Psaltaren 78
1 En sång av Asaf. Lyssna, mitt folk, till min undervisning; böjen edra öron till min muns ord.
Cantique d'Asaph. Ecoute, ô mon peuple, mon enseignement; prête l'oreille aux paroles de ma bouche.
2 Jag vill öppna min mun till lärorikt tal, uppenbara förborgade ting ifrån fordom.
Je vais ouvrir ma bouche pour dire des sentences, je publierai les mystères des temps anciens.
3 Vad vi hava hört och känna, och vad våra fäder hava förtäljt för oss,
Ce que nous avons entendu, ce que nous avons appris, ce que nos pères nous ont raconté,
4 det vilja vi icke dölja för deras barn; för ett kommande släkte vilja vi förtälja HERRENS lov och hans makt och de under han har gjort.
nous ne le cacherons pas à leurs enfants; nous dirons à la génération future les louanges de Yahweh, et sa puissance, et les prodiges qu'il a opérés.
5 Ty han upprättade ett vittnesbörd i Jakob och stiftade en lag i Israel; han påbjöd den för våra fäder, och de skulle kungöra den för sina barn.
Il a mis une règle en Jacob, il a établi une loi en Israël, qu'il a enjoint à nos pères d'apprendre à leurs enfants,
6 Så skulle det bliva kunnigt för ett kommande släkte, för barn som en gång skulle födas, och dessa skulle stå upp och förtälja det för sina barn.
pour qu'elles soient connues des générations suivantes, des enfants qui naîtraient et qui se lèveraient, pour les raconter à leur tour à leurs enfants.
7 Då skulle de sätta sitt hopp till Gud och icke förgäta Guds verk, utan taga hans bud i akt.
Ainsi ils mettraient en Dieu leur confiance, ils n'oublieraient point les œuvres de Dieu, et ils observeraient ses préceptes;
8 Och de skulle icke bliva, såsom deras fäder, ett gensträvigt och upproriskt släkte, ett släkte som icke höll sitt hjärta ståndaktigt, och vars ande icke var trofast mot Gud.
ils ne seraient point, comme leurs pères, une race indocile et rebelle, une race au cœur volage, dont l'esprit n'est pas fidèle à Dieu.
9 Efraims barn, välbeväpnade bågskyttar, vände om på stridens dag.
Les fils d'Ephraïm, archers habiles à tirer de l'arc, ont tourné le dos au jour du combat;
10 De höllo icke Guds förbund, och efter hans lag ville de ej vandra.
ils n'ont pas gardé l'alliance de Dieu, ils ont refusé de marcher selon sa loi;
11 De glömde hans gärningar och de under han hade låtit dem se.
ils ont mis en oubli ses grandes œuvres, et les merveilles qu'il leur avait montrées.
12 Ja, inför deras fäder hade han gjort under, i Egyptens land, på Soans mark.
Devant leurs pères, il avait fait des prodiges, au pays de l'Egypte, dans les campagnes de Tanis.
13 Han klöv havet och lät dem gå därigenom och lät vattnet stå såsom en hög.
Il ouvrit la mer pour les faire passer; Il retint les eaux dressées comme un monceau
14 Han ledde dem om dagen med molnskyn, och hela natten med eldens sken.
Il les conduisit le jour par la nuée, et toute la nuit par un feu brillant.
15 Han klöv sönder klippor i öknen och gav dem rikligen att dricka, såsom ur väldiga hav.
Il fendit les rochers dans le désert, et il donna à boire comme des flots abondants.
16 Rinnande bäckar lät han framgå ur klippan och vatten flyta ned såsom strömmar.
Du rocher il fit jaillir des ruisseaux, et couler l'eau par torrents.
17 Likväl syndade de allt framgent mot honom och voro gensträviga mot den Högste, i öknen.
Mais ils continuèrent de pécher contre lui, de se révolter contre le Très-Haut dans le désert.
18 De frestade Gud i sina hjärtan, i det de begärde mat för sin lystnad.
Ils tentèrent Dieu dans leur cœur, en demandant de la nourriture selon leur convoitise.
19 Och de talade mot Gud, de sade: "Kan väl Gud duka ett bord i öknen?
Ils parlèrent contre Dieu et dirent: " Dieu pourra-t-il dresser une table dans le désert?
20 Se, visst slog han klippan, så att vatten flödade och bäckar strömmade fram, men kan han ock giva bröd eller skaffa kött åt sitt folk?"
Voici qu'il a frappé le rocher, et des eaux ont coulé, et des torrents se sont répandus; pourra-t-il aussi nous donner du pain ou bien procurer de la viande à son peuple? "
21 Så förgrymmades då HERREN, när han hörde det; och eld upptändes i Jakob, jag, vrede kom över Israel,
Yahweh entendit et il fut irrité, un feu s'alluma contre Jacob, et la colère s'éleva contre Israël,
22 eftersom de icke trodde på Gud och ej förtröstade på hans frälsning.
parce qu'ils n'avaient pas eu foi en Dieu et n'avaient pas espéré en son secours.
