Psaltaren 78
1 En sång av Asaf. Lyssna, mitt folk, till min undervisning; böjen edra öron till min muns ord.
Yon Sòm a Asaph Koute, O pèp mwen an a lenstriksyon mwen. Panche zòrèy Ou vè pawòl a bouch mwen.
2 Jag vill öppna min mun till lärorikt tal, uppenbara förborgade ting ifrån fordom.
Mwen va ouvri bouch mwen avèk yon parabòl. Mwen va pale pawòl fonse a tan ansyen yo,
3 Vad vi hava hört och känna, och vad våra fäder hava förtäljt för oss,
ke nou te tande, konnen e ke papa zansèt nou yo te fè nou konprann.
4 det vilja vi icke dölja för deras barn; för ett kommande släkte vilja vi förtälja HERRENS lov och hans makt och de under han har gjort.
Nou p ap kache yo a pitit nou yo, men nou va pale a jenerasyon k ap vini yo, tout lwanj SENYÈ a, fòs Li ak gran mèvèy ke Li te konn fè yo.
5 Ty han upprättade ett vittnesbörd i Jakob och stiftade en lag i Israel; han påbjöd den för våra fäder, och de skulle kungöra den för sina barn.
Paske Li te etabli yon temwayaj nan Jacob e te chwazi yon lwa an Israël, sou (sila) Li te kòmande papa zansèt nou yo pou yo ta enstwi yo a pitit pa yo.
6 Så skulle det bliva kunnigt för ett kommande släkte, för barn som en gång skulle födas, och dessa skulle stå upp och förtälja det för sina barn.
Ke jenerasyon k ap vini an ta kab konnen. Menm pou (sila) ki poko fèt yo, pou yo ta kab leve e pale yo a pitit yo,
7 Då skulle de sätta sitt hopp till Gud och icke förgäta Guds verk, utan taga hans bud i akt.
pou yo kab mete konfyans yo nan Bondye e pa bliye zèv Bondye yo, men kenbe kòmandman Li yo.
8 Och de skulle icke bliva, såsom deras fäder, ett gensträvigt och upproriskt släkte, ett släkte som icke höll sitt hjärta ståndaktigt, och vars ande icke var trofast mot Gud.
Pou yo pa fè tankou papa zansèt yo, yon jenerasyon tèt di e rebèl, yon jenerasyon ki pa t gen kè fidèl, ki pa t gen lespri fidèl a Bondye.
9 Efraims barn, välbeväpnade bågskyttar, vände om på stridens dag.
Fis a Éphraïm yo ki kon tire flèch, te pote banza yo. Sepandan, nan jou batay la, yo te fè bak.
10 De höllo icke Guds förbund, och efter hans lag ville de ej vandra.
Yo pa t kenbe akò yo ak Bondye e te refize mache nan lalwa Li.
11 De glömde hans gärningar och de under han hade låtit dem se.
Yo te bliye zèv Li yo avèk mirak ke Li te montre yo.
12 Ja, inför deras fäder hade han gjort under, i Egyptens land, på Soans mark.
Li te fòje mirak yo devan zansèt yo, nan peyi Égypte la ak nan chan Tsoan an.
13 Han klöv havet och lät dem gå därigenom och lät vattnet stå såsom en hög.
Li te divize lanmè a e te fè yo pase ladann. Li te fè dlo yo kanpe wo tankou yon gwo pil.
14 Han ledde dem om dagen med molnskyn, och hela natten med eldens sken.
Apre, Li te dirije yo avèk nwaj nan lajounen e nan tout nwit lan avèk limyè dife.
15 Han klöv sönder klippor i öknen och gav dem rikligen att dricka, såsom ur väldiga hav.
Li te fann wòch yo nan dezè a e te bay yo anpil dlo pou bwè tankou nan fon yo.
16 Rinnande bäckar lät han framgå ur klippan och vatten flyta ned såsom strömmar.
Li te fè parèt sous ki te pete sòti nan wòch la, e te fè dlo desann tankou larivyè.
