Psaltaren 78
1 En sång av Asaf. Lyssna, mitt folk, till min undervisning; böjen edra öron till min muns ord.
Pesem ukovita Asafova. Poslušaj, ljudstvo moje, nauk moj; nagnite uho svoje govoru mojih ust.
2 Jag vill öppna min mun till lärorikt tal, uppenbara förborgade ting ifrån fordom.
V priliki odprem usta svoja; od sebe dam skrivnosti časov nekdanjih,
3 Vad vi hava hört och känna, och vad våra fäder hava förtäljt för oss,
Kar smo slišali in znali, ko so nam pravili pradedje naši.
4 det vilja vi icke dölja för deras barn; för ett kommande släkte vilja vi förtälja HERRENS lov och hans makt och de under han har gjort.
Prikrivali ne bodemo njih otrokom, naslednjemu rodu, da oznanjajo hvalo Gospodovo in moč njegovo, in čudovita dela njegova, katera je storil.
5 Ty han upprättade ett vittnesbörd i Jakob och stiftade en lag i Israel; han påbjöd den för våra fäder, och de skulle kungöra den för sina barn.
Ker ustanovil je pričanje v Jakobu in postavil zakon v Izraelu, ko je zapovedal pradedom našim, oznanjati svojim otrokom.
6 Så skulle det bliva kunnigt för ett kommande släkte, för barn som en gång skulle födas, och dessa skulle stå upp och förtälja det för sina barn.
Da vedó, naslednji rod, otroci prihodnji, in vstanejo ter oznanjajo otrokom svojim.
7 Då skulle de sätta sitt hopp till Gud och icke förgäta Guds verk, utan taga hans bud i akt.
Upanje svoje naj stavijo v Boga, in ne pozabijo naj dejanj Boga mogočnega, temuč hranijo naj zapovedi njegove.
8 Och de skulle icke bliva, såsom deras fäder, ett gensträvigt och upproriskt släkte, ett släkte som icke höll sitt hjärta ståndaktigt, och vars ande icke var trofast mot Gud.
In ne bodejo naj kakor njih pradedje, rod trdovraten in uporen; rod, kateri ni popravil srca svojega, in katerega duh ni bil stanoviten proti Bogu mogočnemu,
9 Efraims barn, välbeväpnade bågskyttar, vände om på stridens dag.
Kakor nasledniki Efrajmovi, kateri oboroženi streljajo z lokom in hrbte obračajo ob času bitve.
10 De höllo icke Guds förbund, och efter hans lag ville de ej vandra.
Ohranili niso zaveze Božje, in branili so se hoditi po zakonu njegovem,
11 De glömde hans gärningar och de under han hade låtit dem se.
Pozabivši dejanj njegovih, in čudovitih del njegovih, katera jim je bil pokazal.
12 Ja, inför deras fäder hade han gjort under, i Egyptens land, på Soans mark.
Pred pradedi njihovimi je delal čuda, v deželi Egiptovski, na polji Taniškem.
13 Han klöv havet och lät dem gå därigenom och lät vattnet stå såsom en hög.
Razklal je bil morje, da jih je prepeljal čez, in postavil je vode, kakor kùp.
14 Han ledde dem om dagen med molnskyn, och hela natten med eldens sken.
In spremljal jih je z oblakom podnevi, in vso noč sè svetlim ognjem.
15 Han klöv sönder klippor i öknen och gav dem rikligen att dricka, såsom ur väldiga hav.
Razklal je bil skale v puščavi, da bi pijačo pripravil v valovih preobilo.
16 Rinnande bäckar lät han framgå ur klippan och vatten flyta ned såsom strömmar.
Valove je izpeljal iz skale, in vode dol spuščal kakor reke.
17 Likväl syndade de allt framgent mot honom och voro gensträviga mot den Högste, i öknen.
Vendar so dalje grešili še zoper njega, in dražili Najvišjega v sami suhi deželi.
18 De frestade Gud i sina hjärtan, i det de begärde mat för sin lystnad.
In izkušajoč Boga mogočnega v srci svojem, térjali so jedi po svojega srca želji.
19 Och de talade mot Gud, de sade: "Kan väl Gud duka ett bord i öknen?
In grdo govoreč zoper Boga, rekli so: "Ali bi mogel Bog mogočni napraviti mizo v tej puščavi?
20 Se, visst slog han klippan, så att vatten flödade och bäckar strömmade fram, men kan han ock giva bröd eller skaffa kött åt sitt folk?"
Glej, tako je udaril skalo, da so tekle vode, in potoki so se udrli, ali bi mogel dati tudi živeža? ali bi pripravil mesa svojemu ljudstvu?"
21 Så förgrymmades då HERREN, när han hörde det; och eld upptändes i Jakob, jag, vrede kom över Israel,
Zato je Gospod slišal in se razjaril; in ogenj se je bil vnel zoper Jakoba, in jeza je tudi gorela zoper Izraela.
