< Psaltaren 79 >
1 En psalm av Asaf. Gud, hedningarna hava fallit in i din arvedel, de hava orenat ditt heliga tempel, de hava gjort Jerusalem till en stenhop.
A Psalm. Of Asaph. O God, the nations have come into your heritage; they have made your holy Temple unclean; they have made Jerusalem a mass of broken walls.
2 De hava givit dina tjänares kroppar till mat åt himmelens fåglar, dina frommas kött åt markens djur.
They have given the bodies of your servants as food to the birds of the air, and the flesh of your saints to the beasts of the earth.
3 De hava utgjutit deras blod såsom vatten, runt omkring Jerusalem, och ingen fanns, som begrov dem.
Their blood has been flowing like water round about Jerusalem; there was no one to put them in their last resting-place.
4 Vi hava blivit till smälek för våra grannar, till spott och hån för dem som bo omkring oss.
We are looked down on by our neighbours, we are laughed at and made sport of by those who are round us.
5 Huru länge, o HERRE, skall du så oavlåtligen vredgas, huru länge skall din nitälskan brinna såsom eld?
How long, O Lord? will you be angry for ever? will your wrath go on burning like fire?
6 Utgjut din förtörnelse över hedningarna, som ej känna dig, och över de riken som icke åkalla ditt namn.
Let your wrath be on the nations who have no knowledge of you, and on the kingdoms who have not made prayer to your name.
7 Ty de hava uppätit Jakob, och hans boning hava de förött.
For they have taken Jacob for their meat, and made waste his house.
8 Tänk ej, oss till men, på förfädernas missgärningar, låt din barmhärtighet snarligen komma oss till mötes, ty vi äro i stort elände.
Do not keep in mind against us the sins of our fathers; let your mercy come to us quickly, for we have been made very low.
9 Hjälp oss, du vår frälsnings Gud, för ditt namns äras skull; rädda oss och förlåt oss våra synder för ditt namns skull.
Give us help, O God of our salvation, for the glory of your name; take us out of danger and give us forgiveness for our sins, because of your name.
10 Varför skulle hedningarna få säga: "Var är nu deras Gud?" Låt det inför våra ögon bliva kunnigt på hedningarna huru du hämnas dina tjänares utgjutna blod.
Why may the nations say, Where is their God? Let payment for the blood of your servants be made openly among the nations before our eyes.
11 Låt de fångnas klagan komma inför ditt ansikte, låt efter din arms väldighet dödens barn bliva vid liv.
Let the cry of the prisoner come before you; with your strong arm make free the children of death;
12 Och giv våra grannar sjufalt tillbaka i deras sköte den smädelse varmed de hava smädat dig, Herre.
And give punishment seven times over into the breast of our neighbours for the bitter words which they have said against you, O Lord.
13 Men vi som äro ditt folk och får i din hjord, vi vilja tacka dig evinnerligen, vi vilja förtälja ditt lov från släkte till släkte.
So we your people, and the sheep of your flock, will give you glory for ever: we will go on praising you through all generations.