Psaltaren 78
1 En sång av Asaf. Lyssna, mitt folk, till min undervisning; böjen edra öron till min muns ord.
Se yon chante Asaf. Pèp mwen yo, koute sa m'ap moutre nou! Louvri zòrèy nou pou n' tande sa m'ap di!
2 Jag vill öppna min mun till lärorikt tal, uppenbara förborgade ting ifrån fordom.
Mwen pral pale ak nou, pou m' fè nou konnen sa ki te pase nan tan lontan,
3 Vad vi hava hört och känna, och vad våra fäder hava förtäljt för oss,
bagay nou te tande nan zòrèy nou, bagay nou tout te konnen, bagay zansèt nou yo te konn rakonte nou.
4 det vilja vi icke dölja för deras barn; för ett kommande släkte vilja vi förtälja HERRENS lov och hans makt och de under han har gjort.
Nou p'ap kache bagay sa yo pou pitit nou yo pa konnen yo. N'ap fè lwanj Seyè a devan timoun k'ap vini yo. N'ap fè yo konnen jan l' gen pouvwa, jan l' gen fòs, jan li fè gwo mèvèy.
5 Ty han upprättade ett vittnesbörd i Jakob och stiftade en lag i Israel; han påbjöd den för våra fäder, och de skulle kungöra den för sina barn.
Li te di pèp Izrayèl la sa pou li fè. Li te bay pitit pitit Jakòb yo kòmandman li yo. Li te mande zansèt nou yo pou yo te moutre pitit yo lalwa Bondye a,
6 Så skulle det bliva kunnigt för ett kommande släkte, för barn som en gång skulle födas, och dessa skulle stå upp och förtälja det för sina barn.
pou timoun ki fenk fèt yo ka konnen l', pou yo menm tou, lè yo grandi, yo ka fè pitit pa yo konnen l'.
7 Då skulle de sätta sitt hopp till Gud och icke förgäta Guds verk, utan taga hans bud i akt.
Konsa yo menm tou, y'a mete konfyans yo nan Bondye. Yo p'ap bliye sa li te fè. Y'a toujou obeyi kòmandman li yo.
8 Och de skulle icke bliva, såsom deras fäder, ett gensträvigt och upproriskt släkte, ett släkte som icke höll sitt hjärta ståndaktigt, och vars ande icke var trofast mot Gud.
Konsa yo p'ap tankou zansèt yo ki te fè tèt ak Bondye, ki te derefize fè sa li te mande yo fè, ki pa t' janm gen yon konfyans fèm nan Bondye, ki pa t' kenbe pawòl yo ak Bondye.
9 Efraims barn, välbeväpnade bågskyttar, vände om på stridens dag.
Pitit Efrayim yo se moun ki konn goumen, ki fò nan tire flèch. Men, yo kouri lè batay mare.
10 De höllo icke Guds förbund, och efter hans lag ville de ej vandra.
Yo pa t' kenbe kontra Bondye te pase ak yo a. Yo derefize fè sa li te mande yo fè.
11 De glömde hans gärningar och de under han hade låtit dem se.
Yo fè espre, yo bliye sa li te fè, tout mèvèy li te fè yo wè.
12 Ja, inför deras fäder hade han gjort under, i Egyptens land, på Soans mark.
Wi, se devan je zansèt yo Bondye te fè mirak nan peyi Lejip, nan plenn Zoan an.
13 Han klöv havet och lät dem gå därigenom och lät vattnet stå såsom en hög.
Li fann lanmè a an de, li fè yo pase nan mitan l'. Li fè dlo yo kanpe dwat tankou miray.
14 Han ledde dem om dagen med molnskyn, och hela natten med eldens sken.
Pou l' moutre yo chemen pou yo pran, lajounen li ba yo yon nwaj, lannwit li ba yo yon dife ki t'ap mache devan yo.
15 Han klöv sönder klippor i öknen och gav dem rikligen att dricka, såsom ur väldiga hav.
Li fann gwo wòch nan dezè a, li ba yo kont dlo pou yo bwè.
16 Rinnande bäckar lät han framgå ur klippan och vatten flyta ned såsom strömmar.
Li fè sous dlo pete nan wòch la, li fè dlo koule tankou dlo larivyè.
