Psaltaren 81
1 För sångmästaren, till Gittít; av Asaf. Höjen glädjerop till Gud, vår starkhet, höjen jubel till Jakobs Gud.
Glasno prepevajte Bogu, naši môči, naredite radosten glas Jakobovemu Bogu.
2 Stämmen upp lovsång och låten pukor ljuda, ljuvliga harpor tillsammans med psaltare.
Vzemite psalm in prinesite sèm tamburin, prijetno harfo s plunko.
3 Stöten i basun vid nymånaden, vid fullmånen, på vår högtidsdag.
Trobite na šofar ob mlaju, ob določenem času na naš slovesni praznični dan.
4 Ty detta är en stadga för Israel, en Jakobs Guds rätt.
Kajti to je bil zakon za Izraela in postava Jakobovega Boga.
5 Det bestämde han till ett vittnesbörd i Josef, när han drog ut mot Egyptens land. Jag hör ett tal som är mig nytt:
To je odredil v Jožefu za pričevanje, ko je šel ven skozi egiptovsko deželo, kjer sem slišal jezik, ki ga nisem razumel:
6 "Jag lyfte bördan från hans skuldra, hans händer blevo fria ifrån lastkorgen.
»Njegovo ramo sem odstranil od bremena, njegove roke so bile osvobojene pred lonci.
7 I nöden ropade du, och jag räddade dig; jag svarade dig, höljd i tordön, jag prövade dig vid Meribas vatten. (Sela)
Ti kličeš v stiski in jaz sem te osvobodil, odgovoril sem ti na skrivnem kraju groma. Jaz sem te preizkusil pri vodah Meríbe. (Sela)
8 Hör, mitt folk, och låt mig varna dig; Israel, o att du ville höra mig!
Poslušaj, oh moje ljudstvo, pričeval ti bom, oh Izrael, če bi mi hotel prisluhniti.
9 Hos dig skall icke finnas någon annan gud, och du skall ej tillbedja någon främmande gud.
V tebi naj ne bo tujega boga niti ne boš oboževal nobenega tujega boga.
10 Jag är HERREN, din Gud, som har fört dig upp ur Egyptens land; låt din mun vitt upp, så att jag får uppfylla den.
Jaz sem Gospod, tvoj Bog, ki te je privedel iz egiptovske dežele. Široko odpri svoja usta in napolnil jih bom.
11 Men mitt folk ville ej höra min röst, och Israel var mig icke till viljes.
Toda moje ljudstvo noče prisluhniti mojemu glasu in Izrael noče ničesar od mene.
12 Då lät jag dem gå i deras hjärtans hårdhet, det fingo vandra efter sina egna rådslag.
Tako sem jih izročil njihovim lastnim srčnim željam in živeli so po svojih lastnih nasvetih.
13 O att mitt folk ville höra mig, och att Israel ville vandra på mina vägar!
Oh, da bi mi moje ljudstvo prisluhnilo in bi Izrael hodil po mojih poteh!
14 Då skulle jag snart kuva deras fiender och vända min hand mot deras ovänner.
Kmalu bi podjarmil njihove sovražnike in svojo roko obrnil zoper njihove nasprotnike.
15 De som hata HERREN skulle då visa honom underdånighet, och hans folks tid skulle vara evinnerligen.
Gospodovi sovražniki bi se morali podvreči pod njega, pa bi se njihov čas ohranil na veke.
16 Och han skulle bespisa det med bästa vete; ja, med honung ur klippan skulle jag mätta dig."
Hranil bi jih tudi z najodličnejšo pšenico in z medom iz skale bi te nasitil.«
