< Psaltaren 78 >
1 En sång av Asaf. Lyssna, mitt folk, till min undervisning; böjen edra öron till min muns ord.
Asaf yazghan «Masqil»: — I Méning xelqim, telimimni anglanglar, Aghzimdiki sözlerge qulaq sélinglar.
2 Jag vill öppna min mun till lärorikt tal, uppenbara förborgade ting ifrån fordom.
Men aghzimni bir temsil bilen achimen, Qedimki tépishmaqlarni élan qilimen.
3 Vad vi hava hört och känna, och vad våra fäder hava förtäljt för oss,
Biz bularni anglighan, bilgen, Ata-bowilirimiz ularni bizge éytip bergen.
4 det vilja vi icke dölja för deras barn; för ett kommande släkte vilja vi förtälja HERRENS lov och hans makt och de under han har gjort.
Biz bularni ularning ewladliridin yoshurmaymiz, Kélidighan dewrge Perwerdigarning medhiyilirini, Uning küch-qudritini, Uning qilghan karamet ishlirini bayan qilimiz.
5 Ty han upprättade ett vittnesbörd i Jakob och stiftade en lag i Israel; han påbjöd den för våra fäder, och de skulle kungöra den för sina barn.
Chünki U Yaqupta bir agah-guwahni békitken, Israilda bir qanunni ornatqan; U ata-bowilirimizgha bularni öz perzentlirige ögitishni buyrughan;
6 Så skulle det bliva kunnigt för ett kommande släkte, för barn som en gång skulle födas, och dessa skulle stå upp och förtälja det för sina barn.
Shundaq qilip kéler dewr, Yeni tughulidighan balilarmu bularni bilsun, Ularmu ornidin turup öz balilirigha bularni ögetsun;
7 Då skulle de sätta sitt hopp till Gud och icke förgäta Guds verk, utan taga hans bud i akt.
Perzentliri ümidini Xudagha baghlisun, Tengrining qilghanlirini untumisun, Belki Uning emrlirige kirsun;
8 Och de skulle icke bliva, såsom deras fäder, ett gensträvigt och upproriskt släkte, ett släkte som icke höll sitt hjärta ståndaktigt, och vars ande icke var trofast mot Gud.
Ular ata-bowilirigha oxshimisun dep, Yeni jahil hem asiy bir dewr, Öz qelbini durus qilmighan, Rohi Tengrige wapaliqta turmighan bir dewrge oxshimisun dep, U shundaq [buyrughandur].
9 Efraims barn, välbeväpnade bågskyttar, vände om på stridens dag.
Mana Efraimning ewladliri, Qorallan’ghan oqyachilar bolsimu, Jeng künide septin yandi.
10 De höllo icke Guds förbund, och efter hans lag ville de ej vandra.
Ular Xudaning ehdisini tutmidi, Belki Uning Tewrat-qanunida méngishni ret qildi.
11 De glömde hans gärningar och de under han hade låtit dem se.
Ular Uning qilghanlirini, Özlirige körsetken karametlirini untudi.
12 Ja, inför deras fäder hade han gjort under, i Egyptens land, på Soans mark.
U Misirning zéminida, Zoanning dalasida, Ularning ata-bowilirining köz aldida möjizilerni körsetkenidi;
13 Han klöv havet och lät dem gå därigenom och lät vattnet stå såsom en hög.
U déngizni bölüwétip, Ularni otturisidin ötküzgen; Sularni döwe-döwe qilip tiklidi.
14 Han ledde dem om dagen med molnskyn, och hela natten med eldens sken.
U kündüzde bulut bilen, Kéchide ot nuri bilen ularni yéteklidi.
15 Han klöv sönder klippor i öknen och gav dem rikligen att dricka, såsom ur väldiga hav.
Chöl-bayawanda tashlarni yériwetti, Chongqur surlardin urghup chiqqandek ichimlikni mol qildi;
16 Rinnande bäckar lät han framgå ur klippan och vatten flyta ned såsom strömmar.
U xada tashtin östeng-éqinlarni hasil qildi, Suni deryalardek aqquzdi.
17 Likväl syndade de allt framgent mot honom och voro gensträviga mot den Högste, i öknen.
Biraq ular yene Uning aldida gunah qiliwerdi, Chölde Hemmidin Aliy Bolghuchigha asiyliq qildi.