17 Likväl syndade de allt framgent mot honom och voro gensträviga mot den Högste, i öknen.
Sepandan, yo te kontinye peche kont Li, e fè rebèl kont Pi Wo a nan dezè a.
18 De frestade Gud i sina hjärtan, i det de begärde mat för sin lystnad.
Konsa, nan kè yo, yo te pase Bondye a leprèv lè yo te mande manje selon dezi yo.
19 Och de talade mot Gud, de sade: "Kan väl Gud duka ett bord i öknen?
Wi, yo te pale kont Bondye. Yo te di: “Èske Bondye kapab prepare yon tab nan dezè a?
20 Se, visst slog han klippan, så att vatten flödade och bäckar strömmade fram, men kan han ock giva bröd eller skaffa kött åt sitt folk?"
Gade byen, Li te frape wòch la pou dlo kouri sòti e gwo sous yo t ap debòde. Èske Li kapab bay pen tou? Èske Li kab founi vyann pou pèp Li a?”
21 Så förgrymmades då HERREN, när han hörde det; och eld upptändes i Jakob, jag, vrede kom över Israel,
Pou sa, SENYÈ a te tande e te ranpli ak kòlè. Konsa, yon dife te limen kont Jacob, e chalè te monte tou kont Israël.
22 eftersom de icke trodde på Gud och ej förtröstade på hans frälsning.
Paske yo pa t kwè nan Bondye, e pa t mete konfyans yo nan delivrans Li.
23 Och han gav befallning åt skyarna i höjden och öppnade himmelens dörrar;
Men Li te kòmande nwaj anlè yo, e te louvri pòt syèl yo.
24 han lät manna regna över dem till föda, och korn från himmelen gav han dem.
Li te fè lamàn vin tonbe tankou lapli sou yo, pou yo manje e te bay yo manje soti nan syèl la.
25 Änglabröd fingo människor äta; han sände dem mat till fyllest.
Lòm te manje manje a zanj yo. Li te voye manje ba yo an abondans.
26 Han lät östanvinden fara ut på himmelen, och genom sin makt förde han sunnanvinden fram.
Li te fè van lès la vante nan syèl yo e avèk pwisans Li, Li te dirije van sid la.
27 Och han lät kött regna över dem såsom stoft, bevingade fåglar såsom havets sand;
Li te fè tonbe vyann sou yo tankou lapli, tankou pousyè, menm zwazo ak zèl tankou sab lanmè.
28 han lät det falla ned i sitt läger, runt omkring sin boning.
Alò, Li te kite yo tonbe nan mitan kan an, toupatou abitasyon yo.
29 Då åto de och blevo övermätta; han lät dem få vad de hade lystnad efter.
Konsa, yo te manje vant plen, e sa yo te mande, se sa Li te bay yo.
30 Men ännu hade de icke stillat sin lystnad, ännu var maten i deras mun,
Avan, yo te satisfè dezi yo, pandan manje a te toujou nan bouch yo,
31 då kom Guds vrede över dem; han sände död bland deras ypperste och slog ned Israels unga män.
kòlè Bondye te leve kont yo e te touye kèk nan pi vayan pami yo. Li te frape desann mesye pi chwazi Israël yo.
32 Likväl syndade de alltjämt och trodde icke på hans under.
Malgre tout sa, yo te peche toujou, e pa t kwè nan zèv mèvèy Li yo.
33 Då lät han deras dagar försvinna i förgängelse och deras år i plötslig undergång.
Akoz sa, Li te fè jou yo fini mal, e ane yo nan laperèz sibit.
34 När han dräpte folket, frågade de efter honom och vände om och sökte Gud.
Lè Li te touye yo, nan lè sa a, yo te chache Li. Yo te retounen chache Li ak dilijans.
35 De tänkte då på att Gud var deras klippa, och att Gud den Högste var deras förlossare;
Konsa, yo te sonje ke Bondye te wòch yo, e Pi Wo a, redanmtè yo.
