Psaltaren 83

1 En sång, en psalm av Asaf. Gud, var icke så tyst, tig icke och var icke så stilla, o Gud.

Bože! nemoj zamuknuti, nemoj šutjeti, niti poèivaj, Bože!

2 Ty se, dina fiender larma, och de som hata dig resa upp huvudet.

Jer evo neprijatelji tvoji uzavreše, i koji te nenavide, podigoše glavu.

3 Mot ditt folk förehava de listiga anslag och rådslå mot dem som du beskyddar.

Po narod tvoj zlo naumiše, i dogovaraju se na izbrane tvoje.

4 De säga: "Kom, låt oss utrota dem, så att de ej mer äro ett folk, och så att ingen mer tänker på Israels namn."

Rekoše: hodite da ih istrijebimo izmeðu naroda da se više ne spominje ime Izrailjevo.

5 Ty endräktigt rådslå dem med varandra, de sluta mot dig ett förbund:

Složno pristaše i suprot tebi vjeru uhvatiše:

6 Edoms tält och ismaeliterna, Moab och hagariterna,

Naselja Edomova i Ismailovci, Moav i Agareni,

7 Gebal och Ammon och Amalek, filistéerna tillika med dem som bo i Tyrus;

Geval i Amon i Amalik, Filisteji s Tircima;

8 Assur har ock slutit sig till dem, han har lånat sin arm åt Lots barn. (Sela)

I Asur udruži se s njima; postadoše mišica sinovima Lotovijem.

9 Gör med dem såsom du gjorde med Midjan, såsom med Sisera och Jabin vid Kisons bäck,

Uèini im onako kao Madijamu, kao Sisari, kao Javinu na potoku Kisonu,

10 dem som förgjordes vid En-Dor och blevo till gödning åt marken.

Koji su istrijebljeni u Aendoru, nagnojiše sobom zemlju.

11 Låt det gå deras ädlingar såsom det gick Oreb och Seeb, och alla deras furstar såsom det gick Seba och Salmunna,

Uradi s njima, s knezovima njihovijem, kao s Orivom i Zivom, i sa svima glavarima njihovijem kao sa Zevejem i Salmanom.

12 eftersom de säga: "Guds ängder vilja vi intaga åt oss."

Jer govore: osvojimo naselja Božija.

13 Min Gud, låt dem bliva såsom virvlande löv, såsom strå för vinden.

Bože moj! zapovjedi neka budu kao prah, kao pijesak pred vjetrom.

14 Lik en eld som förbränner skog och lik en låga som avsvedjar berg

Kao što oganj sažiže šumu, i kao plamen što zapaljuje gore,

15 förfölje du dem med ditt oväder, och förskräcke du dem med din storm.

Tako ih pognaj burom svojom i vihorom svojim smeti ih.

16 Gör deras ansikten fulla med skam, så att de söka ditt namn, o HERRE.

Pokrij lice njihovo sramotom, da bi tražili ime tvoje, Gospode!

17 Ja, må de komma på skam och förskräckas till evig tid, må de få blygas och förgås.

Neka se stide i srame dovijeka, neka se smetu i izginu!

18 Och må de förnimma att du allena bär namnet "HERREN", den Högste över hela jorden.

I neka znadu da si ti, kojemu je ime Gospod, jedini najviši nad svom zemljom.