Psaltaren 74
1 En sång av Asaf. Varför, o Gud, har du så alldeles förkastat oss, varför ryker din vredes eld mot fåren i din hjord?
Thaburi ya Asafu Wee Ngai-rĩ, nĩ kĩĩ gĩtũmĩte ũtũtiganĩrie nginya tene? Nĩ kĩĩ gĩtũmaga marakara maku macine ngʼondu cia rũũru rwaku?
2 Tänk på din menighet, som du i fordom tid förvärvade, som du förlossade, till att bliva din arvedels stam; tänk på Sions berg, där du har din boning.
Ririkana andũ arĩa wegũrĩire o tene, arĩa wakũũrire magĩtuĩka mũhĩrĩga ũrĩa wegaĩire, na ũririkane Kĩrĩma gĩa Zayuni, o kũrĩa watũũrĩte.
3 Vänd dina steg till den plats där evig förödelse råder; allt har ju fienden fördärvat i helgedomen.
Erekeria makinya maku kũrĩ mwanangĩko ũyũ ũtũũrĩte kuo, wone ũrĩa handũ harĩa haku haamũre hathũkangĩtio nĩ thũ.
4 Dina ovänner hava skränat inne i ditt församlingshus, de hava satt upp sina tecken såsom rätta tecken.
Amuku aku mararamĩire harĩa wacemanĩirie na ithuĩ; maahaandire bendera ciao irĩ imenyithia.
5 Det var en syn, såsom när man höjer yxor mot en tjock skog.
Metuĩte ta andũ mekũhiũria mathanwa mateme mĩtĩ ya mũtitũ.
6 Och alla dess snidverk hava de nu krossat med yxa och bila.
Mbaũ iria ciothe ciagemetio magĩciunanga na mathanwa na ibũi ciao.
7 De hava satt eld på din helgedom och oskärat ända till grunden ditt namns boning.
Nĩmacinire handũ-haku-harĩa-haamũre hakĩmomoka, magĩthaahia gĩikaro kĩa Rĩĩtwa rĩaku.
8 De hava sagt i sina hjärtan: "Vi vilja alldeles kuva dem." Alla Guds församlingshus hava de bränt upp här i landet.
Moigire atĩrĩ na ngoro ciao, “Tũkũmahehenja mathire!” Maacinire handũ harĩa hothe Mũrungu aahooyagĩrwo kũu bũrũri-inĩ.
9 Våra tecken se vi icke; ingen profet finnes mer, och hos oss är ingen som vet för huru länge.
Gũtirĩ ciama tũringagĩrwo mahinda maya; anabii nĩmathirĩte, na gũtirĩ witũ ũũĩ nĩ nginya rĩ gũgũikara ũguo.
10 Huru länge, och Gud, skall ovännen få smäda och fienden oavlåtligen få förakta ditt namn?
Wee Ngai, thũ ĩgũtũũra ĩgũthirĩkagia nginya rĩ? Mũmuku no atũũre acambagia rĩĩtwa rĩaku nginya tene?
11 Varför håller du tillbaka din hand, din högra hand? Drag den fram ur din barm och förgör dem.
Nĩ kĩĩ gĩtũmĩte ũthune guoko gwaku, o guoko kũu gwaku kwa ũrĩo? Kũrute mĩkũnjo-inĩ ya nguo ciaku ũmaniine!
12 Gud, du är ju min konung av ålder, du är den som skaffar frälsning på jorden.
No rĩrĩ, Wee Ngai, nĩwe mũthamaki wakwa kuuma tene; nĩwĩkaga maũndũ ma kũhonokania gũkũ thĩ.
13 Det var du som delade havet genom din makt; du krossade drakarnas huvuden mot vattnet.
Wee-rĩ, nĩwe wagayanirie iria na ũhoti waku, ũkĩhehenja mĩtwe ya nyamũ iria nene kũu maaĩ-inĩ.
14 Det var du som bräckte Leviatans huvuden och gav honom till mat åt öknens skaror.
Wee-rĩ, nĩwe wahehenjire mĩtwe ya Leviathani, ũkĩmĩheana ĩtuĩke irio cia ciũmbe cia werũ-inĩ.
15 Det var du som lät källa och bäck bryta fram; du lät ock starka strömmar uttorka.
Wee-rĩ, nĩwe watũmire ithima itherũke na tũrũũĩ tũtherere, ũkĩhũithia njũũĩ iria itahũaga.
16 Din är dagen, din är ock natten, du har berett ljuset och solen.
Mũthenya nĩ waku o na ũtukũ no waku; Wee nĩwe wahaandire riũa na mweri.
17 Det är du som har fastställt alla jordens gränser; sommar och vinter äro skapade av dig.
Wee-rĩ, nĩwe wekĩrire mĩhaka yothe ya thĩ; nĩwe watũmire kũgĩe hĩndĩ ya riũa na hĩndĩ ya heho.
18 Så tänk nu på huru fienden smädar HERREN, och huru ett dåraktigt folk föraktar ditt namn.
Ririkana ũrĩa thũ ĩkũnyũrũrĩtie, Wee Jehova, na ũrĩa andũ arĩa akĩĩgu macambĩtie rĩĩtwa rĩaku.
19 Lämna ej ut åt vilddjuren din turturduvas själ; förgät icke för alltid dina betrycktas liv.
Ndũkaneane muoyo wa ndirahũgĩ yaku kũrĩ nyamũ cia gĩthaka; ndũkariganĩrwo nĩ mĩoyo ya andũ aku arĩa manyariirĩtwo nginya tene.
20 Tänk på förbundet; ty i landets smygvrår finnes fullt upp av våldsnästen.
Ririkana kĩrĩkanĩro gĩaku, tondũ kũndũ guothe kũrĩa kũrĩ nduma bũrũri-inĩ kũiyũrĩte haaro.
21 Låt icke den förtryckte vika tillbaka med blygd, låt den betryckte och den fattige lova ditt namn.
Ndũkareke mũndũ ũrĩa mũhinyĩrĩrie acooke na thuutha aconokete; andũ arĩa athĩĩni na arĩa abatari nĩmagooce rĩĩtwa rĩaku.
22 Stå upp, o Gud; utför din sak. Betänk huru du varder smädad hela dagen av dåren.
Arahũka, Wee Ngai, ũrũgamĩrĩre kĩhooto gĩaku; ririkana ũrĩa andũ arĩa akĩĩgu magũthirĩkagia mũthenya wothe.
23 Glöm icke bort dina ovänners rop, dina motståndares larm, som alltjämt höjes.
Ndũkariganĩrwo nĩ mbugĩrĩrio ya amuku aku, o inegene rĩa thũ ciaku, rĩrĩa iranegena itegũtigithĩria.
