Psaltaren 74
1 En sång av Asaf. Varför, o Gud, har du så alldeles förkastat oss, varför ryker din vredes eld mot fåren i din hjord?
アサフのマスキールの歌 神よ、なぜ、われらをとこしえに捨てられるのですか。なぜ、あなたの牧の羊に怒りを燃やされるのですか。
2 Tänk på din menighet, som du i fordom tid förvärvade, som du förlossade, till att bliva din arvedels stam; tänk på Sions berg, där du har din boning.
昔あなたが手に入れられたあなたの公会、すなわち、あなたの嗣業の部族となすためにあがなわれたものを思い出してください。あなたが住まわれたシオンの山を思い出してください。
3 Vänd dina steg till den plats där evig förödelse råder; allt har ju fienden fördärvat i helgedomen.
とこしえの滅びの跡に、あなたの足を向けてください。敵は聖所で、すべての物を破壊しました。
4 Dina ovänner hava skränat inne i ditt församlingshus, de hava satt upp sina tecken såsom rätta tecken.
あなたのあだは聖所の中でほえさけび、彼らのしるしを立てて、しるしとしました。
5 Det var en syn, såsom när man höjer yxor mot en tjock skog.
彼らは上の入口では、おのをもって木の格子垣を切り倒しました。
6 Och alla dess snidverk hava de nu krossat med yxa och bila.
また彼らは手おのと鎚とをもって聖所の彫り物をことごとく打ち落しました。
7 De hava satt eld på din helgedom och oskärat ända till grunden ditt namns boning.
彼らはあなたの聖所に火をかけ、み名のすみかをけがして、地に倒しました。
8 De hava sagt i sina hjärtan: "Vi vilja alldeles kuva dem." Alla Guds församlingshus hava de bränt upp här i landet.
彼らは心のうちに言いました、「われらはことごとくこれを滅ぼそう」と。彼らは国のうちの神の会堂をことごとく焼きました。
9 Våra tecken se vi icke; ingen profet finnes mer, och hos oss är ingen som vet för huru länge.
われらは自分たちのしるしを見ません。預言者も今はいません。そしていつまで続くのか、われらのうちには、知る者がありません。
10 Huru länge, och Gud, skall ovännen få smäda och fienden oavlåtligen få förakta ditt namn?
神よ、あだはいつまであざけるでしょうか。敵はとこしえにあなたの名をののしるでしょうか。
11 Varför håller du tillbaka din hand, din högra hand? Drag den fram ur din barm och förgör dem.
なぜあなたは手を引かれるのですか。なぜあなたは右の手をふところに入れておかれるのですか。
12 Gud, du är ju min konung av ålder, du är den som skaffar frälsning på jorden.
神はいにしえからわたしの王であって、救を世の中に行われた。
13 Det var du som delade havet genom din makt; du krossade drakarnas huvuden mot vattnet.
あなたはみ力をもって海をわかち、水の上の龍の頭を砕かれた。
14 Det var du som bräckte Leviatans huvuden och gav honom till mat åt öknens skaror.
あなたはレビヤタンの頭をくだき、これを野の獣に与えてえじきとされた。
15 Det var du som lät källa och bäck bryta fram; du lät ock starka strömmar uttorka.
あなたは泉と流れとを開き、絶えず流れるもろもろの川をからされた。
16 Din är dagen, din är ock natten, du har berett ljuset och solen.
昼はあなたのもの、夜もまたあなたのもの。あなたは光と太陽とを設けられた。
17 Det är du som har fastställt alla jordens gränser; sommar och vinter äro skapade av dig.
あなたは地のもろもろの境を定め、夏と冬とを造られた。
18 Så tänk nu på huru fienden smädar HERREN, och huru ett dåraktigt folk föraktar ditt namn.
主よ、敵はあなたをあざけり、愚かな民はあなたのみ名をののしります。この事を思い出してください。
19 Lämna ej ut åt vilddjuren din turturduvas själ; förgät icke för alltid dina betrycktas liv.
どうかあなたのはとの魂を野の獣にわたさないでください。貧しい者のいのちをとこしえに忘れないでください。
20 Tänk på förbundet; ty i landets smygvrår finnes fullt upp av våldsnästen.
あなたの契約をかえりみてください。地の暗い所は暴力のすまいで満ちています。
21 Låt icke den förtryckte vika tillbaka med blygd, låt den betryckte och den fattige lova ditt namn.
しえたげられる者を恥じさせないでください。貧しい者と乏しい者とにみ名をほめたたえさせてください。
22 Stå upp, o Gud; utför din sak. Betänk huru du varder smädad hela dagen av dåren.
神よ、起きてあなたの訴えをあげつらい、愚かな者のひねもすあなたをあざけるのをみこころにとめてください。
23 Glöm icke bort dina ovänners rop, dina motståndares larm, som alltjämt höjes.
あなたのあだの叫びを忘れないでください。あなたの敵の絶えずあげる騒ぎを忘れないでください。