23 Och han gav befallning åt skyarna i höjden och öppnade himmelens dörrar;
Cependant il commanda aux nuées d'en haut, et il ouvrit les portes du ciel;
24 han lät manna regna över dem till föda, och korn från himmelen gav han dem.
il fit pleuvoir sur eux la manne pour les nourrir, et leur donna le froment du ciel.
25 Änglabröd fingo människor äta; han sände dem mat till fyllest.
Chacun mangea le pain des forts, Il leur envoya de la nourriture à satiété.
26 Han lät östanvinden fara ut på himmelen, och genom sin makt förde han sunnanvinden fram.
Il fit souffler dans le ciel le vent d'orient, il amena par sa puissance le vent du midi;
27 Och han lät kött regna över dem såsom stoft, bevingade fåglar såsom havets sand;
il fit pleuvoir sur eux la viande comme de la poussière, et les oiseaux ailés comme le sable des mers.
28 han lät det falla ned i sitt läger, runt omkring sin boning.
Il les fit tomber au milieu de leur camp, autour de leurs tentes.
29 Då åto de och blevo övermätta; han lät dem få vad de hade lystnad efter.
Ils mangèrent et se rassasièrent à l'excès; Dieu leur donna ce qu'ils avaient désiré.
30 Men ännu hade de icke stillat sin lystnad, ännu var maten i deras mun,
Ils n'avaient pas encore satisfait leur convoitise, et leur nourriture était encore à leur bouche,
31 då kom Guds vrede över dem; han sände död bland deras ypperste och slog ned Israels unga män.
quand la colère de Dieu s'éleva contre eux; il frappa de mort les mieux repus, il abattit les jeunes hommes d'Israël.
32 Likväl syndade de alltjämt och trodde icke på hans under.
Après tout cela, ils péchèrent encore, et n'eurent pas foi dans ses prodiges.
33 Då lät han deras dagar försvinna i förgängelse och deras år i plötslig undergång.
Alors il dissipa leurs jours comme un souffle, et leurs années par une fin soudaine.
34 När han dräpte folket, frågade de efter honom och vände om och sökte Gud.
Quand il les frappait de mort, ils le cherchaient, ils revenaient, empressés à retrouver Dieu,
35 De tänkte då på att Gud var deras klippa, och att Gud den Högste var deras förlossare;
ils se rappelaient que Dieu était leur rocher, et le Dieu Très-Haut leur libérateur.
36 och de talade inställsamt för honom med sin mun och skrymtade för honom med sin tunga.
Mais ils le trompaient par leurs paroles, et leur langue lui mentait;
37 Men deras hjärtan höllo sig icke ståndaktigt vid honom, och de voro icke trogna i hans förbund.
leur cœur n'était pas ferme avec lui, ils n'étaient pas fidèles à son alliance.
38 Dock, han är barmhärtig, han förlåter missgärning, och han vill icke fördärva. Därför avvände han ofta sin vrede och lät ej hela sin förtörnelse bryta fram.
Mais lui est miséricordieux: il pardonne le péché et ne détruit pas; souvent il retint sa colère, et ne se livra pas à toute sa fureur.
39 Ty han tänkte därpå att de voro kött, en vind som far bort och icke kommer åter.
Il se souvenait qu'ils n'étaient que chair, un souffle qui s'en va et ne revient plus.
40 Huru ofta voro de ej gensträviga mot honom i öknen och bedrövade honom i ödemarken!
Que de fois ils se révoltèrent contre lui dans le désert, ils l'irritèrent dans la solitude!
41 Ja, de frestade Gud allt framgent och förtörnade Israels Helige.
Ils ne cessèrent de tenter Dieu et de provoquer le Saint d'Israël.
42 De betänkte icke vad hans hand hade uträttat på den tid då han förlossade dem från ovännen,
Ils ne se souvinrent plus de sa puissance, du jour où il les délivra de l'oppresseur,
43 då han gjorde sina tecken i Egypten och sina under på Soans mark.
où il montra ses prodiges en Egypte, ses actions merveilleuses dans les campagnes de Tanis.
44 Där förvandlade han deras strömmar till blod, så att de ej kunde dricka ur sina rinnande vatten;
Il changea leurs fleuves en sang, et ils ne purent boire à leurs ruisseaux.
45 han sände bland dem flugsvärmar, som åto dem, och paddor, som voro dem till fördärv.
Il envoya contre eux le moucheron qui les dévora, et la grenouille qui les fit périr.
46 Han gav deras gröda åt gräsmaskar och deras arbetes frukt åt gräshoppor;
Il livra leurs récoltes à la sauterelle, le produit de leur travail à ses essaims.
47 han slog deras vinträd med hagel och deras fikonträd med hagelstenar;
Il détruisit leurs vignes par la grêle, et leurs sycomores par les grêlons.
