Psaltaren 78

1 En sång av Asaf. Lyssna, mitt folk, till min undervisning; böjen edra öron till min muns ord.

Maskila nataon’ i Asafa.

2 Jag vill öppna min mun till lärorikt tal, uppenbara förborgade ting ifrån fordom.

Hiloa-bava hilaza fanoharana aho; hanonona teny saro-pantarina fony taloha aho.

3 Vad vi hava hört och känna, och vad våra fäder hava förtäljt för oss,

Izay efa rentsika sy fantatsika, ary nambaran’ ny razantsika tamintsika,

4 det vilja vi icke dölja för deras barn; för ett kommande släkte vilja vi förtälja HERRENS lov och hans makt och de under han har gjort.

Dia tsy mba hafenintsika amin’ ny zanany; fa hambarantsika amin’ ny taranaka ho avy ny fiderana an’ i Jehovah sy ny heriny ary ny fahagagana izay efa nataony.

5 Ty han upprättade ett vittnesbörd i Jakob och stiftade en lag i Israel; han påbjöd den för våra fäder, och de skulle kungöra den för sina barn.

Fa nanorina teni-vavolombelona teo amin’ i Jakoba Izy, ary teo amin’ Isiraely no nametrahany lalàna, izay nandidiany ny razantsika, hampahafantariny ny zanany;

6 Så skulle det bliva kunnigt för ett kommande släkte, för barn som en gång skulle födas, och dessa skulle stå upp och förtälja det för sina barn.

Mba hahafantatra izany ny taranaka ho avy ― dia ny zaza mbola hateraka ― ka hitsangana hitory izany amin’ ny zanany kosa,

7 Då skulle de sätta sitt hopp till Gud och icke förgäta Guds verk, utan taga hans bud i akt.

Mba hametraka ny fanantenany amin’ Andriamanitra, ka tsy hanadino ny asany, fa hitandrina ny didiny;

8 Och de skulle icke bliva, såsom deras fäder, ett gensträvigt och upproriskt släkte, ett släkte som icke höll sitt hjärta ståndaktigt, och vars ande icke var trofast mot Gud.

Mba tsy ho tahaka ny razany, izay taranaka maditra sy miodina, izy, dia taranaka izay tsy nampiomana ny fony, sady tsy marina tamin’ Andriamanitra ny fanahiny.

9 Efraims barn, välbeväpnade bågskyttar, vände om på stridens dag.

Ny zanak’ i Efraima, izay nitondra tsipìka hitifirany, dia niamboho tamin’ ny andro fiadiana.

10 De höllo icke Guds förbund, och efter hans lag ville de ej vandra.

Tsy nitandrina ny fanekena amin’ Andriamanitra izy, ary tsy nety nandeha araka ny lalàny;

11 De glömde hans gärningar och de under han hade låtit dem se.

Nanadino ny asany izy sy ny fahagagana izay nampahitàny azy.

12 Ja, inför deras fäder hade han gjort under, i Egyptens land, på Soans mark.

Teo anatrehan’ ny razany no nanaovany fahagagana tany amin’ ny tany Egypta, dia tany amin’ ny tany lemak’ i Zoana.

13 Han klöv havet och lät dem gå därigenom och lät vattnet stå såsom en hög.

Nampisaraka ny ranomasina Izy ka nitondra azy nita, dia nampijanona ny rano ho toy ny antontan-javatra.

14 Han ledde dem om dagen med molnskyn, och hela natten med eldens sken.

Ary ny rahona no nitondrany azy raha antoandro, sy afo mahazava nony alina.

15 Han klöv sönder klippor i öknen och gav dem rikligen att dricka, såsom ur väldiga hav.

Namaky vatolampy tany an-efitra Izy, ka nampisotro azy nanaram-po tahaka ny amin’ ny rano lalina.

16 Rinnande bäckar lät han framgå ur klippan och vatten flyta ned såsom strömmar.

Ary nampivoaka rano mandriaka avy tamin’ ny harambato Izy ka nampirotsaka rano ho tahaka ny ony.

17 Likväl syndade de allt framgent mot honom och voro gensträviga mot den Högste, i öknen.

Kanjo mbola nandroso nanota taminy ihany izy ireo, ka nampahatezitra ny Avo Indrindra tany an-efitra.

