (Sheol h7585)
18 Ty icke för alltid skall den fattige vara förgäten, de betrycktas hopp skall ej varda om intet evinnerligen.
Porque no para siempre será olvidado el humilde; ni la esperanza de los pobres perecerá para siempre.
19 Stå upp, HERRE; låt icke människor få överhanden, låt hedningarna bliva dömda inför ditt ansikte.
Levántate, oh SEÑOR; no se fortalezca el hombre; sean juzgadas los gentiles delante de ti.
20 Låt, o HERRE, förskräckelse komma över dem; må hedningarna förnimma att de äro människor. (Sela)
Pon, oh SEÑOR, temor en ellos: conozcan los gentiles que son hombres. (Selah)
