< Psaltaren 78 >

1 En sång av Asaf. Lyssna, mitt folk, till min undervisning; böjen edra öron till min muns ord.
O kamite ho, kathuhil hi ngaiyun. Kathusei a hin nakol'u hinsungun,
2 Jag vill öppna min mun till lärorikt tal, uppenbara förborgade ting ifrån fordom.
ajeh chu keiman thulem a nahenga thu kaseiding ahi, keiman achesa thilsoh ho-a kon a kahin hilding nahi,
3 Vad vi hava hört och känna, och vad våra fäder hava förtäljt för oss,
eihon thusim ijahsa houleh ihetsahou, thusim ipu ipateuva kon a hung kiseilhapeh ho ahi.
4 det vilja vi icke dölja för deras barn; för ett kommande släkte vilja vi förtälja HERRENS lov och hans makt och de under han har gjort.
Eihon hiche thutah hohi icha inaoteu i-impeh loudiu, Yahweh Pakai natoh loupi tahtah hohi, athaneinale akidanna hohi ikhangthah houhi iseipehdiu ahi.
5 Ty han upprättade ett vittnesbörd i Jakob och stiftade en lag i Israel; han påbjöd den för våra fäder, och de skulle kungöra den för sina barn.
Ajeh chu Aman Jocob kom a Dan anapeh-a, Israel kom a thuhil ho anapeh ahi. Aman ipu ipateu atu achateu ahil diuva thupeh anapeh ahin,
6 Så skulle det bliva kunnigt för ett kommande släkte, för barn som en gång skulle födas, och dessa skulle stå upp och förtälja det för sina barn.
hitiachu ahunglhung ding khangthah ten ahet nadiuleh ahung pengloulai chapang ho dinga, chuleh aman amaho chapangte ahilsonna diuva ahi.
7 Då skulle de sätta sitt hopp till Gud och icke förgäta Guds verk, utan taga hans bud i akt.
Hitiachu khangthah ahunglhun channa Elohim Pathen a kinepna thah aneisah nadiu, Yahweh Pakai natoh kidang thil loupi hochu asuhmillou nadiu chuleh athupehho anitjing nadiuva ahiljing diu ahi.
8 Och de skulle icke bliva, såsom deras fäder, ett gensträvigt och upproriskt släkte, ett släkte som icke höll sitt hjärta ståndaktigt, och vars ande icke var trofast mot Gud.
Hiteng chuleh ipi iputeu tobang talou a lungtahna, kiphinna, kitah louna Elohim Pathen a alungthim'u pehnom louna anei lou diu ahitai.
9 Efraims barn, välbeväpnade bågskyttar, vände om på stridens dag.
Ephraim galsat hon thalchang akipoh vangun akinung hei un galmun a konin ajam tauve.
10 De höllo icke Guds förbund, och efter hans lag ville de ej vandra.
Amahon Elohim Pathen toh akitepnau ajuitapouvin ama thuhil dinpi ding anom tapouvin ahi.
11 De glömde hans gärningar och de under han hade låtit dem se.
Elohim Pathen in ipi abolpeh uham thil kidangtah tah anabol hochu,
12 Ja, inför deras fäder hade han gjort under, i Egyptens land, på Soans mark.
napu napateu dinga thil kidang anatohdoh ho, Egypt gamsungle Zoan phaicham chunga, atohdohho asumil tauvin ahi.
13 Han klöv havet och lät dem gå därigenom och lät vattnet stå såsom en hög.
Ajeh chu Aman twikhanglen ana homkhen in twichu bang bangin aki khen in amaho anapui galkaiyun ahi.
14 Han ledde dem om dagen med molnskyn, och hela natten med eldens sken.
Sunleh meilhang in anapuijin, janleh meikong in anapuijin ahi.
15 Han klöv sönder klippor i öknen och gav dem rikligen att dricka, såsom ur väldiga hav.
Aman gamthip gamm a songpia kon in adondiu twi anaputdoh sah-in ahi.
16 Rinnande bäckar lät han framgå ur klippan och vatten flyta ned såsom strömmar.
Aman songpia konna twichu vadung bangin analondohsah in ahi.
17 Likväl syndade de allt framgent mot honom och voro gensträviga mot den Högste, i öknen.
Ahijeng vangin neldi gam achun amahon chonset anabol'un hatchungnung dounan ana kiphin'un ahi.
