Psaltaren 86
1 En bön av David. HERRE, böj till mig ditt öra och svara mig, ty jag är betryckt och fattig.
Molitev Davidova: Nagni, Gospod, uho svoje; usliši me, ker siromak sem in ubožen.
2 Bevara min själ, ty jag är from; du min Gud, fräls din tjänare, som förtröstar på dig.
Reši dušo mojo, ker tisti sem, kateremu deliš milost; reši hlapca svojega, ti Bog moj, ko imam zaupanje v tebe.
3 Var mig nådig, o Herre, ty hela dagen ropar jag till dig.
Milost mi izkaži, Gospod; ker kličem te ves dan.
4 Gläd din tjänares själ, ty till dig, Herre, upplyfter jag min själ.
Razveseli dušo svojega hlapca; ker do tebe, Gospod, povzdigujem dušo svojo.
5 Ty du, o Herre, är god och förlåtande och stor i nåd mot alla som åkalla dig.
Ti namreč, Gospod, si dober in prizanašaš, in obilen v milosti vsem, ki te kličejo.
6 Lyssna, HERRE, till mitt bedjande, och akta på mina böners ljud.
Čuj molitev mojo, Gospod; in poslušaj prošenj mojih glas.
7 På min nöds dag åkallar jag dig, ty du skall svara mig.
O času stiske svoje te kličem, ker uslišuješ me.
8 Ingen är dig lik bland gudarna, Herre, och intet är såsom dina verk.
Ni ti enakega med vsemi bogovi, o Gospod; in dél ni tvojim enakih.
9 Hedningarna, som du har gjort, skola alla komma och tillbedja inför dig, Herre, och skola ära ditt namn.
Vsi narodi, katerim jih deliš, prihajajočim, klanjajo se pred teboj, in čast dajó tvojemu imenu.
10 Ty du är stor, och du gör stora under; du allena är Gud.
Ker velik si in čudovit, ti sam si Bog.
11 Visa mig, HERRE, din väg; jag vill vandra i din sanning. Behåll mitt hjärta vid det ena att jag fruktar ditt namn.
Uči me, Gospod, pot svoj; hodim naj dalje v resnici tvoji; zberi srce moje, da se boji tvojega imena.
12 Då vill jag tacka dig, Herre, min Gud, av allt mitt hjärta och ära ditt namn evinnerligen;
Slavil te bodem, Gospod Bog moj, iz vsega svojega srca; in čestil bodem imé tvoje vekomaj.
Ker velika je milost tvoja do mene, in rešil si dušo mojo iz spodnjega groba. (Sheol h7585)
14 Gud, fräcka människor hava rest sig upp mot mig, och våldsverkarnas hop står efter mitt liv; de hava icke dig för ögonen.
O Bog, prevzetniki se spenjajo zoper mene, in silovitnikov krdela iščejo življenja mojega, ker te nimajo pred očmi.
15 Men du, Herre, är en barmhärtig och nådig Gud, långmodig och stor i mildhet och trofasthet.
Ti pa, Gospod, Bog mogočni, usmiljen si in milosten; potrpežljiv in obilen v milosti in zvestobi.
16 Vänd dig till mig och var mig nådig, giv åt din tjänare din makt, och fräls din tjänarinnas son.
Ozri se v mé, in milost mi stórí; daj moč svojo hlapcu svojemu, in reši dekle svoje sina.
17 Gör ett tecken med mig, så att det går mig väl; och må de som hata mig se med blygd att du, o HERRE, hjälper mig och tröstar mig.
Stóri znamenje nad menoj v dóbro; da naj vidijo sovražniki moji in se sè sramoto oblijó, ko mi bodeš ti, Gospod, pomagal, in potolažil me.
