Psaltaren 80

1 För sångmästaren, efter "Liljor"; ett vittnesbörd; av Asaf; en psalm. Lyssna, du Israels herde, du som leder Josef såsom din hjord; du som tronar på keruberna, träd fram i glans.

Ki te tino kaiwhakatangi. Hohanimi Erutu. He himene na Ahapa. Tahuri mai tou taringa, e te Hepara o Iharaira, e arahi nei i a Hohepa ano he kahui hipi; whiti mai koe e noho mai na i waenganui i nga kerupima;

2 Låt din makt vakna upp till att gå framför Efraim och Benjamin och Manasse, och kom till vår frälsning.

Whakaohoohokia tou kaha i te aroaro o Eparaima, o Pineamine, o Manahi: a haere mai ki te whakaora i a matou.

3 Gud, upprätta oss, och låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.

Whakahokia ake matou, e te Atua: kia marama mai tou mata, a ka ora matou.

4 HERRE Gud Sebaot, huru länge skall du vredgas vid ditt folks bön?

E Ihowa, e te Atua o nga mano, kia pehea ake te roa o tou riri ki te inoi a tau iwi?

5 Du har låtit dem äta tårebröd och givit dem tårar att dricka i fullt mått.

Kua whangaia mai e koe he roimata hei taro ma ratou, he nui hoki te mehua roimata kua homai nei e koe kia inumia e ratou.

6 Du gör oss till ett trätoämne för våra grannar, och våra fiender bespotta oss.

Kua meinga matou e koe hei totohetanga ma o matou hoa, a e kataina ana matou e o matou hoariri.

7 Gud Sebaot, upprätta oss, och låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.

Whakahokia ake matou, e te Atua o nga mano; kia marama mai tou mata, a ka ora matou.

8 Ett vinträd flyttade du från Egypten, du förjagade hedningarna och planterade det.

I maua mai e koe he waina i Ihipa: ka oti i a koe nga tauiwi te panga, na whakatokia iho e koe.

9 Du röjde rum för det, och det slog rötter och uppfyllde landet.

I whakapaia e koe he tunga mona, na, ka hou ona pakiaka, a ka kapi te whenua.

10 Bergen blevo betäckta av dess skugga och Guds cedrar av dess rankor;

Taumarumaru ana tona ata ki runga ki nga pukepuke; ko ona manga rite tonu ki nga hita a te Atua.

11 det utbredde sina revor ända till havet och sina telningar intill floden.

I tautotoro atu ona manga ki te moana, ona rara ki te awa.

12 Varför har du då brutit ned dess hägnad, så att alla vägfarande riva till sig därav?

He aha i pakaruhia ai e koe ona taiepa ki raro, kia kowhakiwhakia ai ia e nga tangata katoa e tika ana i te ara?

13 Vildsvinet från skogen frossar därpå, och djuren på marken äta därav.

Mongamonga noa i te poaka toa o te ngahere, e kainga ana e te kirehe mohoao o te parae.

14 Gud Sebaot, vänd åter, skåda ned från himmelen och se härtill, och låt dig vårda om detta vinträd.

Tahuri mai ano, e te Atua o nga mano, e inoi atu nei matou: titiro iho i te rangi, kia kite mai koe, ka toro mai i tenei waina.

15 Skydda trädet som din högra hand har planterat, och den son som du har fostrat åt dig.

I te rakau i whakatokia e tou matau, i te manga hoki i meinga e koe kia pakari mau.

16 Det är förbränt av eld och kringhugget; för ditt ansiktes näpst förgås de.

Kua pau i te ahi, kua tuaina ki raro: ngaro iho ratou i te riri o tou mata.

17 Håll din hand över din högra hands man, över den människoson som du har fostrat åt dig.

Waiho tou ringa i runga i te tangata o tou matau, i te tama a te tangata i whakakahangia e koe mau.

18 Då skola vi icke vika ifrån dig; behåll oss vid liv, så skola vi åkalla ditt namn.

Penei e kore matou e hoki atu i a koe: whakahauorangia matou, a ka karanga matou ki tou ingoa.

19 HERRE Gud Sebaot, upprätta oss; låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.

Whakahokia ake matou, e Ihowa, e te Atua o nga mano; kia marama mai tou mata, a ka ora matou.