18 De frestade Gud i sina hjärtan, i det de begärde mat för sin lystnad.
Amahon alungsung uchu lungtahna neipumin Elohim Pathen ana patep un nehding anathumun ahi.
19 Och de talade mot Gud, de sade: "Kan väl Gud duka ett bord i öknen?
Amahon Elohim Pathen Amatah dounan thu anaseiyun “Elohim Pathen in gamthip gammah an eipejou pouve” atiuve.
20 Se, visst slog han klippan, så att vatten flödade och bäckar strömmade fram, men kan han ock giva bröd eller skaffa kött åt sitt folk?"
“Henge, songchu ajep'un twichu aputdoh nai, ahinla amite changlhah le sa me eipejou pouve” atiuve.
21 Så förgrymmades då HERREN, när han hörde det; och eld upptändes i Jakob, jag, vrede kom över Israel,
Elohim Pathen in hichehi ajahdoh phatnin alunghang lheh jengin, Jacob dounan alunghan na mei akoudoh jengin ahi! Hitihin Israel douna alung hanna ahung koudoh jengin ahi,
22 eftersom de icke trodde på Gud och ej förtröstade på hans frälsning.
ajeh chu amahon Elohim Pathen atahsan pouvin chuleh amaho akhoukhah diuvin jong ana tahsan pouvin ahi.
23 Och han gav befallning åt skyarna i höjden och öppnade himmelens dörrar;
Elohim Pathen in chungleng vanthamjol thu apen vankot jouse jong ahongdoh in,
24 han lät manna regna över dem till föda, och korn från himmelen gav han dem.
Aman aneh dingun van a konin Mana gojuh in ahin juhlhah sah in van changlhah chu ahinpen ahi.
25 Änglabröd fingo människor äta; han sände dem mat till fyllest.
Amahon vantil buchu aneuvin, Elohim Pathen in alungna chimsetnun apen ahi.
26 Han lät östanvinden fara ut på himmelen, och genom sin makt förde han sunnanvinden fram.
Aman solam huichu ahin nunsah in, Athahatnan lhanglang huijong anunsah in ahi.
27 Och han lät kött regna över dem såsom stoft, bevingade fåglar såsom havets sand;
Aman aneh dingun sachu vutdi jat ahin juhlhah sahin, vachaho chu twikhanglen panga neldi jat ahin,
28 han lät det falla ned i sitt läger, runt omkring sin boning.
Aman vachaho chu aponbuh sungu leh avel uvah ahin lenlhah sah in ahi.
29 Då åto de och blevo övermätta; han lät dem få vad de hade lystnad efter.
Amahon oivasetin aneuvin ahi. Angaichat dungjuitah in apen ahi.
30 Men ännu hade de icke stillat sin lystnad, ännu var maten i deras mun,
Hinla amahon angaichat dungjuija anehva masangu, akam sung uva sa aumpet jeng jong chun,
31 då kom Guds vrede över dem; han sände död bland deras ypperste och slog ned Israels unga män.
Elohim Pathen lunghana achung uvah ahung lhungtan ahileh Aman alah uva ahatpen pen hochu athat tan ahi. Israel khangthah anasapen hochu athat gamtan ahi.
32 Likväl syndade de alltjämt och trodde icke på hans under.
Ahijeng vangin mipiho chun chonset aboljom jingun ahi, thilkidang ijat abol vangin atahsan dehpouvin ahi.
33 Då lät han deras dagar försvinna i förgängelse och deras år i plötslig undergång.
Hiti chun ahinkhou chu lhuhgam na ahitan akum khouchu kichatnan adimtai.
34 När han dräpte folket, frågade de efter honom och vände om och sökte Gud.
Elohim Pathen in amaho ahin thapat phatnun amahon ajona langin Amachu ahin holtauvin ahi. Kisihna ahin neitauvin Elohim Pathen ahin holtauvin ahi.
35 De tänkte då på att Gud var deras klippa, och att Gud den Högste var deras förlossare;
Hiti chun Elohim Pathen chu asongpiu ahi chuleh Elohim Pathen chu hat chungnung le ahuhhing pao ahi ahin geldoh tauvin ahi.