17 Likväl syndade de allt framgent mot honom och voro gensträviga mot den Högste, i öknen.
Men, yo pa t' sispann fè peche kont Bondye, yo revòlte dèyè Bondye ki anwo nan syèl la, lè yo te nan dezè a.
18 De frestade Gud i sina hjärtan, i det de begärde mat för sin lystnad.
Yo te vle sonde Bondye: yo mande pou l' ba yo manje yo te vle manje a.
19 Och de talade mot Gud, de sade: "Kan väl Gud duka ett bord i öknen?
Yo pale Bondye mal, yo di: -Eske Bondye ka mete manje sou tab nan mitan dezè sa a?
20 Se, visst slog han klippan, så att vatten flödade och bäckar strömmade fram, men kan han ock giva bröd eller skaffa kött åt sitt folk?"
Wi, se vre. Li frape wòch la: Dlo koule kou larivyè. Men, èske li kapab ban nou pen? Eske li ka bay pèp li a vyann?
21 Så förgrymmades då HERREN, när han hörde det; och eld upptändes i Jakob, jag, vrede kom över Israel,
Lè Seyè a tande sa, li fè kòlè. Se te tankou yon dife li te limen dèyè pitit Jakòb yo. Li vin ankòlè anpil sou yo,
22 eftersom de icke trodde på Gud och ej förtröstade på hans frälsning.
paske yo pa t' gen konfyans nan Bondye, yo pa t' kwè li ta kapab delivre yo.
23 Och han gav befallning åt skyarna i höjden och öppnade himmelens dörrar;
Li pale ak nwaj yo ki anwo nan syèl la, li ba yo lòd pou yo louvri pòt syèl la.
24 han lät manna regna över dem till föda, och korn från himmelen gav han dem.
Li grennen laman sou yo pou yo manje. Li ba yo manje farin ki soti nan syèl la.
25 Änglabröd fingo människor äta; han sände dem mat till fyllest.
Se konsa, yo manje manje zanj Bondye yo. Li ba yo manje pou yo manje plen vant yo.
26 Han lät östanvinden fara ut på himmelen, och genom sin makt förde han sunnanvinden fram.
Lèfini, li fè yon van lès soufle nan syèl la. Avèk pouvwa li, li fè yon van leve soti nan sid.
27 Och han lät kött regna över dem såsom stoft, bevingade fåglar såsom havets sand;
Li grennen vyann sou yo tankou pousyè. Li fè zwazo soti nan syèl la tonbe atè, tankou sab bò lanmè.
28 han lät det falla ned i sitt läger, runt omkring sin boning.
Li fè yo tonbe nan mitan kote yo te rete a, tout bò kay yo.
29 Då åto de och blevo övermätta; han lät dem få vad de hade lystnad efter.
Yo tout te manje plen vant yo. Bondye ba yo tou sa yo te anvi.
30 Men ännu hade de icke stillat sin lystnad, ännu var maten i deras mun,
Men, yo pa t' ankò fin manje, yo pa t' ankò fin plen vant yo, manje a te nan bouch yo toujou,
31 då kom Guds vrede över dem; han sände död bland deras ypperste och slog ned Israels unga män.
lè Bondye fache sou yo. Li touye pi gwonèg nan mitan yo, li kraze tout jenn gason nan peyi Izrayèl la.
32 Likväl syndade de alltjämt och trodde icke på hans under.
Atousa, pèp la donnen pi rèd nan fè peche. Yo pa t' vle kwè nan mirak sa yo.
33 Då lät han deras dagar försvinna i förgängelse och deras år i plötslig undergång.
Se konsa, li fè lavi yo disparèt tankou lafimen. Li sezi yo, yo mouri frèt.
34 När han dräpte folket, frågade de efter honom och vände om och sökte Gud.
Li te fè detwa ladan yo mouri. Se lè sa a yo tounen vin jwenn li, yo chanje lavi yo, yo lapriyè nan pye li.
35 De tänkte då på att Gud var deras klippa, och att Gud den Högste var deras förlossare;
Yo vin chonje se Bondye ki te pwoteksyon yo. Se Bondye anwo nan syèl la ki te delivre yo.
