Psaltaren 84

1 För sångmästaren, till Gittít; av Koras söner; en psalm. Huru ljuvliga äro icke dina boningar, HERRE Sebaot!

Til Sangmesteren; til Githith; af Koras Børn, en Psalme.

2 Min själ längtar och trängtar efter HERRENS gårdar, min själ och min kropp jubla mot levande Gud.

Hvor elskelige ere dine Boliger, Herre Zebaoth!

3 Ty sparven har funnit ett hus och svalan ett bo åt sig, där hon kan lägga sina ungar: dina altaren, HERRE Sebaot, min konung och min Gud.

Min Sjæl begærer, ja længes efter Herrens Forgaarde; mit Hjerte og mit Kød raabe med Fryd til den levende Gud.

4 Saliga äro de som bo i ditt hus; de lova dig beständigt. (Sela)

Ja, Spurven har fundet et Hus og Svalen sin Rede, hvor den har lagt sine Unger: Dine Altre, Herre Zebaoth, min Konge og min Gud!

5 Saliga äro de människor som i dig hava sin starkhet, de vilkas håg står till dina vägar.

Salige ere de, som bo i dit Hus, de skulle endnu love dig. (Sela)

6 När de vandra genom Tåredalen, göra de den rik på källor, och höstregnet höljer den med välsignelser.

Saligt er det Menneske, hvis Styrke er i dig, og i hvis Hjerte de rette Veje ere.

7 De gå från kraft till kraft; så träda de fram inför Gud på Sion.

Naar de gaa igennem Morbærdalen, gøre de den til Kildevæld, ja, og en Regn med Velsignelser skal bedække dem.

8 HERRE Gud Sebaot, hör min bön, lyssna, du Jakobs Gud. (Sela)

De gaa frem fra Kraft til Kraft; de ses for Gud paa Zion.

9 Gud, vår sköld, ser härtill, och akta på din smordes ansikte.

Herre, Gud Zebaoth! hør min Bøn, Jakobs Gud! vend dit Øre til den. (Sela)

10 Ty en dag i dina gårdar är bättre än eljest tusen. Jag vill hellre vakta dörren i min Guds hus än dväljas i de ogudaktigas hyddor.

Gud, vort Skjold! se til og sku din Salvedes Ansigt.

11 Ty HERREN Gud är sol och sköld; HERREN giver nåd och ära; han vägrar icke dem något gott, som vandra i ostrafflighet.

Thi een Dag i dine Forgaarde er bedre end tusinde; jeg udvælger hellere at ligge ved Dørtærskelen i min Guds Hus end at bo i de ugudeliges Telte.

12 HERRE Sebaot, salig är den människa som förtröstar på dig.

Thi Gud Herren er Sol og Skjold; Herren giver Naade og Ære, intet godt nægter han dem, som vandre i Oprigtighed. Herre Zebaoth! saligt er det Menneske, som forlader sig paa dig.