< Psaltaren 86 >
1 En bön av David. HERRE, böj till mig ditt öra och svara mig, ty jag är betryckt och fattig.
Ei bøn av David. Herre, bøyg ditt øyra, svara meg! for arm og fatig er eg.
2 Bevara min själ, ty jag är from; du min Gud, fräls din tjänare, som förtröstar på dig.
Tak vare på mi sjæl, for eg er gudleg. Frels din tenar, du min Gud, han som lit på deg!
3 Var mig nådig, o Herre, ty hela dagen ropar jag till dig.
Ver meg nådig, Herre! For til deg ropar eg heile dagen.
4 Gläd din tjänares själ, ty till dig, Herre, upplyfter jag min själ.
Gled din tenars sjæl! For til deg, Herre, lyfter eg mi sjæl.
5 Ty du, o Herre, är god och förlåtande och stor i nåd mot alla som åkalla dig.
For du, Herre, er god og viljug til forlating, og rik på miskunn for alle deim som kallar på deg.
6 Lyssna, HERRE, till mitt bedjande, och akta på mina böners ljud.
Herre, vend øyra til mi bøn, og merka på mi bønerøyst!
7 På min nöds dag åkallar jag dig, ty du skall svara mig.
Den dag eg er i naud, ropar eg på deg, for du svarar meg.
8 Ingen är dig lik bland gudarna, Herre, och intet är såsom dina verk.
Ingen er som du millom gudarne, Herre, og ingi verk er som dine.
9 Hedningarna, som du har gjort, skola alla komma och tillbedja inför dig, Herre, och skola ära ditt namn.
Alle heidningar som du hev skapt, skal koma og tilbeda for di åsyn, Herre, og dei skal æra ditt namn.
10 Ty du är stor, och du gör stora under; du allena är Gud.
For du er stor og gjer undergjerningar, du er Gud og ingen annan.
11 Visa mig, HERRE, din väg; jag vill vandra i din sanning. Behåll mitt hjärta vid det ena att jag fruktar ditt namn.
Lær meg, Herre, din veg, eg vil ferdast i di sanning; sameina mitt hjarta til å ottast ditt namn!
12 Då vill jag tacka dig, Herre, min Gud, av allt mitt hjärta och ära ditt namn evinnerligen;
Eg vil prisa deg, Herre min Gud, av alt mitt hjarta, og eg vil æra namnet ditt æveleg.
13 ty din nåd är stor över mig, och du räddar min själ ur dödsrikets djup. (Sheol )
For di miskunn er stor yver meg, og du hev frelst mi sjæl frå den djupe helheimen. (Sheol )
14 Gud, fräcka människor hava rest sig upp mot mig, och våldsverkarnas hop står efter mitt liv; de hava icke dig för ögonen.
Gud, stormodige hev reist seg imot meg, og ein flokk av valdsmenner stend etter livet mitt, og dei hev ikkje deg for auga.
15 Men du, Herre, är en barmhärtig och nådig Gud, långmodig och stor i mildhet och trofasthet.
Men du, Herre, er ein miskunnsam og nådig Gud, langmodig og rik på miskunn og truskap.
16 Vänd dig till mig och var mig nådig, giv åt din tjänare din makt, och fräls din tjänarinnas son.
Vend deg til meg og ver meg nådig, gjev din tenar styrken din, og frels son åt di tenestkvinna!
17 Gör ett tecken med mig, så att det går mig väl; och må de som hata mig se med blygd att du, o HERRE, hjälper mig och tröstar mig.
Gjer eit teikn med meg til det gode, at dei som hatar meg, må sjå det og skjemmast, av di du, Herre, hev hjelpt meg og trøysta meg.