36 och de talade inställsamt för honom med sin mun och skrymtade för honom med sin tunga.
Men yo te twonpe Li ak bouch yo. Yo te manti a Li ak lang yo.
37 Men deras hjärtan höllo sig icke ståndaktigt vid honom, och de voro icke trogna i hans förbund.
Paske kè yo pa t fèm vè Li menm, ni yo pa t fidèl selon akò Li.
38 Dock, han är barmhärtig, han förlåter missgärning, och han vill icke fördärva. Därför avvände han ofta sin vrede och lät ej hela sin förtörnelse bryta fram.
Men Li menm, akoz mizerikòd Li, te padone inikite yo, e pa t detwi yo. Wi, souvan Li te ralanti kòlè Li e pa t kite tout kòlè li vin leve.
39 Ty han tänkte därpå att de voro kött, en vind som far bort och icke kommer åter.
Konsa, Li te sonje ke se sèl chè yo te ye, yon van pase ki pa retounen ankò.
40 Huru ofta voro de ej gensträviga mot honom i öknen och bedrövade honom i ödemarken!
Konbyen fwa yo te fè rebèl kont Li nan dezè a, e te fè L soufri lapèn la nan savann an!
41 Ja, de frestade Gud allt framgent och förtörnade Israels Helige.
Anpil fwa, yo te pase Bondye a leprèv, epi te fè (Sila) Ki Sen A Israël la soufri doulè.
42 De betänkte icke vad hans hand hade uträttat på den tid då han förlossade dem från ovännen,
Yo pa t sonje pwisans Li, ni jou ke Li te delivre yo nan men advèsè yo,
43 då han gjorde sina tecken i Egypten och sina under på Soans mark.
lè Li te akonpli mirak Li yo an Égypte ak mèvèy Li yo nan chan Tsoan an.
44 Där förvandlade han deras strömmar till blod, så att de ej kunde dricka ur sina rinnande vatten;
Li te chanje rivyè yo an san. Konsa, nan sous yo, yo pa t kab bwè.
45 han sände bland dem flugsvärmar, som åto dem, och paddor, som voro dem till fördärv.
Li te voye pami yo mouch an gran kantite ki te devore yo, avèk krapo ki te detwi yo.
46 Han gav deras gröda åt gräsmaskar och deras arbetes frukt åt gräshoppor;
Li te bay chan rekòlt a chwalbwa a, ak pwodwi travay yo a krikèt la.
47 han slog deras vinträd med hagel och deras fikonträd med hagelstenar;
Li te detwi chan fwi yo ak lagrèl e bwa sikomò yo ak fredi.
48 han gav deras husdjur till pris åt hagel och deras boskap åt ljungeldar.
Li te bay bèt yo tou a lagrèl e twoupo yo a loray.
49 Han sände över dem sin vredes glöd, förgrymmelse och ogunst och nöd, en skara av olycksänglar.
Li te voye sou yo chalè kòlè Li, gwo kòlè avèk endiyasyon ak twoub, ak yon bann zanj ki pou detwi yo.
50 Han gav fritt lopp åt sin vrede; han skonade icke deras själ från döden, utan gav deras liv till pris åt pesten.
Li te fè yon chemen pou lakòlè Li. Li pa t epagne nanm yo de lanmò, men te bay lavi yo a gwo fleyo.
51 Och han slog allt förstfött i Egypten, kraftens förstling i Hams hyddor.
Li te frape di tout premye ne an Égypte yo, premye sòti a fòs kouraj yo nan tant a Cham yo.
52 Och han lät sitt folk bryta upp såsom en fårhjord och förde dem såsom en boskapshjord genom öknen.
Men Li te mennen fè sòti pwòp pèp li a tankou mouton. Li te dirije yo nan dezè a tankou yon twoupo.
53 Han ledde dem säkert, så att de icke behövde frukta; men deras fiender övertäcktes av havet.
Li te dirije yo avèk swen pou yo pa pè, men lanmè te vale lènmi yo.