18 De frestade Gud i sina hjärtan, i det de begärde mat för sin lystnad.

Dia naka fanahy an’ Andriamanitra tam-pony izy, tamin’ ny nilàny hanina araka ny nahaliana azy.

19 Och de talade mot Gud, de sade: "Kan väl Gud duka ett bord i öknen?

Dia niteny nanohitra an’ Andriamanitra izy ka nanao hoe: mahavelatra latabatra atỳ an-efitra va Andriamanitra?

20 Se, visst slog han klippan, så att vatten flödade och bäckar strömmade fram, men kan han ock giva bröd eller skaffa kött åt sitt folk?"

Indro, namely ny vatolampy Izy, dia nigororoana ny rano ka nandriaka; mahay manome mofo koa va Izy? Mahatonga hena ho an’ ny olony va Izy?

21 Så förgrymmades då HERREN, när han hörde det; och eld upptändes i Jakob, jag, vrede kom över Israel,

Koa nony ren’ i Jehovah izany, dia tezitra Izy; ary nisy afo nirehitra tamin’ i Jakoba, sady nisy fahatezerana namely ny Isiraely,

22 eftersom de icke trodde på Gud och ej förtröstade på hans frälsning.

Satria tsy nino an’ Andriamanitra izy ireo ka tsy natoky ny famonjeny.

23 Och han gav befallning åt skyarna i höjden och öppnade himmelens dörrar;

Kanefa nandidy ny rahona tany ambony Izy, ary ny varavaran’ ny lanitra no novohàny,

24 han lät manna regna över dem till föda, och korn från himmelen gav han dem.

Dia nandatsaka mana teny aminy hohaniny Izy, ary varin’ ny lanitra no nomeny azy.

25 Änglabröd fingo människor äta; han sände dem mat till fyllest.

Ny fihinan’ ny mahery no nohanin’ ny olona; nanaterany hanina hahavoky azy izy.

26 Han lät östanvinden fara ut på himmelen, och genom sin makt förde han sunnanvinden fram.

Nampandeha ny rivotra avy any atsinanana teny amin’ ny lanitra Izy ary ny heriny no nitondrany ny rivotra avy any atsimo.

27 Och han lät kött regna över dem såsom stoft, bevingade fåglar såsom havets sand;

Dia nampilatsahany hena betsaka hoatra ny vovoka izy sy voro-manidina hoatra ny fasiky ny ranomasina,

28 han lät det falla ned i sitt läger, runt omkring sin boning.

Ka nalatsany teny afovoan’ ny tobiny, manodidina ny fitoerany.

29 Då åto de och blevo övermätta; han lät dem få vad de hade lystnad efter.

Dia nihinana izy ireo ka voky tsara, ary izay nilainy dia nomeny azy.

30 Men ännu hade de icke stillat sin lystnad, ännu var maten i deras mun,

Nefa tsy niala tamin’ ny filàny izy, ary mbola teo am-bavany ihany ny haniny;

31 då kom Guds vrede över dem; han sände död bland deras ypperste och slog ned Israels unga män.

Dia nirehitra taminy ny fahatezeran’ Andriamanitra, ka nahafatesany ny tremalahy teo aminy, ary naripany ny zatovolahin’ ny Isiraely.

32 Likväl syndade de alltjämt och trodde icke på hans under.

Fa na dia izany rehetra izany aza, dia mbola nanota ihany izy ireo ka tsy nino ny fahagagana nataony.

33 Då lät han deras dagar försvinna i förgängelse och deras år i plötslig undergång.

Dia nampahalevona ny androny toy ny fofonaina Izy, ary ny taonany tamin’ ny fampitahorana.

34 När han dräpte folket, frågade de efter honom och vände om och sökte Gud.

Raha novonoiny izy ireo, dia nitady hahalala an’ Andriamanitra izy, ary niverina nikatsaka Azy.

35 De tänkte då på att Gud var deras klippa, och att Gud den Högste var deras förlossare;

Dia nahatsiaro izy fa Andriamanitra no Vatolampiny, ary Andriamanitra Avo Indrindra no Mpanavotra azy.

36 och de talade inställsamt för honom med sin mun och skrymtade för honom med sin tunga.

Kanefa nanao vava malefaka taminy ireo, ary ny lelany no nandaingàny taminy.