36 och de talade inställsamt för honom med sin mun och skrymtade för honom med sin tunga.
Ahijeng vangin hichu kamnal a anaseijiu ahibouvin alei u mangchan jou anaseiyun ahi.
37 Men deras hjärtan höllo sig icke ståndaktigt vid honom, och de voro icke trogna i hans förbund.
Alung sungu chu Elohim Pathen a ana petheng pouvin Elohim Pathen toh anakitep nauva jong ana dingdet pouvin ahi.
38 Dock, han är barmhärtig, han förlåter missgärning, och han vill icke fördärva. Därför avvände han ofta sin vrede och lät ej hela sin förtörnelse bryta fram.
Hinla lungsetna dim Elohim Pathen chun achonsetnau anangai damun amahochu ana sumang deh pouvin ahi. Phat atamjon alunghan na anatuh tangin hiche bangchun ima ana tongdoh pon ahi.
39 Ty han tänkte därpå att de voro kött, en vind som far bort och icke kommer åter.
Tahsa mihembep ahiuve ti ahejingin, hui anun leh heikhat kahbou ahin ahung kiletapoi ti ageldoh in ahi.
40 Huru ofta voro de ej gensträviga mot honom i öknen och bedrövade honom i ödemarken!
Gamthip sunga ijatvei Ama douna ana kiphin jengu chuleh alungsung anatsah vangin,
41 Ja, de frestade Gud allt framgent och förtörnade Israels Helige.
Avel vel in Elohim Pathen thohhat nachu apatep jiuvin Israel Pathen Elohim chu asulunghang jiuvin ahi.
42 De betänkte icke vad hans hand hade uträttat på den tid då han förlossade dem från ovännen,
Amahon athahatna in agalmi houva kon a anahuhdoh u hi ageldoh joutapouve.
43 då han gjorde sina tecken i Egypten och sina under på Soans mark.
Egypt gamsunga thil kidang ijat abolu hitam chuleh Zoan phaicham a athil kidang bol hochu ageldoh tapouvin ahi.
44 Där förvandlade han deras strömmar till blod, så att de ej kunde dricka ur sina rinnande vatten;
Vadungho thisan asosah a don mohella alha, vadung twi donmo hella alha jengchu.
45 han sände bland dem flugsvärmar, som åto dem, och paddor, som voro dem till fördärv.
Elohim Pathen in amaho lah a thousi vaibong alansah a, uphohte alansah a agam ujong a suh set peh chu ahepha tapouve.
46 Han gav deras gröda åt gräsmaskar och deras arbetes frukt åt gräshoppor;
Aman achang jouseu khongbai aneh gamsah in alousoh jouseu jong khaokhopi anehgam sah e.
47 han slog deras vinträd med hagel och deras fikonträd med hagelstenar;
Alengpithei jouseu gel avohlhah sah sohkei in, atheipiu phung jouseu jong daibang athagamsah in ahi.
48 han gav deras husdjur till pris åt hagel och deras boskap åt ljungeldar.
Agancha jouseu gel lah a dalhah in aumsah in, akelngoi houjong keh alhah lihsah sohtai.
49 Han sände över dem sin vredes glöd, förgrymmelse och ogunst och nöd, en skara av olycksänglar.
Achung uva nasatah in alunghangin, alung dammona alung hanna, mi sumang vantil hon tamtah alhahkhum tan ahi.
50 Han gav fritt lopp åt sin vrede; han skonade icke deras själ från döden, utan gav deras liv till pris åt pesten.
Aman alunghanna achung uvah achuh sahtan, Egypt mite hinkho anahing hoipon, amangthah gamtan ahi,
51 Och han slog allt förstfött i Egypten, kraftens förstling i Hams hyddor.
Egypt insunga achapa tahpen cheh athat in Egypt gamsung pumpia khangdongte pahcha amolsahtai.
52 Och han lät sitt folk bryta upp såsom en fårhjord och förde dem såsom en boskapshjord genom öknen.
Hinla Aman amite chu kelngoi honbangin apuiyin gamthip noija bitkei in apui galkai tan ahi.
53 Han ledde dem säkert, så att de icke behövde frukta; men deras fiender övertäcktes av havet.
Aman mongtahin apuilen hijeh chun amahon kichatna aneipouve, chujongleh twikhanglen in agalteu alhoh mangpeh gamtai.