18 De frestade Gud i sina hjärtan, i det de begärde mat för sin lystnad.
Ular könglide Tengrini sinidi, Nepsini qandurushqa yémeklikni telep qildi.
19 Och de talade mot Gud, de sade: "Kan väl Gud duka ett bord i öknen?
Ular Xudani haqaretlep: — «Tengri chöl-deshtte dastixan salalamdu?
20 Se, visst slog han klippan, så att vatten flödade och bäckar strömmade fram, men kan han ock giva bröd eller skaffa kött åt sitt folk?"
Mana U qoram tashni uruwidi, Sular urghup, Éqinlar bulaqtek téship chiqti; Emdi U bizge nanmu bérelemdu? Öz xelqini gösh bilen teminliyelemdu?» — déyishti.
21 Så förgrymmades då HERREN, när han hörde det; och eld upptändes i Jakob, jag, vrede kom över Israel,
Shuning bilen Perwerdigar anglap, ghezeplendi; Yaqupqa ot tutashti, Israilgha achchiqi kötürüldi;
22 eftersom de icke trodde på Gud och ej förtröstade på hans frälsning.
Chünki ular Xudagha ishenmidi, Uning nijatliqigha ular tayanmidi,
23 Och han gav befallning åt skyarna i höjden och öppnade himmelens dörrar;
U ershtin bulutlarni buyrup, Asman derwazilirini achqanidi;
24 han lät manna regna över dem till föda, och korn från himmelen gav han dem.
U ular üstige «manna»ni yaghdurup, Ulargha ershtiki ashliqni bergenidi;
25 Änglabröd fingo människor äta; han sände dem mat till fyllest.
Shuning bilen insanlar küch igilirining nénini yégenidi; U ulargha qan’ghuche ozuqni ewetkenidi.
26 Han lät östanvinden fara ut på himmelen, och genom sin makt förde han sunnanvinden fram.
Emdi U asmanda sherq shamili chiqirip, Küchi bilen jenub shamilinimu élip keldi;
27 Och han lät kött regna över dem såsom stoft, bevingade fåglar såsom havets sand;
U göshni chang-tozandek ular üstige chüshürdi, Déngizlar sahilidiki qumlardek uchar-qanatlarni yaghdurdi.
28 han lät det falla ned i sitt läger, runt omkring sin boning.
U bularni ularning bargahining otturisigha, Chédirlirining etrapigha chüshürdi.
29 Då åto de och blevo övermätta; han lät dem få vad de hade lystnad efter.
Ular bolushiche yep toyushti, Chünki ularning nepsi tartqinini [Xuda] ulargha keltürgenidi.
30 Men ännu hade de icke stillat sin lystnad, ännu var maten i deras mun,
Lékin ular nepsi tartqinidin téxi zérikmeyla, Göshni éghizlirida téxi chaynawatqinidila,
31 då kom Guds vrede över dem; han sände död bland deras ypperste och slog ned Israels unga män.
Xudaning ghezipi ulargha qarita qozghaldi; U ulardin eng qametliklirini qiriwetti, Israilning serxil yashlirini yerge uruwetti.
32 Likväl syndade de alltjämt och trodde icke på hans under.
Mana, shundaq bolsimu, Ular yenila dawamliq gunah qiliwerdi, Uning möjizilirige téxichila ishenmidi;
33 Då lät han deras dagar försvinna i förgängelse och deras år i plötslig undergång.
Shunga U ularning künlirini bihudilikte, Yillirini dekke-dükkilik ichide tügetküzdi.
34 När han dräpte folket, frågade de efter honom och vände om och sökte Gud.
U ularni öltürgili turghanda, Andin ular Uni izdidi; Ular yolidin yénip, intilip Tengrini izdidi;
35 De tänkte då på att Gud var deras klippa, och att Gud den Högste var deras förlossare;
Ular Xudaning ularning uyultéshi ikenlikini, Hemmidin Aliy Bolghuchi Tengrining ularning hemjemet-qutquzghuchisi ikenlikini ésige keltürdi.
36 och de talade inställsamt för honom med sin mun och skrymtade för honom med sin tunga.
