< Psaltaren 75 >
1 För sångmästaren; "Fördärva icke"; en psalm, en sång av Asaf. Vi tacka dig, o Gud, vi tacka dig. Ditt namn är oss nära; man förtäljer dina under.
Til songmeisteren; «tyn ikkje»; ein salme av Asaf, ein song. Me prisar deg, Gud, me prisar, og nær er ditt namn, dei fortel um dine under.
2 "Om jag än bidar min tid, så dömer jag dock rätt.
For «eg vil gripa den fastsette tid, eg, med rettferd vil eg døma.
3 Om än jorden är i upplösning med alla som bo därpå, så håller dock jag dess pelare stadiga." (Sela)
Jordi og alle som bur der, kjem i røra, eg hev sett hennar stolpar fast.» (Sela)
4 Jag säger till de övermodiga: "Varen icke övermodiga", och till de ogudaktiga: "Upphöjen ej hornet."
Eg segjer til skrøytarane: «Skrøyt ikkje!» og til dei ugudlege: «Reis ikkje horn!
5 Ja, upphöjen icke så högt edert horn, talen ej så hårdnackat vad fräckt är.
Reis ikkje hornet dykkar høgt, gjer ikkje nakke og tala agelaust!»
6 Ty icke från öster eller väster, ej heller från bergsöknen kommer hjälpen;
For ikkje frå aust eller frå vest, og ikkje heller frå fjell-øydemarki -
7 nej, Gud är den som dömer; den ene ödmjukar han, den andre upphöjer han.
men Gud er den som dømer, den eine nedrar han, hin høgrar han.
8 Ty en kalk är i HERRENS hand, den skummar av vin och är full av tillblandad dryck, och han skänker i därav; sannerligen, alla ogudaktiga på jorden måste dricka dess drägg i botten.
For eit staup er i Herrens hand med skumande vin, det er fullt av kryddevin, og han skjenkjer av det, ja, bermen skal dei suga til seg og drikka, alle dei ugudlege på jordi.
9 Men jag skall förkunna det evinnerligen, jag skall lovsjunga Jakobs Gud.
Men eg vil forkynna det æveleg, eg vil lovsyngja Jakobs Gud.
10 Och de ogudaktigas alla horn skall jag få hugga av; men den rättfärdiges horn skola varda upphöjda.
Og alle horni på dei ugudlege vil eg hogga av; horni på den rettferdige skal reisa seg høgt.