< Psaltaren 73 >

1 En psalm av Asaf. Sannerligen, Gud är god mot Israel, mot dem som hava rena hjärtan.
Ciertamente ʼElohim es bueno con Israel, Con los que son puros de corazón.
2 Men jag hade så när stapplat med mina fötter, mina steg voro nära att slinta;
En cuanto a mí, casi se deslizan mis pies. Por poco resbalan mis pasos.
3 ty jag upptändes av avund mot de övermodiga, när jag såg att det gick dem väl i deras ogudaktighet.
Porque tuve envidia de los arrogantes Al ver la prosperidad de los perversos.
4 Ty fria ifrån vedermödor äro de till sin död, och deras hull är frodigt.
Porque no hay dolores en su muerte, Y su cuerpo está lleno de grasa.
5 De komma icke i olycka såsom andra dödliga och varda icke plågade såsom andra människor.
No pasan trabajos como los otros hombres, Ni son plagados como los demás.
6 Därför är högmod deras halsprydnad, våld den klädnad som höljer dem.
Por tanto la arrogancia es su collar. Los envuelve un manto de violencia.
7 Ur fetma skåda deras ögon fram, deras hjärtans inbillningar hava intet mått.
Los ojos se les saltan por la gordura, Y logran con creces los deseos del corazón.
8 De håna och tala förtryck i sin ondska; med höga åthävor tala de.
Se burlan y hablan perversamente de opresión. Hablan con altanería.
9 Med sin mun stiga de upp i himmelen, och deras tunga far fram på jorden;
Ponen su boca hacia el cielo, Pero su boca desfila por la tierra.
10 därför vänder sig deras folk till dem och super så in vattnet i fulla drag.
Por tanto su pueblo vuelve a este lugar, Y bebe aguas en abundancia.
11 Och de säga: "Huru skulle Gud kunna veta det? Skulle sådan kunskap finnas hos den Högste?"
Y dicen: ¿Cómo puede ʼEL saber? ¿Hay conocimiento en ʼElyón?
12 Ja, så är det med de ogudaktiga; det går dem alltid väl, och de växa i makt.
Ciertamente así son los perversos, Y fácilmente aumentan su riqueza.
13 Sannerligen, förgäves bevarade jag mitt hjärta rent och tvådde mina händer i oskuld;
En verdad, en vano guardé puro mi corazón, Y lavé mis manos en inocencia.
14 jag vart dock plågad hela dagen, och var morgon kom tuktan över mig.
Pues soy azotado todo el día, Y castigado cada mañana.
15 Om jag hade sagt: "Så vill jag lära", då hade jag svikit dina barns släkte.
Si dijera yo: Hablaré como ellos, Claro que traicionaría a la generación de tus hijos.
16 När jag nu tänkte efter för att begripa detta, syntes det mig alltför svårt,
Cuando meditaba para entender esto, Fue ardua tarea para mí.
17 till dess jag trängde in i Guds heliga rådslut och aktade på dess ände.
Hasta que al entrar en el Santuario de ʼEL Percibí el fin de ellos.
18 Sannerligen, på slipprig mark ställer du dem, du störtar dem ned i fördärv.
Ciertamente los colocaste en deslizaderos, Los lanzaste a la destrucción.
19 Huru varda de ej till intet i ett ögonblick! De förgås och få en ände med förskräckelse.
¡Cómo son destruidos de repente! ¡Son absolutamente consumidos por repentinos terrores!
20 Såsom det är med en dröm, när man vaknar, o Herre, så aktar du dem för intet, såsom skuggbilder, när du vaknar.
Como cuando uno despierta de un sueño, Así ʼAdonay, cuando Tú despiertes, Despreciarás su apariencia.
21 När mitt hjärta förbittrades och jag kände styng i mitt inre,
Cuando mi corazón se amargaba Y me sentía traspasado,
22 då var jag oförnuftig och förstod intet; såsom ett oskäligt djur var jag inför dig.
Era entonces torpe e ignorante, Como una bestia ante Ti.
23 Dock förbliver jag städse hos dig; du håller mig vid min högra hand.
Sin embargo, yo siempre estoy contigo. Tú sostienes mi mano derecha.
24 Du skall leda mig efter ditt råd och sedan upptaga mig med ära.
Me guiarás con tu consejo, Y después me recibirás en gloria.
25 Vem har jag i himmelen utom dig! Och när jag har dig, då frågar jag efter intet på jorden.
¿A quién tengo yo en el cielo sino a Ti? Y fuera de Ti, nada deseo en la tierra.
26 Om än min kropp och min själ försmäkta, så är dock Gud mitt hjärtas klippa och min del evinnerligen.
Mi cuerpo y mi corazón desfallecen, Pero ʼElohim es la Fuerza de mi corazón Y mi Porción para siempre.
27 Ty se, de som hava vikit bort ifrån dig skola förgås; du förgör var och en som trolöst avfaller från dig.
Porque ciertamente los que se alejan de Ti perecerán. Tú destruyes a aquellos que son infieles a Ti.
28 Men jag har min glädje i att hålla mig intill Gud; jag söker min tillflykt hos Herren, HERREN, för att kunna förtälja alla dina gärningar.
En cuanto a mí, la cercanía de ʼElohim es mi dicha. En ʼAdonay Yavé está mi refugio, Para que cuente todas tus obras.

< Psaltaren 73 >