Biraq ular aghzi bilen Uninggha xushamet qildi, Tili bilen Uninggha yalghan söz qildi;
37 Men deras hjärtan höllo sig icke ståndaktigt vid honom, och de voro icke trogna i hans förbund.
Chünki ularning köngli Uninggha sadiq bolmidi, Ular Uning ehdisini ching tutmidi.
38 Dock, han är barmhärtig, han förlåter missgärning, och han vill icke fördärva. Därför avvände han ofta sin vrede och lät ej hela sin förtörnelse bryta fram.
Biraq U yenila rehimdil idi; Qebihlikini kechürüp, ularni yoqatmidi; U qayta-qayta Öz ghezipidin yandi, U qehrini qozghighini bilen hemmini tökmidi.
39 Ty han tänkte därpå att de voro kött, en vind som far bort och icke kommer åter.
U ularning peqet et igiliri, Ketse qaytip kelmes bir nepes ikenlikini yad etti.
40 Huru ofta voro de ej gensträviga mot honom i öknen och bedrövade honom i ödemarken!
Ular chöl-deshtte shunche köp qétim Uning achchiqini keltürdi. Shunche köp qétim bayawanda könglige azar berdi!
41 Ja, de frestade Gud allt framgent och förtörnade Israels Helige.
Berheq, ular qaytidin yoldin chetnep Tengrini sinidi, Israildiki Muqeddes Bolghuchining yürikini zéde qildi.
42 De betänkte icke vad hans hand hade uträttat på den tid då han förlossade dem från ovännen,
Ular Uning qolini [eslimidi]; Ularni zomigerning changgilidin hörlükke qutquzghan künini, Qandaq qilip Misirda karametlerni yaritip, Zoan dalasida möjizilerni körsetkinini ésidin chiqardi.
43 då han gjorde sina tecken i Egypten och sina under på Soans mark.
44 Där förvandlade han deras strömmar till blod, så att de ej kunde dricka ur sina rinnande vatten;
U [Misirliqlarning] deryalirini, éqinlirini qan’gha aylandurup, Ularni ichelmes qilip qoydi;
45 han sände bland dem flugsvärmar, som åto dem, och paddor, som voro dem till fördärv.
Ularning arisigha neshterlik chiwinlarni top-topi bilen ewetti, Halak qilar paqilarni mangdurdi;
46 Han gav deras gröda åt gräsmaskar och deras arbetes frukt åt gräshoppor;
Ularning ziraetlirini képinek qurtlirigha tutup bérip, Mehsulatlirini chéketkilerge berdi;
47 han slog deras vinträd med hagel och deras fikonträd med hagelstenar;
Üzüm tallirini möldür bilen urdurup, Enjürlirini qiraw bilen üshshütiwetti.
48 han gav deras husdjur till pris åt hagel och deras boskap åt ljungeldar.
U kalilirini möldürge soqturup, Mallirini chaqmaq otlirida [köydüriwetti].
49 Han sände över dem sin vredes glöd, förgrymmelse och ogunst och nöd, en skara av olycksänglar.
U ulargha ghezipining dehshetlikini — Qehrini, achchiqini hem éghir külpetlerni, Balayi’apet élip kélidighan bir türküm perishtilernimu chüshürdi.
50 Han gav fritt lopp åt sin vrede; han skonade icke deras själ från döden, utan gav deras liv till pris åt pesten.
U Öz ghezipi üchün bir yolni tüzlep qoydi; Ularning jénini ölümdin ayimay, Belki hayatini wabagha tapshurdi;
51 Och han slog allt förstfött i Egypten, kraftens förstling i Hams hyddor.
U Misirda barliq tunji tughulghan balilarni, Hamning chédirlirida ularning ghururi bolghan tunji oghul balilirini qiriwetti.
52 Och han lät sitt folk bryta upp såsom en fårhjord och förde dem såsom en boskapshjord genom öknen.
U padichidek Öz xelqini Misirdin seperge atlandurup, Chöl-bayawandin ularni qoy padisidek bashlap mangdi;
53 Han ledde dem säkert, så att de icke behövde frukta; men deras fiender övertäcktes av havet.
Ularni aman-ésen yétekligechke, Ular qorqunchtin xaliy bolup mangdi; Düshmenlirini bolsa, déngiz yutup ketti.
