Psaltaren 78
1 En sång av Asaf. Lyssna, mitt folk, till min undervisning; böjen edra öron till min muns ord.
AN INSTRUCTION OF ASAPH. Give ear, O my people, to my law, Incline your ear to sayings of my mouth.
2 Jag vill öppna min mun till lärorikt tal, uppenbara förborgade ting ifrån fordom.
I open my mouth with an allegory, I bring forth hidden things of old,
3 Vad vi hava hört och känna, och vad våra fäder hava förtäljt för oss,
That we have heard and know, And our fathers have recounted to us.
4 det vilja vi icke dölja för deras barn; för ett kommande släkte vilja vi förtälja HERRENS lov och hans makt och de under han har gjort.
We do not hide from their sons, Recounting praises of YHWH to a later generation, And His strength, and His wonders that He has done.
5 Ty han upprättade ett vittnesbörd i Jakob och stiftade en lag i Israel; han påbjöd den för våra fäder, och de skulle kungöra den för sina barn.
And He raises up a testimony in Jacob, And has placed a law in Israel, That He commanded our fathers, To make them known to their sons.
6 Så skulle det bliva kunnigt för ett kommande släkte, för barn som en gång skulle födas, och dessa skulle stå upp och förtälja det för sina barn.
So that a later generation knows, Sons who are born, rise and recount to their sons,
7 Då skulle de sätta sitt hopp till Gud och icke förgäta Guds verk, utan taga hans bud i akt.
And place their confidence in God, And do not forget the doings of God, But keep His commands.
8 Och de skulle icke bliva, såsom deras fäder, ett gensträvigt och upproriskt släkte, ett släkte som icke höll sitt hjärta ståndaktigt, och vars ande icke var trofast mot Gud.
And they are not like their fathers, A generation apostatizing and being rebellious, A generation—it has not prepared its heart, Nor [is] its spirit steadfast with God.
9 Efraims barn, välbeväpnade bågskyttar, vände om på stridens dag.
Sons of Ephraim—armed bearers of bow, Have turned in a day of conflict.
10 De höllo icke Guds förbund, och efter hans lag ville de ej vandra.
They have not kept the covenant of God, And they have refused to walk in His law,
11 De glömde hans gärningar och de under han hade låtit dem se.
And they forget His doings, And His wonders that He showed them.
12 Ja, inför deras fäder hade han gjort under, i Egyptens land, på Soans mark.
He has done wonders before their fathers, In the land of Egypt—the field of Zoan.
13 Han klöv havet och lät dem gå därigenom och lät vattnet stå såsom en hög.
He cleft a sea, and causes them to pass over, Indeed, He causes waters to stand as a heap.
14 Han ledde dem om dagen med molnskyn, och hela natten med eldens sken.
And leads them with a cloud by day, And with a light of fire all the night.
15 Han klöv sönder klippor i öknen och gav dem rikligen att dricka, såsom ur väldiga hav.
He cleaves rocks in a wilderness, And gives drink—as the great deep.
16 Rinnande bäckar lät han framgå ur klippan och vatten flyta ned såsom strömmar.
And brings out streams from a rock, And causes waters to come down as rivers.
17 Likväl syndade de allt framgent mot honom och voro gensträviga mot den Högste, i öknen.
And they still add to sin against Him, To provoke the Most High in the dry place.
18 De frestade Gud i sina hjärtan, i det de begärde mat för sin lystnad.
And they try God in their heart, To ask food for their lust.
19 Och de talade mot Gud, de sade: "Kan väl Gud duka ett bord i öknen?
And they speak against God—they said: “Is God able to array a table in a wilderness?”
20 Se, visst slog han klippan, så att vatten flödade och bäckar strömmade fram, men kan han ock giva bröd eller skaffa kött åt sitt folk?"
Behold, He has struck a rock, And waters flow, indeed, streams overflow. “Also, [is] He able to give bread? Does He prepare flesh for His people?”
21 Så förgrymmades då HERREN, när han hörde det; och eld upptändes i Jakob, jag, vrede kom över Israel,
Therefore YHWH has heard, And He shows Himself angry, And fire has been kindled against Jacob, And anger has also gone up against Israel,
22 eftersom de icke trodde på Gud och ej förtröstade på hans frälsning.
