Psaltaren 78
1 En sång av Asaf. Lyssna, mitt folk, till min undervisning; böjen edra öron till min muns ord.
Instrução de Asafe: Povo meu, escuta minha doutrina; inclinai vossos ouvidos às palavras de minha boca.
2 Jag vill öppna min mun till lärorikt tal, uppenbara förborgade ting ifrån fordom.
Abrirei minha boca em parábolas; falarei mistérios dos tempos antigos,
3 Vad vi hava hört och känna, och vad våra fäder hava förtäljt för oss,
Os quais ouvimos e conhecemos, e nossos pais nos contaram.
4 det vilja vi icke dölja för deras barn; för ett kommande släkte vilja vi förtälja HERRENS lov och hans makt och de under han har gjort.
Nós não [os] encobriremos a seus filhos, contaremos à próxima geração sobre os louvores do SENHOR, o seu poder, e suas maravilhas que ele fez.
5 Ty han upprättade ett vittnesbörd i Jakob och stiftade en lag i Israel; han påbjöd den för våra fäder, och de skulle kungöra den för sina barn.
Porque ele firmou um testemunho em Jacó, e pôs a Lei em Israel, a qual ele instruiu aos nossos pais, para que eles ensinassem a seus filhos;
6 Så skulle det bliva kunnigt för ett kommande släkte, för barn som en gång skulle födas, och dessa skulle stå upp och förtälja det för sina barn.
Para que a geração seguinte [dela] soubesse; [e] os filhos que nascessem contassem a seus filhos;
7 Då skulle de sätta sitt hopp till Gud och icke förgäta Guds verk, utan taga hans bud i akt.
E [assim] pusessem sua esperança em Deus; e não se esquecessem dos feitos de Deus, mas sim, que guardassem os mandamentos dele;
8 Och de skulle icke bliva, såsom deras fäder, ett gensträvigt och upproriskt släkte, ett släkte som icke höll sitt hjärta ståndaktigt, och vars ande icke var trofast mot Gud.
E não fossem como seus pais, [que foram] uma geração teimosa e rebelde; geração que não firmou seu coração, e cujo espírito não foi fiel a Deus.
9 Efraims barn, välbeväpnade bågskyttar, vände om på stridens dag.
Os filhos de Efraim, mesmo tendo arcos e flechas, viraram-se para trás no dia da batalha;
10 De höllo icke Guds förbund, och efter hans lag ville de ej vandra.
Não guardaram o pacto de Deus, e recusaram a andar conforme sua Lei.
11 De glömde hans gärningar och de under han hade låtit dem se.
E se esqueceram de seus feitos, e de suas maravilhas que ele tinha lhes feito ver.
12 Ja, inför deras fäder hade han gjort under, i Egyptens land, på Soans mark.
Ele fez maravilhas perante seus pais na terra do Egito, [no] campo de Zoã.
13 Han klöv havet och lät dem gå därigenom och lät vattnet stå såsom en hög.
Ele dividiu o mar, e os fez passarem por ele; ele fez as águas ficarem paradas como [se estivessem] amontoadas.
14 Han ledde dem om dagen med molnskyn, och hela natten med eldens sken.
E ele os guiou com uma nuvem durante o dia, e por toda a noite com uma luz de fogo.
15 Han klöv sönder klippor i öknen och gav dem rikligen att dricka, såsom ur väldiga hav.
Ele partiu as rochas no deserto, e [lhes] deu de beber como que de abismos profundos.
16 Rinnande bäckar lät han framgå ur klippan och vatten flyta ned såsom strömmar.
Porque ele tirou correntes da rocha, e fez as águas descerem como rios.
17 Likväl syndade de allt framgent mot honom och voro gensträviga mot den Högste, i öknen.
E [ainda] prosseguiram em pecar contra ele, irritando ao Altíssimo no deserto.
18 De frestade Gud i sina hjärtan, i det de begärde mat för sin lystnad.
E tentaram a Deus nos seus corações, pedindo comida para o desejo de suas almas.
19 Och de talade mot Gud, de sade: "Kan väl Gud duka ett bord i öknen?
E falaram contra Deus, e disseram: Poderia Deus preparar uma mesa de comida no deserto?
20 Se, visst slog han klippan, så att vatten flödade och bäckar strömmade fram, men kan han ock giva bröd eller skaffa kött åt sitt folk?"
Eis que ele feriu a rocha, e águas correram [dela] e ribeiros fluíram em abundância; será que ele também poderia [nos] dar pão, ou preparar carne a seu povo?
21 Så förgrymmades då HERREN, när han hörde det; och eld upptändes i Jakob, jag, vrede kom över Israel,
Por isso o SENHOR [os] ouviu, e se irritou; e fogo se acendeu contra Jacó, e furor também subiu contra Israel;
22 eftersom de icke trodde på Gud och ej förtröstade på hans frälsning.
