< Psaltaren 81 >
1 För sångmästaren, till Gittít; av Asaf. Höjen glädjerop till Gud, vår starkhet, höjen jubel till Jakobs Gud.
To the chief music-maker; put to the Gittith. Of Asaph. Make a song to God our strength: make a glad cry to the God of Jacob.
2 Stämmen upp lovsång och låten pukor ljuda, ljuvliga harpor tillsammans med psaltare.
Take up the melody, playing on an instrument of music, even on corded instruments.
3 Stöten i basun vid nymånaden, vid fullmånen, på vår högtidsdag.
Let the horn be sounded in the time of the new moon, at the full moon, on our holy feast-day:
4 Ty detta är en stadga för Israel, en Jakobs Guds rätt.
For this is a rule for Israel, and a law of the God of Jacob.
5 Det bestämde han till ett vittnesbörd i Josef, när han drog ut mot Egyptens land. Jag hör ett tal som är mig nytt:
He gave it to Joseph as a witness, when he went out over the land of Egypt; then the words of a strange tongue were sounding in my ears.
6 "Jag lyfte bördan från hans skuldra, hans händer blevo fria ifrån lastkorgen.
I took the weight from his back; his hands were made free from the baskets.
7 I nöden ropade du, och jag räddade dig; jag svarade dig, höljd i tordön, jag prövade dig vid Meribas vatten. (Sela)
You gave a cry in your trouble, and I made you free; I gave you an answer in the secret place of the thunder; I put you to the test at the waters of Meribah. (Selah)
8 Hör, mitt folk, och låt mig varna dig; Israel, o att du ville höra mig!
Give ear, O my people, and I will give you my word, O Israel, if you will only do as I say!
9 Hos dig skall icke finnas någon annan gud, och du skall ej tillbedja någon främmande gud.
There is to be no strange god among you; you are not to give worship to any other god.
10 Jag är HERREN, din Gud, som har fört dig upp ur Egyptens land; låt din mun vitt upp, så att jag får uppfylla den.
I am the Lord your God, who took you up from the land of Egypt: let your mouth be open wide, so that I may give you food.
11 Men mitt folk ville ej höra min röst, och Israel var mig icke till viljes.
But my people did not give ear to my voice; Israel would have nothing to do with me.
12 Då lät jag dem gå i deras hjärtans hårdhet, det fingo vandra efter sina egna rådslag.
So I gave them up to the desires of their hearts; that they might go after their evil purposes.
13 O att mitt folk ville höra mig, och att Israel ville vandra på mina vägar!
If only my people would give ear to me, walking in my ways!
14 Då skulle jag snart kuva deras fiender och vända min hand mot deras ovänner.
I would quickly overcome their haters: my hand would be turned against those who make war on them.
15 De som hata HERREN skulle då visa honom underdånighet, och hans folks tid skulle vara evinnerligen.
The haters of the Lord would be broken, and their destruction would be eternal.
16 Och han skulle bespisa det med bästa vete; ja, med honung ur klippan skulle jag mätta dig."
I would give them the best grain for food; you would be full of honey from the rock.