Psaltaren 88

1 En sång, en psalm av Koras söner; för sångmästaren, till Mahalat-leannót; en sång av esraiten Heman. HERRE, min frälsnings Gud, dag och natt ropar jag inför dig.

Nyanyian. Mazmur kaum Korah. Untuk pemimpin kor. Menurut lagu: Mahalat Leanot. Nyanyian pengajaran Heman, orang Ezrahi. Ya TUHAN, Allah yang menyelamatkan aku, di waktu siang aku berseru kepada-Mu, di waktu malam aku menghadap Engkau.

2 Låt min bön komma inför ditt ansikte, böj ditt öra till mitt rop.

Semoga doaku sampai kepada-Mu, dengarkanlah seruanku.

3 Ty min själ är mättad med lidanden, och mitt liv har kommit nära dödsriket. (Sheol h7585)

Aku ditimpa banyak kesusahan; maut sudah di ambang pintu. (Sheol h7585)

4 Jag är aktad lik dem som hava farit ned i graven, jag är såsom en man utan livskraft.

Aku seperti orang yang akan turun ke liang kubur, orang yang kehabisan tenaga.

5 Jag är övergiven bland de döda, lik de slagna som ligga i graven, dem på vilka du icke mer tänker, och som äro avskilda från din hand.

Aku ditinggalkan di antara orang mati, seperti orang terbunuh, terbaring dalam kuburan, seperti orang yang Kaulupakan sama sekali, orang yang tidak Kautolong lagi.

6 Ja, du har sänkt mig ned underst i graven, ned i mörkret, ned i djupet.

Engkau melemparkan aku ke lubang yang dalam, ke liang kubur yang dalam dan gelap.

7 Den vrede vilar tung på mig, och alla dina böljors svall låter du gå över mig. (Sela)

Kemarahan-Mu menekan aku dengan berat, aku hancur tertindas oleh murka-Mu.

8 Du har drivit mina förtrogna långt bort ifrån mig; du har gjort mig till en styggelse för dem; jag ligger fången och kan icke komma ut.

Kaujauhkan kenalan-kenalanku daripadaku, dan Kaubuat aku memuakkan bagi mereka. Aku terkurung dan tak dapat keluar,

9 Mitt öga förtvinar av lidande; HERRE, jag åkallar dig dagligen, jag uträcker mina händer till dig.

mataku menjadi redup karena sengsara. Setiap hari aku berseru kepada-Mu, TUHAN, dan berdoa dengan tangan terentang.

10 Gör du väl under för de döda, eller kunna skuggorna stå upp och tacka dig? (Sela)

Apakah Engkau membuat keajaiban untuk orang mati? Apakah mereka bangkit dan memuji Engkau?

11 Förtäljer man i graven om din nåd, i avgrunden om din trofasthet?

Apakah kasih-Mu diberitakan dalam kuburan, dan kesetiaan-Mu di tempat kebinasaan?

12 Känner man i mörkret dina under, och din rättfärdighet i glömskans land?

Adakah yang mengetahui keajaiban-Mu dalam kegelapan, atau kebaikan-Mu di negeri tempat orang dilupakan?

13 Men jag ropar till dig, HERRE, och bittida kommer min bön dig till mötes.

Tetapi aku mohon pertolongan-Mu, ya TUHAN, setiap pagi kupanjatkan doa kepada-Mu.

14 Varför förkastar du, HERRE, min själ, varför döljer du ditt ansikte för mig?

Ya TUHAN, mengapa Engkau menolak aku? Mengapa Kaupalingkan wajah-Mu daripadaku?

15 Betryckt är jag och döende allt ifrån min ungdom; jag måste bära dina förskräckelser, så att jag är nära att förtvivla.

Sejak kecil aku sengsara dan diincar maut, aku kepayahan menanggung hukuman-Mu.

16 Din vredes lågor gå över mig, dina fasor förgöra mig.

Kemarahan-Mu yang dahsyat menghancurkan aku; serangan-Mu yang hebat membinasakan aku.

17 De omgiva mig beständigt såsom vatten, de kringränna mig allasammans.

Sepanjang hari kemarahan-Mu seperti banjir mengelilingi aku, mengepung aku dari segala penjuru.

18 Du har drivit vän och frände långt bort ifrån mig; i mina förtrognas ställe har jag nu mörkret.

Kawan-kawanku yang akrab Kaujauhkan daripadaku, tinggal kegelapan menemani aku.