Porque eles não creram em Deus, nem confiaram na salvação que dele vem;
23 Och han gav befallning åt skyarna i höjden och öppnade himmelens dörrar;
Mesmo assim, ele deu ordens às altas nuvens, e abriu as portas dos céus;
24 han lät manna regna över dem till föda, och korn från himmelen gav han dem.
E choveu sobre eles o maná, para comerem; e lhes deu trigo dos céus.
25 Änglabröd fingo människor äta; han sände dem mat till fyllest.
Cada homem [daquele povo] comeu o pão dos anjos; ele lhes mandou comida para se fartarem.
26 Han lät östanvinden fara ut på himmelen, och genom sin makt förde han sunnanvinden fram.
Ele fez soprar o vento do oriente nos céus, e trouxe o [vento] do sul com seu poder.
27 Och han lät kött regna över dem såsom stoft, bevingade fåglar såsom havets sand;
Ele fez chover sobre eles carne como a poeira da terra; e aves de asas como a areia do mar;
28 han lät det falla ned i sitt läger, runt omkring sin boning.
E [as] fez cair no meio de seu acampamento, ao redor de suas tendas.
29 Då åto de och blevo övermätta; han lät dem få vad de hade lystnad efter.
Então comeram, e fartaram-se abundantemente; e satisfez o desejo deles.
30 Men ännu hade de icke stillat sin lystnad, ännu var maten i deras mun,
Porem, estando eles [ainda] não satisfeitos, enquanto a comida ainda estava em suas bocas,
31 då kom Guds vrede över dem; han sände död bland deras ypperste och slog ned Israels unga män.
a ira de Deus subiu contra eles; matou os mais robustos deles e abateu os jovens de Israel.
32 Likväl syndade de alltjämt och trodde icke på hans under.
Com tudo isto ainda pecaram, e não creram nas maravilhas que ele fez.
33 Då lät han deras dagar försvinna i förgängelse och deras år i plötslig undergång.
Por isso gastaram seus dias em futilidades, e seus anos em terrores.
34 När han dräpte folket, frågade de efter honom och vände om och sökte Gud.
Quando ele matava [alguns dentre] eles, então buscavam por ele, e se convertiam, e buscavam a Deus de madrugada.
35 De tänkte då på att Gud var deras klippa, och att Gud den Högste var deras förlossare;
E se lembravam de que Deus era sua rocha, e que o Deus Altíssimo [era] o seu libertador.
36 och de talade inställsamt för honom med sin mun och skrymtade för honom med sin tunga.
Porém falavam bem dele da boca para fora, e mentiam com suas línguas.
37 Men deras hjärtan höllo sig icke ståndaktigt vid honom, och de voro icke trogna i hans förbund.
Porque o coração deles não era comprometido para com ele, e não foram fiéis ao pacto dele.
38 Dock, han är barmhärtig, han förlåter missgärning, och han vill icke fördärva. Därför avvände han ofta sin vrede och lät ej hela sin förtörnelse bryta fram.
Porém ele, sendo misericordioso, perdoava a maldade deles, e não os destruía; e muitas vezes desviou de mostrar sua ira, e não despertou todo o seu furor;
39 Ty han tänkte därpå att de voro kött, en vind som far bort och icke kommer åter.
[Porque] se lembrou de que eles eram carne, e [como] o vento, que vai, e não volta mais.
40 Huru ofta voro de ej gensträviga mot honom i öknen och bedrövade honom i ödemarken!
Quantas vezes o provocaram no deserto, e o maltrataram na terra desabitada!
41 Ja, de frestade Gud allt framgent och förtörnade Israels Helige.
Pois voltavam a tentar a Deus, e perturbavam ao Santo de Israel.
42 De betänkte icke vad hans hand hade uträttat på den tid då han förlossade dem från ovännen,
Não se lembraram de sua mão, [nem] do dia em que os livrou do adversário.
43 då han gjorde sina tecken i Egypten och sina under på Soans mark.
Como quando ele fez seus sinais no Egito, e seus atos maravilhosos no campo de Zoã.
44 Där förvandlade han deras strömmar till blod, så att de ej kunde dricka ur sina rinnande vatten;
E transformou seus rios e suas correntes em sangue, para que não bebessem.
45 han sände bland dem flugsvärmar, som åto dem, och paddor, som voro dem till fördärv.
Enviou entre eles variedades de moscas, que os consumiu; e rãs, que os destruíram.
46 Han gav deras gröda åt gräsmaskar och deras arbetes frukt åt gräshoppor;
E deu suas colheitas ao pulgão, e o trabalho deles ao gafanhoto.
47 han slog deras vinträd med hagel och deras fikonträd med hagelstenar;
Com saraiva destruiu suas vinhas, e suas figueiras-bravas com granizo.
