< Psaltaren 77 >
1 För sångmästaren, till Jedutun; av Asaf; en psalm. Jag vill höja min röst till Gud och ropa; jag vill höja min röst till Gud, för att han må lyssna till mig.
Untuk pemimpin kor. Menurut: Yedutun. Mazmur Asaf. Dengan nyaring aku berseru kepada Allah; dengan nyaring aku berseru, dan Ia mendengar aku.
2 På min nöds dag söker jag Herren; min hand är utsträckt om natten och förtröttas icke; min själ vill icke låta trösta sig.
Di waktu kesesakan aku berdoa kepada TUHAN; sepanjang malam kuangkat tanganku kepada-Nya tanpa jemu, tetapi hatiku tak mau dihibur.
3 Jag vill tänka på Gud och klaga; jag vill utgjuta mitt bekymmer, ty min ande försmäktar. (Sela)
Bila aku ingat Allah, aku mengaduh, bila aku merenung, hatiku semakin lesu.
4 Mina ögonlock håller du öppna; jag är full av oro och kan icke tala.
TUHAN membuat aku tak bisa tidur di waktu malam, aku gelisah sehingga tak dapat berbicara.
5 Jag tänker på forntidens dagar, på år som längesedan hava gått.
Kupikirkan hari-hari yang lampau, kuingat-ingat dan kurenungkan tahun-tahun yang silam.
6 Jag vill om natten komma ihåg mitt strängaspel; i mitt hjärta vill jag utgjuta mitt bekymmer, och min ande skall eftersinna.
Di waktu malam aku berpikir-pikir, dan bertanya-tanya dalam hati,
7 Skall då Herren förkasta evinnerligen och ingen nåd mer bevisa?
"Untuk selamanyakah TUHAN menolak dan tidak berkenan lagi?
8 Är det då ute med hans godhet för beständigt, har hans ord blivit till intet för alla tider?
Apakah Ia sudah berhenti mengasihi kami? Tidakkah Ia memenuhi janji-Nya lagi?
9 Har Gud förgätit att vara nådig eller i vrede tillslutit sin barmhärtighet? (Sela)
Sudah lupakah Allah untuk mengasihani? Marahkah Ia, sehingga tidak berbelaskasihan lagi?"
10 Jag svarar: Nej, detta är min plågas tid, den Högstes högra hand är ej såsom förr.
Lalu aku berkata, "Inilah yang menyakiti hatiku, bahwa Yang Mahatinggi tidak berkuasa lagi."
11 Jag vill prisa HERRENS gärningar, ja, jag vill tänka på dina fordomtima under;
Aku mau mengingat perbuatan-perbuatan-Mu TUHAN, mengenang keajaiban-keajaiban-Mu di zaman dahulu.
12 jag vill begrunda alla dina gärningar och eftersinna dina verk.
Aku mau merenungkan segala yang Kaulakukan, dan memikirkan karya-karya-Mu yang hebat.
13 Gud, i helighet går din väg; vem är en gud så stor som Gud?
Ya Allah, segala perbuatan-Mu suci, siapakah sebesar Allah kami?
14 Du är Gud, en Gud som gör under; du har uppenbarat din makt bland folken.
Engkaulah Allah yang melakukan keajaiban, kuasa-Mu telah Kaunyatakan di antara bangsa-bangsa.
15 Med väldig arm förlossade du ditt folk, Jakobs och Josefs barn. (Sela)
Dengan kekuatan-Mu Kaubebaskan umat-Mu, keturunan Yakub dan Yusuf.
16 Vattnen sågo dig, och Gud, vattnen sågo dig och våndades, själva djupen darrade.
Melihat Engkau, ya Allah, air menjadi gentar, ya, dasar laut pun gemetar.
17 Molnen göto ut strömmar av vatten, skyarna läto höra sin röst, och dina pilar foro omkring.
Awan mencurahkan hujan, guntur mengguruh; halilintar menyambar ke segala arah.
18 Ditt dunder ljöd i stormvirveln, ljungeldar lyste upp jordens krets, jorden darrade och bävade.
Guntur menggelegar, kilat berpijar, bumi goncang dan gemetar.
19 Genom havet gick din väg, din stig genom stora vatten, och dina fotspår fann man icke.
Engkau berjalan melalui ombak, mengarungi lautan, tetapi jejak-Mu tak tampak.
20 Så förde du ditt folk såsom en hjord genom Moses och Arons hand.
Seperti gembala Engkau menuntun umat-Mu, dengan perantaraan Musa dan Harun.