54 Och han lät dem komma till sitt heliga land, till det berg som hans högra hand hade förvärvat.
Konsa, Li te mennen yo nan peyi sen Li an, vè peyi ti kolin ke men dwat Li te vin posede a.
55 Han förjagade hedningarna för dem och gav dem deras land till arvslott och lät Israels stammar bo i deras hyddor.
Anplis, li te chase nasyon yo devan yo, te pataje pou yo yon eritaj selon mezi li, e te fè tribi Israël yo abite nan tant yo.
56 Men i sin gensträvighet frestade de Gud den Högste och höllo icke hans vittnesbörd;
Sepandan, yo te tante e fè rebèl kont Bondye Pi Wo a, e pa t kenbe temwayaj Li yo,
57 de veko trolöst tillbaka, de såsom deras fäder, de vände om, lika en båge som sviker.
men te vire fè bak e te aji nan malveyans tankou papa zansèt yo. Yo te vire akote tankou yon banza ki tòde.
58 De förtörnade honom med sina offerhöjder och retade honom genom sina beläten.
Paske yo te pwovoke Li avèk wo plas yo, e te fè L jalou avèk imaj taye yo.
59 Gud förnam det och vart förgrymmad och förkastade Israel med harm.
Lè Bondye te tande, Li te vin ranpli avèk kòlè, e te vin deteste Israël anpil.
60 Och han försköt sin boning i Silo, det tält han hade slagit upp bland människorna;
Jiskaske Li te abandone abitasyon Silo, tant ke li te konn monte pami lòm nan,
61 han gav sin makt i fångenskap och sin ära i fiendehand.
e te bay yo menm ki te fòs Li, an kaptivite, glwa Li nan men advèsè a.
62 Ja, han gav sitt folk till pris åt svärdet, och på sin arvedel förgrymmades han.
Anplis, Li te livre pèp Li a de nepe e te vin ranpli avèk kòlè kont eritaj Li a.
63 Deras unga män förtärdes av eld, och deras jungfrur blevo utan brudsång.
Dife te devore jennonm Li yo e vyèj Li yo pa t gen chan maryaj.
64 Deras präster föllo för svärd, och inga änkor kunde hålla klagogråt.
Prèt Li yo te tonbe pa nepe e Vèv Li yo pa t kab kriye.
65 Då vaknade Herren såsom ur en sömn, han reste sig, lik en hjälte som hade legat dövad av vin.
Konsa, SENYÈ a te leve tankou se nan dòmi Li te ye, tankou yon gèrye ki rele fò akoz diven.
66 Och han slog sina ovänner tillbaka, evig smälek lät han komma över dem.
Li te pouse advèsè Li yo fè bak. Li te mete sou yo yon repwòch ki pa t ap fini menm.
67 Han förkastade ock Josefs hydda och utvalde icke Efraims stam.
Anplis, Li te rejte tant Jospeh la, ni pa t chwazi tribi Éphraïm nan.
68 Men han utvalde Juda stam, Sions berg, som han älskade.
Men Li te chwazi tribi Juda a, Mòn Sion ke Li te renmen anpil la.
69 Och han byggde sin helgedom hög såsom himmelen, fast såsom jorden, som han har grundat för evigt.
Li te bati sanktiyè Li tankou wotè mòn yo, tankou latè ke Li te etabli jis pou tout tan an.
70 Och han utvalde sin tjänare David och tog honom ifrån fårhjordens fållor.
Anplis, Li te chwazi David, sèvitè Li a. Li te pran l sòti nan Pak mouton yo,
71 Ja, ifrån fåren hämtade han honom och satte honom till en herde för Jakob, sitt folk, och för Israel, sin arvedel.
sòti nan okipe mouton k ap fè pitit, avèk ti mouton nouris, Li te mennen li, pou vin bèje Jacob, pèp Li a, avèk Israël, eritaj Li a.
72 Och han var deras herde med redligt hjärta och ledde dem med förståndig hand.
Konsa, Li te fè bèje yo selon entegrite kè l, e te gide yo avèk men abil li.