For they have not believed in God, Nor have they trusted in His salvation.
23 Och han gav befallning åt skyarna i höjden och öppnade himmelens dörrar;
And He commands clouds from above, Indeed, He has opened doors of the heavens.
24 han lät manna regna över dem till föda, och korn från himmelen gav han dem.
And He rains manna on them to eat, Indeed, He has given grain of the heavens to them.
25 Änglabröd fingo människor äta; han sände dem mat till fyllest.
Each has eaten food of the mighty, He sent provision to them to satiety.
26 Han lät östanvinden fara ut på himmelen, och genom sin makt förde han sunnanvinden fram.
He causes an east wind to journey in the heavens, And leads a south wind by His strength,
27 Och han lät kött regna över dem såsom stoft, bevingade fåglar såsom havets sand;
And He rains on them flesh as dust, And as sand of the seas—winged bird,
28 han lät det falla ned i sitt läger, runt omkring sin boning.
And causes [it] to fall in the midst of His camp, Around His dwelling places.
29 Då åto de och blevo övermätta; han lät dem få vad de hade lystnad efter.
And they eat, and are greatly satisfied, And He brings their desire to them.
30 Men ännu hade de icke stillat sin lystnad, ännu var maten i deras mun,
They have not been estranged from their desire, Their food [is] yet in their mouth,
31 då kom Guds vrede över dem; han sände död bland deras ypperste och slog ned Israels unga män.
And the anger of God has gone up against them, And He slays among their fat ones, And He caused youths of Israel to bend.
32 Likväl syndade de alltjämt och trodde icke på hans under.
With all this they have sinned again, And have not believed in His wonders.
33 Då lät han deras dagar försvinna i förgängelse och deras år i plötslig undergång.
And He consumes their days in vanity, And their years in trouble.
34 När han dräpte folket, frågade de efter honom och vände om och sökte Gud.
If He slew them, then they sought Him, And turned back, and earnestly sought God,
35 De tänkte då på att Gud var deras klippa, och att Gud den Högste var deras förlossare;
And they remember that God [is] their rock, And God Most High their redeemer.
36 och de talade inställsamt för honom med sin mun och skrymtade för honom med sin tunga.
And they deceive Him with their mouth, And lie to Him with their tongue,
37 Men deras hjärtan höllo sig icke ståndaktigt vid honom, och de voro icke trogna i hans förbund.
And their heart has not been right with Him, And they have not been steadfast in His covenant.
38 Dock, han är barmhärtig, han förlåter missgärning, och han vill icke fördärva. Därför avvände han ofta sin vrede och lät ej hela sin förtörnelse bryta fram.
And He, the Merciful One, pardons iniquity, and does not destroy, And has often turned back His anger, And does not awaken all His fury.
39 Ty han tänkte därpå att de voro kött, en vind som far bort och icke kommer åter.
And He remembers that they [are] flesh, A wind going on—and it does not return.
40 Huru ofta voro de ej gensträviga mot honom i öknen och bedrövade honom i ödemarken!
How often do they provoke Him in the wilderness, Grieve Him in the desolate place?
41 Ja, de frestade Gud allt framgent och förtörnade Israels Helige.
Indeed, they turn back, and try God, And have limited the Holy One of Israel.
42 De betänkte icke vad hans hand hade uträttat på den tid då han förlossade dem från ovännen,
They have not remembered His hand The day He ransomed them from the adversary.
43 då han gjorde sina tecken i Egypten och sina under på Soans mark.
When He set His signs in Egypt, And His wonders in the field of Zoan,
44 Där förvandlade han deras strömmar till blod, så att de ej kunde dricka ur sina rinnande vatten;
And He turns their streams to blood, And they do not drink their floods.
45 han sände bland dem flugsvärmar, som åto dem, och paddor, som voro dem till fördärv.
He sends among them the beetle, and it consumes them, And the frog, and it destroys them,
46 Han gav deras gröda åt gräsmaskar och deras arbetes frukt åt gräshoppor;
And gives their increase to the caterpillar, And their labor to the locust.
47 han slog deras vinträd med hagel och deras fikonträd med hagelstenar;
He destroys their vine with hail, And their sycamores with frost,
48 han gav deras husdjur till pris åt hagel och deras boskap åt ljungeldar.
And delivers their beasts up to the hail, And their livestock to the burning flames.
