Psaltaren 83

1 En sång, en psalm av Asaf. Gud, var icke så tyst, tig icke och var icke så stilla, o Gud.

A song, or Psalme committed to Asaph. Keep not thou silence, O God: bee not still, and cease not, O God.

2 Ty se, dina fiender larma, och de som hata dig resa upp huvudet.

For lo, thine enemies make a tumult: and they that hate thee, haue lifted vp the head.

3 Mot ditt folk förehava de listiga anslag och rådslå mot dem som du beskyddar.

They haue taken craftie counsell against thy people, and haue consulted against thy secret ones.

4 De säga: "Kom, låt oss utrota dem, så att de ej mer äro ett folk, och så att ingen mer tänker på Israels namn."

They haue said, Come and let vs cut them off from being a nation: and let the name of Israel be no more in remembrance.

5 Ty endräktigt rådslå dem med varandra, de sluta mot dig ett förbund:

For they haue consulted together in heart, and haue made a league against thee:

6 Edoms tält och ismaeliterna, Moab och hagariterna,

The tabernacles of Edom, and the Ishmaelites, Moab and the Agarims:

7 Gebal och Ammon och Amalek, filistéerna tillika med dem som bo i Tyrus;

Gebal and Ammon, and Amalech, the Philistims with the inhabitants of Tyrus:

8 Assur har ock slutit sig till dem, han har lånat sin arm åt Lots barn. (Sela)

Asshur also is ioyned with them: they haue bene an arme to the children of Lot. (Selah)

9 Gör med dem såsom du gjorde med Midjan, såsom med Sisera och Jabin vid Kisons bäck,

Doe thou to them as vnto the Midianites: as to Sisera and as to Iabin at the riuer of Kishon.

10 dem som förgjordes vid En-Dor och blevo till gödning åt marken.

They perished at En-dor, and were dung for the earth.

11 Låt det gå deras ädlingar såsom det gick Oreb och Seeb, och alla deras furstar såsom det gick Seba och Salmunna,

Make them, euen their princes like Oreb and like Zeeb: yea, all their princes like Zebah and like Zalmuna.

12 eftersom de säga: "Guds ängder vilja vi intaga åt oss."

Which haue said, Let vs take for our possession the habitations of God.

13 Min Gud, låt dem bliva såsom virvlande löv, såsom strå för vinden.

O my God, make them like vnto a wheele, and as the stubble before the winde.

14 Lik en eld som förbränner skog och lik en låga som avsvedjar berg

As the fire burneth the forest, and as the flame setteth the mountaines on fire:

15 förfölje du dem med ditt oväder, och förskräcke du dem med din storm.

So persecute them with thy tempest, and make them afraide with thy storme.

16 Gör deras ansikten fulla med skam, så att de söka ditt namn, o HERRE.

Fill their faces with shame, that they may seeke thy Name, O Lord.

17 Ja, må de komma på skam och förskräckas till evig tid, må de få blygas och förgås.

Let them be confounded and troubled for euer: yea, let them be put to shame and perish,

18 Och må de förnimma att du allena bär namnet "HERREN", den Högste över hela jorden.

That they may knowe that thou, which art called Iehouah, art alone, euen the most High ouer all the earth.