< Psaltaren 80 >
1 För sångmästaren, efter "Liljor"; ett vittnesbörd; av Asaf; en psalm. Lyssna, du Israels herde, du som leder Josef såsom din hjord; du som tronar på keruberna, träd fram i glans.
Voor muziekbegeleiding; op de wijze: "Leliën der Wet." Een psalm van Asaf. Herder van Israël, ach, wil toch horen: Gij, die Josef leidt als een kudde; Die troont op de Cherubs, laat stralen uw licht
2 Låt din makt vakna upp till att gå framför Efraim och Benjamin och Manasse, och kom till vår frälsning.
Over Efraïm, Benjamin en Manasse; Doe uw kracht weer ontwaken, En kom ons te hulp!
3 Gud, upprätta oss, och låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.
O God, richt ons weer op; Laat uw aanschijn lichten, dat we worden gered!
4 HERRE Gud Sebaot, huru länge skall du vredgas vid ditt folks bön?
God der heirscharen, Jahweh, Hoelang nog blijft Gij vergramd ondanks het gebed van uw volk!
5 Du har låtit dem äta tårebröd och givit dem tårar att dricka i fullt mått.
Hoelang nog laat Gij ons tranenbrood eten, En tranen drinken bij stromen;
6 Du gör oss till ett trätoämne för våra grannar, och våra fiender bespotta oss.
Maakt Gij ons tot twistappel voor onze buren, En zal onze vijand de spot met ons drijven?
7 Gud Sebaot, upprätta oss, och låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.
God der heirscharen, richt ons weer op; Laat uw aanschijn lichten, dat we worden gered!
8 Ett vinträd flyttade du från Egypten, du förjagade hedningarna och planterade det.
Een wijnstok hebt Gij uit Egypte overgebracht, Volkeren uitgetrokken, om hem te planten;
9 Du röjde rum för det, och det slog rötter och uppfyllde landet.
Gij hebt hem plaats gemaakt, zodat hij wortel kon schieten, En het hele land kon begroeien.
10 Bergen blevo betäckta av dess skugga och Guds cedrar av dess rankor;
Zijn lommer bedekte de bergen, Zijn ranken Gods ceders;
11 det utbredde sina revor ända till havet och sina telningar intill floden.
Hij strekte zijn takken uit tot de Zee, Zijn loten naar de Rivier.
12 Varför har du då brutit ned dess hägnad, så att alla vägfarande riva till sig därav?
Maar waarom hebt Gij dan zijn omheining vernield, Zodat iedereen, die voorbij gaat, hem leeg plukt,
13 Vildsvinet från skogen frossar därpå, och djuren på marken äta därav.
Het everzwijn uit het woud hem ontwortelt, Het veldgedierte hem kaal vreet?
14 Gud Sebaot, vänd åter, skåda ned från himmelen och se härtill, och låt dig vårda om detta vinträd.
Jahweh der heirscharen, ach, keer toch terug, Blik neer uit de hemel, zie toe; Zoek deze wijnstok weer op,
15 Skydda trädet som din högra hand har planterat, och den son som du har fostrat åt dig.
De stek, die uw rechterhand heeft geplant!
16 Det är förbränt av eld och kringhugget; för ditt ansiktes näpst förgås de.
Laat, die hem als vuilnis verbranden, Vergaan voor uw dreigende blik!
17 Håll din hand över din högra hands man, över den människoson som du har fostrat åt dig.
Maar laat uw hand op de man blijven rusten, Uw rechter op het mensenkind, dat Gij groot hebt gebracht;
18 Då skola vi icke vika ifrån dig; behåll oss vid liv, så skola vi åkalla ditt namn.
Laat ons toch nimmermeer van U wijken, Maar doe ons weer leven, en wij eren uw Naam!
19 HERRE Gud Sebaot, upprätta oss; låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.
God der heirscharen, Jahweh, richt ons weer op; Laat uw aanschijn lichten, dat we worden gered!