54 Och han lät dem komma till sitt heliga land, till det berg som hans högra hand hade förvärvat.
Amaho chu Elohim Pathen in agamtheng abanjetna atundoh, molsang vum achun ahin puilut in,
55 Han förjagade hedningarna för dem och gav dem deras land till arvslott och lät Israels stammar bo i deras hyddor.
Amaho masangah namtin vaipi adelmang peh sohkeiyin, abonchauvin achan dingu gam ahoppeh chehin, Israel phung namtin abonchauvin ama ama ponbuh cheh a achensah tai.
56 Men i sin gensträvighet frestade de Gud den Högste och höllo icke hans vittnesbörd;
Ahijeng vangin amahon hatchungnung Elohim Pathen dounan thil abol jingun athupeh ho khatcha anitpeh pouvin ahi.
57 de veko trolöst tillbaka, de såsom deras fäder, de vände om, lika en båge som sviker.
Apu apateu bangin avah mang-uvin jou jengin na atonguvin ahi. Amaho chu thalpi janglou bangin akitah pouvin ahi.
58 De förtörnade honom med sina offerhöjder och retade honom genom sina beläten.
Amahon pathen dangho doiphung aphutdoh un Elohim Pathen alunghan sah uvin, chuleh semthu pathen ahoujeh-un Elohim Pathen athangthip sahtauvin ahi.
59 Gud förnam det och vart förgrymmad och förkastade Israel med harm.
Elohim Pathen in ajahdoh phat in hatah'in alunghangin Israel chu pumpai in apaimangtan ahi.
60 Och han försköt sin boning i Silo, det tält han hade slagit upp bland människorna;
Elohim Pathen in Shiloh achenna mun adalhan mihemte lah a aumna ponbuh chu adalhatai.
61 han gav sin makt i fångenskap och sin ära i fiendehand.
Aman aloupina le athaneina hetna kitepna thingkong chu galmiho khutna apehdohtan ahi.
62 Ja, han gav sitt folk till pris åt svärdet, och på sin arvedel förgrymmades han.
Ama amite chunga alunghan jeh-in agalmiteu athasah gamtan ahi.
63 Deras unga män förtärdes av eld, och deras jungfrur blevo utan brudsång.
Gollhangho galah athigam tauvin, nungah ho akichenpidiu aumtapon ahi.
64 Deras präster föllo för svärd, och inga änkor kunde hålla klagogråt.
Thempute athat gamtauvin ameithai houvin alhasetpi thei tapouvin ahi.
65 Då vaknade Herren såsom ur en sömn, han reste sig, lik en hjälte som hade legat dövad av vin.
Ajonan Yahweh Pakai chu a-ihmua ahung khangdoh bangin ahung thoudoh in mihatpa hung kiltildoh bangin ahung kitildohin,
66 Och han slog sina ovänner tillbaka, evig smälek lät han komma över dem.
Galmi hochu anungno in a-itih a ding jumna atosah tan ahi.
67 Han förkastade ock Josefs hydda och utvalde icke Efraims stam.
Ahinla Joseph chilhah hochu apaidohin, chuleh Ephraim phungchu alheng tapon ahi.
68 Men han utvalde Juda stam, Sions berg, som han älskade.
Aman akhellin Judah leh angailut Zion molchu alhengin,
69 Och han byggde sin helgedom hög såsom himmelen, fast såsom jorden, som han har grundat för evigt.
hichea chun vanho san banga sang, leiset banga chah a-itih a umjing dingin houin khat atungdoh tan ahi.
70 Och han utvalde sin tjänare David och tog honom ifrån fårhjordens fållor.
Aman asohpa David chu akelngoi chinna a konnin anakoudoh'in analheng tan ahi.
71 Ja, ifrån fåren hämtade han honom och satte honom till en herde för Jakob, sitt folk, och för Israel, sin arvedel.
Aman kelngoipi le anou achin laijin akoudoh'in amite Israel Jacob chilhah hochu kelngoi chinna ching dingin anapansah tan ahi.
72 Och han var deras herde med redligt hjärta och ledde dem med förståndig hand.
David in amaho chu lungtheng tah leh chingtheitah in analamkaiyin ahi.

< Psaltaren 78 >