37 Men deras hjärtan höllo sig icke ståndaktigt vid honom, och de voro icke trogna i hans förbund.

Ary ny fony tsy niorina taminy; eny tsy nitana ny fanekeny izy.

38 Dock, han är barmhärtig, han förlåter missgärning, och han vill icke fördärva. Därför avvände han ofta sin vrede och lät ej hela sin förtörnelse bryta fram.

Nefa Andriamanitra kosa be famindram-po, dia mamela heloka ka tsy mandringana; eny nahatsindry fo tokoa Izy, ka tsy nofohaziny avokoa ny fahavinirany,

39 Ty han tänkte därpå att de voro kött, en vind som far bort och icke kommer åter.

Fa nahatsiaro Izy fa nofo ihany ireo, dia rivotra izay mandalo ka tsy miverina intsony.

40 Huru ofta voro de ej gensträviga mot honom i öknen och bedrövade honom i ödemarken!

Impiry akory izy ireo no efa niodina taminy tany an-efitra, ka nampalahelo Azy tany amin’ ny tany foana!

41 Ja, de frestade Gud allt framgent och förtörnade Israels Helige.

Naka fanahy an’ Andriamanitra mandrakariva izy, ka nampalahelo ny Iray Masin’ ny Isiraely.

42 De betänkte icke vad hans hand hade uträttat på den tid då han förlossade dem från ovännen,

Tsy mba nahatsiaro ny tànany izy, dia ny andro izay nanavotany azy tamin’ ny fahavalo,

43 då han gjorde sina tecken i Egypten och sina under på Soans mark.

Izay nanaovany famantarana tany Egypta, sy fahagagana tany an-tany lemak’ i Zoana:

44 Där förvandlade han deras strömmar till blod, så att de ej kunde dricka ur sina rinnande vatten;

Nampody ny oniny ho rà Izy, ary ny reniranony tsy azony nisotroana.

45 han sände bland dem flugsvärmar, som åto dem, och paddor, som voro dem till fördärv.

Nandefa lalitra betsaka hamely azy Izy, ka nandany azy ireny, ary sahona, ka nanimba azy ireny.

46 Han gav deras gröda åt gräsmaskar och deras arbetes frukt åt gräshoppor;

Dia nanome ny vokatry ny taniny ho an’ ny sompanga Izy, ary ny sasany ho an’ ny valala.

47 han slog deras vinträd med hagel och deras fikonträd med hagelstenar;

Namono ny voalobony tamin’ ny havandra Izy, ary ny aviaviny tamin’ ny havandra vaventy.

48 han gav deras husdjur till pris åt hagel och deras boskap åt ljungeldar.

Dia nanolotra ny biby fiompiny ho an’ ny havandra Izy, ary ny omby aman’ ondriny ho an’ ny varatra.

49 Han sände över dem sin vredes glöd, förgrymmelse och ogunst och nöd, en skara av olycksänglar.

Nandatsaka ny fahatezerany mirehitra taminy Izy: eny, fahavinirana sy fahatezerana ary fampahoriana, dia anjely andiany mitondra loza.

50 Han gav fritt lopp åt sin vrede; han skonade icke deras själ från döden, utan gav deras liv till pris åt pesten.

Namboatra lalana ho an’ ny fahatezerany Izy, ary tsy niaro ny fanahin’ ireo tamin’ ny fahafatesana, fa nanolotra ny ainy ho lanin’ ny areti-mandringana;

51 Och han slog allt förstfött i Egypten, kraftens förstling i Hams hyddor.

Ary namely ny lahimatoa rehetra tany Egypta Izy, dia ny voalohan’ ainy tany an-dain’ i Hama;

52 Och han lät sitt folk bryta upp såsom en fårhjord och förde dem såsom en boskapshjord genom öknen.

Fa namindra toerana ny olony toy ny ondry Izy, ary nitondra azy tany an-efitra toy ny ondry andiany.

53 Han ledde dem säkert, så att de icke behövde frukta; men deras fiender övertäcktes av havet.

Nentiny soa aman-tsara izy ireo ka tsy mba natahotra; fa ny fahavalony kosa voasaron’ ny ranomasina.