36 och de talade inställsamt för honom med sin mun och skrymtade för honom med sin tunga.
Men, tout bèl pawòl sa yo, se te manti. Tou sa yo t'ap di a, se te pawòl nan bouch.
37 Men deras hjärtan höllo sig icke ståndaktigt vid honom, och de voro icke trogna i hans förbund.
Yo pa t' sensè avè li, yo pa t' kenbe kontra li te pase ak yo.
38 Dock, han är barmhärtig, han förlåter missgärning, och han vill icke fördärva. Därför avvände han ofta sin vrede och lät ej hela sin förtörnelse bryta fram.
Men, paske Bondye te gen pitye pou yo, li padonnen peche yo, li pa t' touye yo. Anpil fwa menm, li kenbe, li pa t' fè kòlè sou yo. Li pa t' kite kòlè l' tonbe sou yo.
39 Ty han tänkte därpå att de voro kött, en vind som far bort och icke kommer åter.
Li chonje se moun yo ye, se pase y'ap pase tankou van k'ap soufle.
40 Huru ofta voro de ej gensträviga mot honom i öknen och bedrövade honom i ödemarken!
Men, se pa ni de ni twa fwa yo te leve dèyè li nan dezè a! Se pa ni de ni twa fwa yo te fè l' fè kòlè!
41 Ja, de frestade Gud allt framgent och förtörnade Israels Helige.
Se tout tan yo t'ap tante Seyè a! Se tout tan yo t'ap pwovoke Bondye pèp Izrayèl la, ki yon Bondye apa!
42 De betänkte icke vad hans hand hade uträttat på den tid då han förlossade dem från ovännen,
Yo bliye jan li gen pouvwa. Yo bliye lè li te sove yo anba lènmi yo,
43 då han gjorde sina tecken i Egypten och sina under på Soans mark.
lè li te fè gwo mirak ak bèl mèvèy nan peyi Lejip, nan plenn Zoan an.
44 Där förvandlade han deras strömmar till blod, så att de ej kunde dricka ur sina rinnande vatten;
Li fè dlo larivyè yo tounen san. Pesonn pa t' ka bwè dlo sa yo.
45 han sände bland dem flugsvärmar, som åto dem, och paddor, som voro dem till fördärv.
Li voye mouchavè sou yo pou devore yo. Li voye krapo pou detwi yo.
46 Han gav deras gröda åt gräsmaskar och deras arbetes frukt åt gräshoppor;
Li voye krikèt vèt pou manje rekòt yo, chwalbwa pou devore tout jaden yo.
47 han slog deras vinträd med hagel och deras fikonträd med hagelstenar;
Li touye pye rezen yo ak lagrèl, li touye pye sikomò yo ak fredi.
48 han gav deras husdjur till pris åt hagel och deras boskap åt ljungeldar.
Li touye tout bèt jaden nan savann yo ak lagrèl, li touye bann mouton yo ak loray.
49 Han sände över dem sin vredes glöd, förgrymmelse och ogunst och nöd, en skara av olycksänglar.
Li te ankòlè anpil sou yo, li te move, li te fache. Li fè anpil malè tonbe sou yo. Li voye yon lame zanj pou detwi yo.
50 Han gav fritt lopp åt sin vrede; han skonade icke deras själ från döden, utan gav deras liv till pris åt pesten.
Li kite kòlè l' pase sou yo, li pa t' sove lavi yo yonn. Li lage yon epidemi ki t'ap fini ak yo.
51 Och han slog allt förstfött i Egypten, kraftens förstling i Hams hyddor.
Li touye tout premye pitit gason ki nan peyi Lejip la, tout premye pitit gason nan laras Kam lan.
52 Och han lät sitt folk bryta upp såsom en fårhjord och förde dem såsom en boskapshjord genom öknen.
Lèfini, tankou yon bann mouton, li mennen pèp li ale, li kondi yo nan mitan dezè a.
53 Han ledde dem säkert, så att de icke behövde frukta; men deras fiender övertäcktes av havet.
Li mennen yo san danje san malè. Yo pa t' bezwen pè anyen. Men, lanmè a te kouvri tout lènmi yo.