22 eftersom de icke trodde på Gud och ej förtröstade på hans frälsning.
Ker niso verovali v Boga, in niso zaupali v blaginjo njegovo.
23 Och han gav befallning åt skyarna i höjden och öppnade himmelens dörrar;
Dasi je bil zapovedal gornjim oblakom zgoraj in odprl vrata nebeška,
24 han lät manna regna över dem till föda, och korn från himmelen gav han dem.
In dežil nad nje máno za jed in dajal žito nebeško;
25 Änglabröd fingo människor äta; han sände dem mat till fyllest.
Kruh najmočnejših je jedel vsak; popotnico jim je pošiljal do sitega.
26 Han lät östanvinden fara ut på himmelen, och genom sin makt förde han sunnanvinden fram.
Zagnal je sever na nebesih, in z močjo svojo pripeljal jug.
27 Och han lät kött regna över dem såsom stoft, bevingade fåglar såsom havets sand;
Ko je dežil nad nje meso kakor prah, in kakor morski pések tiče krilate;
28 han lät det falla ned i sitt läger, runt omkring sin boning.
Metal jih je med šatore, okolo prebivališč svojih.
29 Då åto de och blevo övermätta; han lät dem få vad de hade lystnad efter.
In jedli so in bili so nasiteni močno, in česar so poželeli, prinesel jim je.
30 Men ännu hade de icke stillat sin lystnad, ännu var maten i deras mun,
Še niso bili iznebili se poželenja svojega, še je bila jed njih v njihovih ustih;
31 då kom Guds vrede över dem; han sände död bland deras ypperste och slog ned Israels unga män.
Ko je jeza Božja goreča proti njim morila med najmočnejimi iz med njih in pokončavala mladeniče Izraelske.
32 Likväl syndade de alltjämt och trodde icke på hans under.
Po vsem tem so še grešili in niso verovali zavoljo čudovitih dél njegovih.
33 Då lät han deras dagar försvinna i förgängelse och deras år i plötslig undergång.
Zatorej je pogubljal v ničemurnosti njih dní, in njih leta v strahu.
34 När han dräpte folket, frågade de efter honom och vände om och sökte Gud.
Ko jih je pobijal, ako so popraševali po njem in izpreobrnivši se zjutraj iskali Boga mogočnega,
35 De tänkte då på att Gud var deras klippa, och att Gud den Högste var deras förlossare;
Spomnivši se, da je bil Bog njih skala in Bog mogočni najvišji njih rešnik;
36 och de talade inställsamt för honom med sin mun och skrymtade för honom med sin tunga.
Če tudi so ga hoteli varati z usti svojimi, in so z jezikom svojim lagali se njemu,
37 Men deras hjärtan höllo sig icke ståndaktigt vid honom, och de voro icke trogna i hans förbund.
In srce njihovo ni bilo obrneno proti njemu, in niso bili stanovitni v zavezi njegovi:
38 Dock, han är barmhärtig, han förlåter missgärning, och han vill icke fördärva. Därför avvände han ofta sin vrede och lät ej hela sin förtörnelse bryta fram.
Vendar je on usmiljen opíral krivico, tako da jih ni pogubil; in odvračal je svoj srd obilo, in ní vnemal vse jeze svoje,
39 Ty han tänkte därpå att de voro kött, en vind som far bort och icke kommer åter.
Spomnivši se, da so meso, veter, ki gre in se ne vrne.
40 Huru ofta voro de ej gensträviga mot honom i öknen och bedrövade honom i ödemarken!
Kolikokrat so ga razdražili v puščavi; žalili so ga v samoti!
41 Ja, de frestade Gud allt framgent och förtörnade Israels Helige.
Ki so hitro izkušali Boga mogočnega, in žalili Svetega Izraelovega.
42 De betänkte icke vad hans hand hade uträttat på den tid då han förlossade dem från ovännen,
Ne spomnivši se roke njegove, dné, ko jih je bil otél sovražnika.
43 då han gjorde sina tecken i Egypten och sina under på Soans mark.
Ko je v Egiptu delal znamenja svoja, in čuda svoja na polji Taniškem.
44 Där förvandlade han deras strömmar till blod, så att de ej kunde dricka ur sina rinnande vatten;
Ko je v kri izpremenil njih potoke, in reke njih, da bi ne mogli piti.
45 han sände bland dem flugsvärmar, som åto dem, och paddor, som voro dem till fördärv.
Izpustil je nad njé živali krdelo, da bi jih pokončalo, in žabe, da jih uničijo.
46 Han gav deras gröda åt gräsmaskar och deras arbetes frukt åt gräshoppor;
In dal je njih sad murnu in kobilici njih delo.
47 han slog deras vinträd med hagel och deras fikonträd med hagelstenar;
Pobil je s točo njih trte in smokve njih z ognjem, ki je pokončal vse, kamor je prišel.
48 han gav deras husdjur till pris åt hagel och deras boskap åt ljungeldar.
