Psaltaren 81
1 För sångmästaren, till Gittít; av Asaf. Höjen glädjerop till Gud, vår starkhet, höjen jubel till Jakobs Gud.
Радујте се Богу, који нам даје крепост; покликујте Богу Јаковљевом.
2 Stämmen upp lovsång och låten pukor ljuda, ljuvliga harpor tillsammans med psaltare.
Подигните песме, дајте бубањ, слатке гусле са псалтиром.
3 Stöten i basun vid nymånaden, vid fullmånen, på vår högtidsdag.
Трубите о мени у трубу, о уштапу ради празника нашег.
4 Ty detta är en stadga för Israel, en Jakobs Guds rätt.
Јер је такав закон у Израиља, наредба од Бога Јаковљевог.
5 Det bestämde han till ett vittnesbörd i Josef, när han drog ut mot Egyptens land. Jag hör ett tal som är mig nytt:
За сведочанство постави Јосифу ово, кад иђаше на земљу мисирску. Језик, ког не знах, чух!
6 "Jag lyfte bördan från hans skuldra, hans händer blevo fria ifrån lastkorgen.
"Уклонио сам рамена његова од бремена, руке његове опростише се котарица.
7 I nöden ropade du, och jag räddade dig; jag svarade dig, höljd i tordön, jag prövade dig vid Meribas vatten. (Sela)
У невољи си ме зазвао, и избавих те, услиших те усред грома, на води Мериви искушах те.
8 Hör, mitt folk, och låt mig varna dig; Israel, o att du ville höra mig!
Слушај, народе мој, и засведочићу ти, Израиљу, о кад би ме послушао:
9 Hos dig skall icke finnas någon annan gud, och du skall ej tillbedja någon främmande gud.
Да не буде у тебе туђег бога, и богу страном немој се клањати.
10 Jag är HERREN, din Gud, som har fört dig upp ur Egyptens land; låt din mun vitt upp, så att jag får uppfylla den.
Ја сам Господ, Бог твој, који сам те извео из земље мисирске; отвори уста своја, и ја ћу их напунити.
11 Men mitt folk ville ej höra min röst, och Israel var mig icke till viljes.
Али не послуша народ мој глас мој, Израиљ не мари за ме.
12 Då lät jag dem gå i deras hjärtans hårdhet, det fingo vandra efter sina egna rådslag.
И ја их пустих на вољу срца њихова, нека ходе по својим мислима.
13 O att mitt folk ville höra mig, och att Israel ville vandra på mina vägar!
О кад би народ мој слушао мене, и синови Израиљеви ходили путевима мојим!
14 Då skulle jag snart kuva deras fiender och vända min hand mot deras ovänner.
Брзо бих покорио непријатеље њихове, и на противнике њихове дигао бих руку своју;
15 De som hata HERREN skulle då visa honom underdånighet, och hans folks tid skulle vara evinnerligen.
Који мрзе на Господа, били би им покорни, и добри дани њихови били би довека;
16 Och han skulle bespisa det med bästa vete; ja, med honung ur klippan skulle jag mätta dig."
Најбољом би пшеницом хранио њих, и медом бих из камена ситио их."