54 Och han lät dem komma till sitt heliga land, till det berg som hans högra hand hade förvärvat.
U ularni Öz muqeddes zéminining chégrasigha, Ong qoli igiliwalghan bu taghliqqa élip keldi.
55 Han förjagade hedningarna för dem och gav dem deras land till arvslott och lät Israels stammar bo i deras hyddor.
U ellerni ularning aldidin qoghliwétip, Zémin üstige tana tartquzup ölchep, ulargha teqsim qildi; Israil qebililirini ularning chédirlirigha olturaqlashturdi.
56 Men i sin gensträvighet frestade de Gud den Högste och höllo icke hans vittnesbörd;
Biraq ular Xudani, Hemmidin Aliy Bolghuchini sinap achchiqlandurdi, Uning tapshurghan guwah-agahlirini tutmidi;
57 de veko trolöst tillbaka, de såsom deras fäder, de vände om, lika en båge som sviker.
Belki ata-bowliridek yoldin téyip asiyliq qildi, Xain oqyadek qéyip ketti.
58 De förtörnade honom med sina offerhöjder och retade honom genom sina beläten.
Ular égizlikte qurghan ibadetgahlar bilen Uning ghezipini qozghidi, Oyma butliri bilen Uning yürikini örtidi.
59 Gud förnam det och vart förgrymmad och förkastade Israel med harm.
Xuda ularni anglap ghezeplendi, Israildin intayin yirgendi.
60 Och han försköt sin boning i Silo, det tält han hade slagit upp bland människorna;
U Shilohdiki makanini, Yeni U insan arisida turghan chédirni tashlap ketti,
61 han gav sin makt i fångenskap och sin ära i fiendehand.
Özining qudret belgisini bulap kétishke, Shan-sheripini ishghaliyetchilerning qoligha berdi;
62 Ja, han gav sitt folk till pris åt svärdet, och på sin arvedel förgrymmades han.
Öz xelqini qilichqa tapshurdi, Özining mirasi bolghanlardin intayin ghezeplendi.
63 Deras unga män förtärdes av eld, och deras jungfrur blevo utan brudsång.
Ot ularning yigitlirini yalmidi, Qizliri toy naxshilirida maxtalmaytti.
64 Deras präster föllo för svärd, och inga änkor kunde hålla klagogråt.
Ularning kahinliri qilich astida yiqildi, Lékin tul xotunliri haza tutmidi.
65 Då vaknade Herren såsom ur en sömn, han reste sig, lik en hjälte som hade legat dövad av vin.
Andin Reb birsi uyqudin oyghandek oyghandi, Sharabtin jasaretlen’gen palwandek towlidi.
66 Och han slog sina ovänner tillbaka, evig smälek lät han komma över dem.
U reqiblirini urup chékindürüp, Ularni tügimes reswagha qaldurdi.
67 Han förkastade ock Josefs hydda och utvalde icke Efraims stam.
Yüsüpning chédirini shallap, ret qildi; Efraim qebilisini tallimidi;
68 Men han utvalde Juda stam, Sions berg, som han älskade.
Belki Yehuda qebilisini, Yaxshi körgen Zion téghini tallidi.
69 Och han byggde sin helgedom hög såsom himmelen, fast såsom jorden, som han har grundat för evigt.
[Shu yerde] muqeddes jayini tagh choqqiliridek, Yer-zéminni ebediy ornatqandek mezmut bina qildi;
70 Och han utvalde sin tjänare David och tog honom ifrån fårhjordens fållor.
U Öz quli Dawutni tallap, Uni qoy qotanliridin chaqiriwaldi;
71 Ja, ifrån fåren hämtade han honom och satte honom till en herde för Jakob, sitt folk, och för Israel, sin arvedel.
Qozilirini émitidighan saghliqlarni egiship béqishtin ayrip, Uni Öz xelqi Yaqupni, mirasi bolghan Israilni béqishqa chiqardi.
72 Och han var deras herde med redligt hjärta och ledde dem med förståndig hand.
Dawut ularni qelbidiki durusluqi bilen baqti, Qolining epchilliki bilen ularni yéteklidi.