Dal je tudi isti toči njih živali, in njih čede žarjavici ognjeni.
49 Han sände över dem sin vredes glöd, förgrymmelse och ogunst och nöd, en skara av olycksänglar.
Izpustil je nad nje jeze svoje žar, srd in nevoljo in stisko, pošiljajoč oznanovalce nesreče.
50 Han gav fritt lopp åt sin vrede; han skonade icke deras själ från döden, utan gav deras liv till pris åt pesten.
Pretehtal je k jezi svoji pot, smrti ni ubranil njih življenja; in živali njih izročil je kugi.
51 Och han slog allt förstfött i Egypten, kraftens förstling i Hams hyddor.
In udaril je vse prvorojeno v Egiptu; prvino moči v šatorih Kamovih.
52 Och han lät sitt folk bryta upp såsom en fårhjord och förde dem såsom en boskapshjord genom öknen.
In prepeljal je kakor ovce ljudstvo svoje, in vodil jih je kakor čede po puščavi.
53 Han ledde dem säkert, så att de icke behövde frukta; men deras fiender övertäcktes av havet.
In peljal jih je varno tako, da se niso bali, potem ko je bilo morje pokrilo njih sovražnike.
54 Och han lät dem komma till sitt heliga land, till det berg som hans högra hand hade förvärvat.
Pripeljal jih je do meje svetosti svoje, gore té, katero je pridobila desnica njegova.
55 Han förjagade hedningarna för dem och gav dem deras land till arvslott och lät Israels stammar bo i deras hyddor.
Izgnal je izpred njih obličja narode in storil, da so pripali vrvi posesti in prebivali so v njih šatorih Izraelovi rodovi.
56 Men i sin gensträvighet frestade de Gud den Högste och höllo icke hans vittnesbörd;
Vendar so izkušali in razdražili Boga najvišjega, in pričanj njegovih niso se držali.
57 de veko trolöst tillbaka, de såsom deras fäder, de vände om, lika en båge som sviker.
Temuč obrnili so se ter ravnali izdajalsko, kakor njih pradedje; obrnili so se kakor lok goljufen,
58 De förtörnade honom med sina offerhöjder och retade honom genom sina beläten.
Ker dražili so ga z višinami svojimi in svojimi maliki, do ljubosumnosti so ga razvneli.
59 Gud förnam det och vart förgrymmad och förkastade Israel med harm.
Slišal je Bog in se razsrdil, in zavrgel je silno Izraela.
60 Och han försköt sin boning i Silo, det tält han hade slagit upp bland människorna;
Tako, da je zapustivši prebivališče v Silu, šator, katerega je bil postavil med ljudmi,
61 han gav sin makt i fångenskap och sin ära i fiendehand.
Dal v sužnjost svojo moč, in slavo svojo sovražniku v pest.
62 Ja, han gav sitt folk till pris åt svärdet, och på sin arvedel förgrymmades han.
In izročil je meču ljudstvo svoje, ker se je bil razsrdil zoper posestvo svoje.
63 Deras unga män förtärdes av eld, och deras jungfrur blevo utan brudsång.
Ogenj je pokončal mladeniče njegove, in device njegove niso se hvalile.
64 Deras präster föllo för svärd, och inga änkor kunde hålla klagogråt.
Duhovniki njegovi padli so pod mečem, in vdove njegove niso jokale.
65 Då vaknade Herren såsom ur en sömn, han reste sig, lik en hjälte som hade legat dövad av vin.
Potem se je zbudil Gospod, kakor da bi bil spal, kakor korenjak, pojoč po vinu.
66 Och han slog sina ovänner tillbaka, evig smälek lät han komma över dem.
In udaril je sovražnike svoje nazaj; sramoto večno jim je naložil.
67 Han förkastade ock Josefs hydda och utvalde icke Efraims stam.
Slednjič je zavrgel šator Jožefov in rodú Efrajmovega ni izvolil.
68 Men han utvalde Juda stam, Sions berg, som han älskade.
Izvolil pa je rod Judov, goro Sijonsko, da bi jo ljubil.
69 Och han byggde sin helgedom hög såsom himmelen, fast såsom jorden, som han har grundat för evigt.
Zidal je enako najvišjim gradovom svetišče svoje, namreč v deželi, katero je utrdil.
70 Och han utvalde sin tjänare David och tog honom ifrån fårhjordens fållor.
In izvolil je Davida hlapca svojega, in vzel ga iz ograje čede,
71 Ja, ifrån fåren hämtade han honom och satte honom till en herde för Jakob, sitt folk, och för Israel, sin arvedel.
Peljal ga je od doječih, da bi pasel Jakoba, ljudstvo svoje in Izraela, posestvo svoje,
72 Och han var deras herde med redligt hjärta och ledde dem med förståndig hand.
Kateri jih je pasel po poštenosti srca svojega, in vodil jih je z najvišjo razumnostjo svojih rok.