54 Och han lät dem komma till sitt heliga land, till det berg som hans högra hand hade förvärvat.
Li fè yo rive sou fwontyè peyi li te chwazi pou li a, toupre mòn li te pran ak fòs kouraj li a.
55 Han förjagade hedningarna för dem och gav dem deras land till arvslott och lät Israels stammar bo i deras hyddor.
Li mete lòt nasyon yo deyò pou bay pèp li a plas. Li separe tè a, li bay chak branch fanmi Izrayèl la pa yo. Li kite yo moute kay yo kote lènmi yo te rete.
56 Men i sin gensträvighet frestade de Gud den Högste och höllo icke hans vittnesbörd;
Men, yo kenbe tèt ak Bondye ki gen tout pouvwa a. Yo t'ap wè jouk ki bò li te ye ak yo: Yo pa fè sa li te mande yo fè!
57 de veko trolöst tillbaka, de såsom deras fäder, de vände om, lika en båge som sviker.
Yo pa kenbe pawòl yo. Yo vire do ba li tankou zansèt yo te fè. Yo pati sou move pye, yo mal derape.
58 De förtörnade honom med sina offerhöjder och retade honom genom sina beläten.
Yo fè l' fache paske yo bati tanp pou lòt bondye yo, yo pòte l' fè jalouzi poutèt vye zidòl yo.
59 Gud förnam det och vart förgrymmad och förkastade Israel med harm.
Bondye fache lè li wè sa. Se konsa li voye pèp Izrayèl la jete.
60 Och han försköt sin boning i Silo, det tält han hade slagit upp bland människorna;
Li kite kay li te genyen Silo a, kote li t'ap viv pami moun sou latè a.
61 han gav sin makt i fångenskap och sin ära i fiendehand.
Li kite lènmi yo pran Bwat Kontra a, ki te garanti pouvwa li ak fòs li nan mitan yo, li kite yo pote l' ale.
62 Ja, han gav sitt folk till pris åt svärdet, och på sin arvedel förgrymmades han.
Li te fache nèt sou pèp li a, li kite lènmi touye yo nan lagè.
63 Deras unga män förtärdes av eld, och deras jungfrur blevo utan brudsång.
Jenn gason yo mouri nan dife. Jenn fi yo pa jwenn pesonn pou marye ak yo.
64 Deras präster föllo för svärd, och inga änkor kunde hålla klagogråt.
Tout prèt yo mouri anba kout nepe. Vèv yo pa t' kriye pou yo.
65 Då vaknade Herren såsom ur en sömn, han reste sig, lik en hjälte som hade legat dövad av vin.
Se lè sa a Seyè a leve, tankou si li t'ap leve nan dòmi. Li parèt tankou yon vanyan gason ki anba gwòg li.
66 Och han slog sina ovänner tillbaka, evig smälek lät han komma över dem.
Li frape lènmi yo, li fè yo kouri. Li fè yo wont pou tout tan.
67 Han förkastade ock Josefs hydda och utvalde icke Efraims stam.
Li voye pitit Jozèf yo jete, li pa t' chwazi branch fanmi Efrayim lan.
68 Men han utvalde Juda stam, Sions berg, som han älskade.
Li chwazi branch fanmi Jida a pito, ansanm ak mòn Siyon li renmen anpil lan.
69 Och han byggde sin helgedom hög såsom himmelen, fast såsom jorden, som han har grundat för evigt.
Se la li bati tanp li a ki pòtre ak kay li nan syèl la. Li fè l' solid tankou latè, pou tout tan.
70 Och han utvalde sin tjänare David och tog honom ifrån fårhjordens fållor.
Li te chwazi David, yon moun ki t'ap sèvi l'. Li wete l' dèyè mouton li t'ap okipe yo,
71 Ja, ifrån fåren hämtade han honom och satte honom till en herde för Jakob, sitt folk, och för Israel, sin arvedel.
dèyè manman mouton ki gen pitit dèyè yo, li fè l' wa sou pitit Jakòb yo. Li mete l' gadò pèp Izrayèl la.
72 Och han var deras herde med redligt hjärta och ledde dem med förståndig hand.
David pran swen yo ak tout kè li. Li kondi yo avèk anpil ladrès.
