Psaltaren 79
1 En psalm av Asaf. Gud, hedningarna hava fallit in i din arvedel, de hava orenat ditt heliga tempel, de hava gjort Jerusalem till en stenhop.
Ang salmo ni Asaf. O Dios, ang langyaw nga kanasoran miabot sa imong panulundon; giguba nila ang imong balaang templo; ug gihimo nilang nagtipun-og nga kagun-ob ang Jerusalem.
2 De hava givit dina tjänares kroppar till mat åt himmelens fåglar, dina frommas kött åt markens djur.
Gipakaon nila sa mga langgam sa kalangitan ang patay nga lawas sa imong mga sulugoon, ug ang lawas sa imong mga matinud-anon nga katawhan ngadto sa mga ihalas nga mananap sa yuta.
3 De hava utgjutit deras blod såsom vatten, runt omkring Jerusalem, och ingen fanns, som begrov dem.
Gipabanaw nila ang ilang dugo sama sa tubig palibot sa Jerusalem, ug walay milubong kanila.
4 Vi hava blivit till smälek för våra grannar, till spott och hån för dem som bo omkring oss.
Nahimo kaming salawayon sa among mga silingan, gibiaybiay ug gitamay kami sa mga nakapalibot kanamo.
5 Huru länge, o HERRE, skall du så oavlåtligen vredgas, huru länge skall din nitälskan brinna såsom eld?
Hangtod kanus-a, O Yahweh? Magpabilin ka bang masuko hangtod sa kahangtoran? Hangtod kanus-a mosilaob nga daw kalayo ang imong pagpangabugho?
6 Utgjut din förtörnelse över hedningarna, som ej känna dig, och över de riken som icke åkalla ditt namn.
Ibubo ang imong kapungot ngadto sa mga nasod nga wala makaila kanimo ug sa mga gingharian nga wala magtawag sa imong ngalan.
7 Ty de hava uppätit Jakob, och hans boning hava de förött.
Tungod kay gilamoy nila si Jacob, ug giguba ang iyang mga kabalayan.
8 Tänk ej, oss till men, på förfädernas missgärningar, låt din barmhärtighet snarligen komma oss till mötes, ty vi äro i stort elände.
Ayaw tipigi ang mga sala sa among mga katigulangan batok kanamo; moabot unta ang imong maluluy-ong buhat nganhi kanamo, tungod kay huyang kami.
9 Hjälp oss, du vår frälsnings Gud, för ditt namns äras skull; rädda oss och förlåt oss våra synder för ditt namns skull.
Tabangi kami, O Dios sa among kaluwasan, alang sa himaya sa imong ngalan; luwasa kami ug pasayloa kami sa among mga sala tungod ug alang sa imong ngalan.
10 Varför skulle hedningarna få säga: "Var är nu deras Gud?" Låt det inför våra ögon bliva kunnigt på hedningarna huru du hämnas dina tjänares utgjutna blod.
Nganong miingon man ang mga kanasoran, “Asa man ang ilang Dios?” Mapanimaslan unta sa among atubangan ang dugo sa imong mga sulugoon nga gipabanaw sa mga kanasoran.
11 Låt de fångnas klagan komma inför ditt ansikte, låt efter din arms väldighet dödens barn bliva vid liv.
Makaabot unta kanimo ang mga pag-agulo sa mga binilanggo; uban sa kadako sa imong gahom tipigi ang mga anak gikan sa kamatayon.
12 Och giv våra grannar sjufalt tillbaka i deras sköte den smädelse varmed de hava smädat dig, Herre.
Balosi sa mas labaw pa sa makapito ka pilo ang mga sabakan sa among kasilinganang mga nasod ang mga pagpasipala nga ilang gipakaulaw kanimo, O Ginoo.
13 Men vi som äro ditt folk och får i din hjord, vi vilja tacka dig evinnerligen, vi vilja förtälja ditt lov från släkte till släkte.
Aron kami nga imong mga katawhan ug karnero sa imong sibsibanan maghatag ug pagpasalamat diha kanimo hangtod sa kahangtoran. Among isulti ang imong mga pagdayeg ngadto sa tanang kaliwatan.