54 Och han lät dem komma till sitt heliga land, till det berg som hans högra hand hade förvärvat.

Ary nitondra azy ho any amin’ ny tany misy ny fitoerany masìna Izy, dia ny tendrombohitra izay azon’ ny tànany ankavanana.

55 Han förjagade hedningarna för dem och gav dem deras land till arvslott och lät Israels stammar bo i deras hyddor.

Ary nandroaka ny jentilisa teo anoloany Izy, ka nanome ny tanin’ ireny ho lova nozaraina tamin’ ny famolaina, dia nampitoetra ny firenen’ Isiraely tao an-dainy.

56 Men i sin gensträvighet frestade de Gud den Högste och höllo icke hans vittnesbörd;

Nefa naka fanahy an’ Andriamanitra Avo Indrindra izy ka niodina taminy, ary ny teni-vavolombelony tsy notandremany.

57 de veko trolöst tillbaka, de såsom deras fäder, de vände om, lika en båge som sviker.

Ary nihemotra izy ka nivadika tahaka ny razany. Dia nania tahaka ny tsipìka manjiona.

58 De förtörnade honom med sina offerhöjder och retade honom genom sina beläten.

Ary nampahatezitra Azy tamin’ ny fitoerana avony izy, sady nahasaro-piaro Azy tamin’ ny sarin-javatra voasokitra.

59 Gud förnam det och vart förgrymmad och förkastade Israel med harm.

Ary nandre izany Andriamanitra, dia tezitra Izy ka nolaviny mihitsy ny Isiraely,

60 Och han försköt sin boning i Silo, det tält han hade slagit upp bland människorna;

Sady nahafoy ny tabernakeliny tao Silo Izy, dia ny lay izay naoriny teo amin’ ny olona;

61 han gav sin makt i fångenskap och sin ära i fiendehand.

Dia natolony ho babo ny heriny ary ny voninahiny ho eo an-tànan’ ny fahavalo.

62 Ja, han gav sitt folk till pris åt svärdet, och på sin arvedel förgrymmades han.

Dia nanolotra ny olony ho an’ ny sabatra Izy; ary tezitra Indrindra tamin’ ny lovany Izy.

63 Deras unga män förtärdes av eld, och deras jungfrur blevo utan brudsång.

Ny zatovolahiny dia lanin’ ny afo; ary ny zatovovaviny tsy mba nanaovana hiram-panambadiana.

64 Deras präster föllo för svärd, och inga änkor kunde hålla klagogråt.

Ny mpisorony lavon-tsabatra, nefa ny mpitondratenan’ ireo tsy nisaona.

65 Då vaknade Herren såsom ur en sömn, han reste sig, lik en hjälte som hade legat dövad av vin.

Dia nifoha ny Tompo tahaka ny anankiray avy natory, tahaka ny lehilahy mahery izay miantsoantso azon’ ny divay.

66 Och han slog sina ovänner tillbaka, evig smälek lät han komma över dem.

Dia namely ny fahavalony hiamboho Izy ka nahafa-baraka azy mandrakizay.

67 Han förkastade ock Josefs hydda och utvalde icke Efraims stam.

Dia nanary ny lain’ i Josefa Izy, ary ny firenen’ i Efraima tsy nofidiny.

68 Men han utvalde Juda stam, Sions berg, som han älskade.

Fa nifidy ny firenen’ i Joda kosa Izy, dia ny tendrombohitra Ziona izay tiany.

69 Och han byggde sin helgedom hög såsom himmelen, fast såsom jorden, som han har grundat för evigt.

Dia nanao ny fitoerany masìna ho tahaka ny havoana Izy, tahaka ny tany izay naoriny ho mandrakizay.

70 Och han utvalde sin tjänare David och tog honom ifrån fårhjordens fållor.

Dia nifidy an’ i Davida mpanompony ka naka azy avy tany am-balan’ ondry;

71 Ja, ifrån fåren hämtade han honom och satte honom till en herde för Jakob, sitt folk, och för Israel, sin arvedel.

Tany amin’ ny fiandrasany ny ondry ampianahana no nakàny azy, mba hiandry an’ i Jakoba olony sy Isiraely lovany;

72 Och han var deras herde med redligt hjärta och ledde dem med förståndig hand.

Dia niandry ireo araka ny hitsin’ ny fony izy, ka nitondra azy araka ny fahaizan’ ny tànany.