49 Han sände över dem sin vredes glöd, förgrymmelse och ogunst och nöd, en skara av olycksänglar.
He sends on them the fury of His anger, Wrath, and indignation, and distress—A discharge of evil messengers.
50 Han gav fritt lopp åt sin vrede; han skonade icke deras själ från döden, utan gav deras liv till pris åt pesten.
He ponders a path for His anger, He did not keep back their soul from death, Indeed, He delivered up their life to the pestilence.
51 Och han slog allt förstfött i Egypten, kraftens förstling i Hams hyddor.
And He strikes every firstborn in Egypt, The first-fruit of the strong in tents of Ham.
52 Och han lät sitt folk bryta upp såsom en fårhjord och förde dem såsom en boskapshjord genom öknen.
And causes His people to journey as a flock, And guides them as a drove in a wilderness,
53 Han ledde dem säkert, så att de icke behövde frukta; men deras fiender övertäcktes av havet.
And He leads them confidently, And they have not been afraid, And the sea has covered their enemies.
54 Och han lät dem komma till sitt heliga land, till det berg som hans högra hand hade förvärvat.
And He brings them to the border of His sanctuary, This mountain His right hand had acquired,
55 Han förjagade hedningarna för dem och gav dem deras land till arvslott och lät Israels stammar bo i deras hyddor.
And casts out nations from before them, And causes them to fall in the line of inheritance, And causes the tribes of Israel to dwell in their tents,
56 Men i sin gensträvighet frestade de Gud den Högste och höllo icke hans vittnesbörd;
And they tempt and provoke God Most High, And have not kept His testimonies.
57 de veko trolöst tillbaka, de såsom deras fäder, de vände om, lika en båge som sviker.
And they turn back, And deal treacherously like their fathers, They have been turned like a deceitful bow,
58 De förtörnade honom med sina offerhöjder och retade honom genom sina beläten.
And make Him angry with their high places, And make Him zealous with their carved images,
59 Gud förnam det och vart förgrymmad och förkastade Israel med harm.
God has heard, and shows Himself angry. And kicks exceedingly against Israel.
60 Och han försköt sin boning i Silo, det tält han hade slagit upp bland människorna;
And He leaves the Dwelling Place of Shiloh, The tent He had placed among men,
61 han gav sin makt i fångenskap och sin ära i fiendehand.
And He gives His strength to captivity, And His beauty into the hand of an adversary,
62 Ja, han gav sitt folk till pris åt svärdet, och på sin arvedel förgrymmades han.
And delivers His people up to the sword, And showed Himself angry with His inheritance.
63 Deras unga män förtärdes av eld, och deras jungfrur blevo utan brudsång.
Fire has consumed His young men, And His virgins have not been praised.
64 Deras präster föllo för svärd, och inga änkor kunde hålla klagogråt.
His priests have fallen by the sword, And their widows do not weep.
65 Då vaknade Herren såsom ur en sömn, han reste sig, lik en hjälte som hade legat dövad av vin.
And the Lord wakes as a sleeper, As a mighty one crying aloud from wine.
66 Och han slog sina ovänner tillbaka, evig smälek lät han komma över dem.
And He strikes His adversaries backward, He has put a continuous reproach on them,
67 Han förkastade ock Josefs hydda och utvalde icke Efraims stam.
And He kicks against the tent of Joseph, And has not fixed on the tribe of Ephraim.
68 Men han utvalde Juda stam, Sions berg, som han älskade.
And He chooses the tribe of Judah, With Mount Zion that He loved,
69 Och han byggde sin helgedom hög såsom himmelen, fast såsom jorden, som han har grundat för evigt.
And builds His sanctuary as a high place, Like the earth, He founded it for all time.
70 Och han utvalde sin tjänare David och tog honom ifrån fårhjordens fållor.
And He fixes on His servant David, And takes him from the folds of a flock,
71 Ja, ifrån fåren hämtade han honom och satte honom till en herde för Jakob, sitt folk, och för Israel, sin arvedel.
He has brought him in from behind suckling ones, To rule over Jacob His people, And over Israel His inheritance.
72 Och han var deras herde med redligt hjärta och ledde dem med förståndig hand.
And he rules them according to the integrity of his heart, And leads them by the skillfulness of his hands!