48 han gav deras husdjur till pris åt hagel och deras boskap åt ljungeldar.
Il abandonna leur bétail à la grêle, et leurs troupeaux aux coups de la foudre.
49 Han sände över dem sin vredes glöd, förgrymmelse och ogunst och nöd, en skara av olycksänglar.
Il déchaîna contre eux le feu de son courroux, la fureur, la rage et la détresse, toute une armée d'anges de malheur.
50 Han gav fritt lopp åt sin vrede; han skonade icke deras själ från döden, utan gav deras liv till pris åt pesten.
Il donna libre carrière à sa colère, il ne sauva pas leur âme de la mort, il livra leur vie à la destruction.
51 Och han slog allt förstfött i Egypten, kraftens förstling i Hams hyddor.
Il frappa tous les premiers-nés en Egypte, les prémices de la force sous les tentes de Cham.
52 Och han lät sitt folk bryta upp såsom en fårhjord och förde dem såsom en boskapshjord genom öknen.
Il fit partir son peuple comme des brebis, il les mena comme un troupeau dans le désert.
53 Han ledde dem säkert, så att de icke behövde frukta; men deras fiender övertäcktes av havet.
Il les dirigea sûrement, sans qu'ils eussent rien à craindre, et la mer engloutit leurs ennemis.
54 Och han lät dem komma till sitt heliga land, till det berg som hans högra hand hade förvärvat.
Il les fit arriver jusqu'à sa frontière sainte, jusqu'à la montagne que sa droite a conquise.
55 Han förjagade hedningarna för dem och gav dem deras land till arvslott och lät Israels stammar bo i deras hyddor.
Il chassa les nations devant eux, leur assigna par le sort leur part d'héritage, et fit habiter dans leurs tentes les tribus d'Israël.
56 Men i sin gensträvighet frestade de Gud den Högste och höllo icke hans vittnesbörd;
Cependant ils ont encore tenté et provoqué le Dieu Très-Haut, et ils n'ont pas observé ses ordonnances.
57 de veko trolöst tillbaka, de såsom deras fäder, de vände om, lika en båge som sviker.
Ils se sont détournés et ont été infidèles comme leurs pères, ils se sont détournés comme un arc trompeur.
58 De förtörnade honom med sina offerhöjder och retade honom genom sina beläten.
Ils l'ont irrité par leurs hauts lieux, ils ont excité sa jalousie par leurs idoles.
59 Gud förnam det och vart förgrymmad och förkastade Israel med harm.
Dieu entendit et s'indigna, il prit Israël en grande aversion.
60 Och han försköt sin boning i Silo, det tält han hade slagit upp bland människorna;
Il dédaigna la demeure de Silo, la tente où il habitait parmi les hommes.
61 han gav sin makt i fångenskap och sin ära i fiendehand.
Il livra sa force à la captivité, et sa majesté aux mains de l'ennemi.
62 Ja, han gav sitt folk till pris åt svärdet, och på sin arvedel förgrymmades han.
Il abandonna son peuple au glaive, et il s'indigna contre son héritage.
63 Deras unga män förtärdes av eld, och deras jungfrur blevo utan brudsång.
Le feu dévora ses jeunes hommes, et ses vierges n'entendirent point le chant nuptial.
64 Deras präster föllo för svärd, och inga änkor kunde hålla klagogråt.
Ses prêtres tombèrent par l'épée, et ses veuves ne se lamentèrent point.
65 Då vaknade Herren såsom ur en sömn, han reste sig, lik en hjälte som hade legat dövad av vin.
Le Seigneur se réveilla, comme un homme endormi, pareil au guerrier subjugué par le vin.
66 Och han slog sina ovänner tillbaka, evig smälek lät han komma över dem.
Il frappa ses ennemis par derrière, il leur infligea une honte éternelle.
67 Han förkastade ock Josefs hydda och utvalde icke Efraims stam.
Mais il prit en aversion la tente de Joseph, et il répudia la tribu d'Ephraïm.
68 Men han utvalde Juda stam, Sions berg, som han älskade.
Il choisit la tribu de Juda, la montagne de Sion qu'il aimait.
69 Och han byggde sin helgedom hög såsom himmelen, fast såsom jorden, som han har grundat för evigt.
Et il bâtit son sanctuaire comme les hauteurs du ciel, comme la terre qu'il a fondée pour toujours.
70 Och han utvalde sin tjänare David och tog honom ifrån fårhjordens fållor.
Il choisit David, son serviteur, et le tira des bergeries;
71 Ja, ifrån fåren hämtade han honom och satte honom till en herde för Jakob, sitt folk, och för Israel, sin arvedel.
Il le prit derrière les brebis mères, pour paître Jacob, son peuple, et Israël, son héritage.
72 Och han var deras herde med redligt hjärta och ledde dem med förståndig hand.
Et David les guida dans la droiture de son cœur, et il les conduisit d'une main habile.
