Psaltaren 8

1 För sångmästaren, till Gittít; en psalm av David. HERRE, vår Herre, huru härligt är icke ditt namn över hela jorden, du som har satt ditt majestät på himmelen!

In finem, pro torcularibus. Psalmus David. [Domine, Dominus noster, quam admirabile est nomen tuum in universa terra! quoniam elevata est magnificentia tua super cælos.

2 Av barns och spenabarns mun har du upprättat en makt, för dina ovänners skull, till att nedslå fienden och den hämndgirige.

Ex ore infantium et lactentium perfecisti laudem propter inimicos tuos, ut destruas inimicum et ultorem.

3 När jag ser din himmel, dina fingrars verk, månen och stjärnorna, som du har berett,

Quoniam videbo cælos tuos, opera digitorum tuorum, lunam et stellas quæ tu fundasti.

4 vad är då en människa, att du tänker på henne, eller en människoson, att du låter dig vårda om honom.

Quid est homo, quod memor es ejus? aut filius hominis, quoniam visitas eum?

5 Dock gjorde du honom nästan till ett gudaväsen; med ära och härlighet krönte du honom.

Minuisti eum paulominus ab angelis; gloria et honore coronasti eum;

6 Du satte honom till herre över dina händers verk; allt lade du under hans fötter:

et constituisti eum super opera manuum tuarum.

7 får och oxar, allasammans, så ock vildmarkens djur,

Omnia subjecisti sub pedibus ejus, oves et boves universas, insuper et pecora campi,

8 fåglarna under himmelen och fiskarna i havet, vad som vandrar havens vägar.

volucres cæli, et pisces maris qui perambulant semitas maris.

9 HERRE, vår Herre, huru härligt är icke ditt namn över hela jorden!

Domine, Dominus noster, quam admirabile est nomen tuum in universa terra!]