48 han gav deras husdjur till pris åt hagel och deras boskap åt ljungeldar.
E entregou seu gado à saraiva; e seus animais a brasas ardentes.
49 Han sände över dem sin vredes glöd, förgrymmelse och ogunst och nöd, en skara av olycksänglar.
Mandou entre eles o ardor de sua ira: fúria, irritação e angústia, enviando mensageiros do mal.
50 Han gav fritt lopp åt sin vrede; han skonade icke deras själ från döden, utan gav deras liv till pris åt pesten.
Ele preparou o caminho de sua ira; não poupou suas almas da morte, e entregou seus animais à peste.
51 Och han slog allt förstfött i Egypten, kraftens förstling i Hams hyddor.
E feriu [mortalmente] a todo primogênito no Egito; as primícias nas forças nas tendas de Cam.
52 Och han lät sitt folk bryta upp såsom en fårhjord och förde dem såsom en boskapshjord genom öknen.
E levou a seu povo como a ovelhas; e os guiou pelo deserto como a um rebanho.
53 Han ledde dem säkert, så att de icke behövde frukta; men deras fiender övertäcktes av havet.
Ele os conduziu em segurança, e não temeram. O mar encobriu seus inimigos.
54 Och han lät dem komma till sitt heliga land, till det berg som hans högra hand hade förvärvat.
E os trouxe até os limites de sua [terra] santa, até este monte, que sua mão direita adquiriu.
55 Han förjagade hedningarna för dem och gav dem deras land till arvslott och lät Israels stammar bo i deras hyddor.
E expulsou as nações de diante deles, e fez com que eles repartissem as linhas de sua herança, e fez as tribos de Israel habitarem em suas tendas.
56 Men i sin gensträvighet frestade de Gud den Högste och höllo icke hans vittnesbörd;
Porém eles tentaram e provocaram ao Deus Altíssimo; e não guardaram os testemunhos dele.
57 de veko trolöst tillbaka, de såsom deras fäder, de vände om, lika en båge som sviker.
E voltaram a ser [tão] infiéis como os seus pais; desviaram-se como um arco enganoso.
58 De förtörnade honom med sina offerhöjder och retade honom genom sina beläten.
E provocaram a ira dele com seus altares pagãos, e com suas imagens de escultura moveram-no de ciúmes.
59 Gud förnam det och vart förgrymmad och förkastade Israel med harm.
Deus ouviu [isto], e se indignou; e rejeitou gravemente a Israel.
60 Och han försköt sin boning i Silo, det tält han hade slagit upp bland människorna;
Por isso ele abandonou o tabernáculo em Siló, a tenda que ele havia estabelecido como habitação entre as pessoas.
61 han gav sin makt i fångenskap och sin ära i fiendehand.
E entregou o [símbolo] de seu poder em cativeiro, e sua glória na mão do adversário.
62 Ja, han gav sitt folk till pris åt svärdet, och på sin arvedel förgrymmades han.
E entregou seu povo à espada, e enfureceu-se contra sua herança.
63 Deras unga män förtärdes av eld, och deras jungfrur blevo utan brudsång.
O fogo consumiu a seus rapazes, e suas virgens não tiveram músicas de casamento.
64 Deras präster föllo för svärd, och inga änkor kunde hålla klagogråt.
Seus sacerdotes caíram à espada, e suas viúvas não lamentaram.
65 Då vaknade Herren såsom ur en sömn, han reste sig, lik en hjälte som hade legat dövad av vin.
Então o Senhor despertou como que do sono, como um homem valente que se exalta com o vinho.
66 Och han slog sina ovänner tillbaka, evig smälek lät han komma över dem.
E feriu a seus adversários, para que recuassem, [e] lhes pôs como humilhação perpétua.
67 Han förkastade ock Josefs hydda och utvalde icke Efraims stam.
Porém ele rejeitou a tenda de José, e não escolheu a tribo de Efraim.
68 Men han utvalde Juda stam, Sions berg, som han älskade.
Mas escolheu a tribo de Judá, o monte de Sião, a quem ele amava.
69 Och han byggde sin helgedom hög såsom himmelen, fast såsom jorden, som han har grundat för evigt.
E edificou seu santuário como alturas; como a terra, a qual ele fundou para sempre.
70 Och han utvalde sin tjänare David och tog honom ifrån fårhjordens fållor.
E ele escolheu a seu servo Davi; e o tomou dos apriscos de ovelhas.
71 Ja, ifrån fåren hämtade han honom och satte honom till en herde för Jakob, sitt folk, och för Israel, sin arvedel.
Ele o tirou de cuidar das ovelhas geradoras de filhotes, para que ele apascentasse ao seu povo Jacó; e à sua herança Israel.
72 Och han var deras herde med redligt hjärta och ledde dem med förståndig hand.
E ele os apascentou com um coração sincero, e os guiou com as habilidades de suas mãos.
