< Psaltaren 73 >
1 En psalm av Asaf. Sannerligen, Gud är god mot Israel, mot dem som hava rena hjärtan.
Psaume d’Asaph. Oui, Dieu est bon pour Israël, pour ceux qui ont le cœur pur!
2 Men jag hade så när stapplat med mina fötter, mina steg voro nära att slinta;
Toutefois j’étais sur le point de fléchir, mon pied a presque glissé.
3 ty jag upptändes av avund mot de övermodiga, när jag såg att det gick dem väl i deras ogudaktighet.
Car je m’indignais contre les impies, en voyant le bonheur des méchants.
4 Ty fria ifrån vedermödor äro de till sin död, och deras hull är frodigt.
Pour eux, pas de douleurs jusqu’à la mort; leur corps est plein de vigueur.
5 De komma icke i olycka såsom andra dödliga och varda icke plågade såsom andra människor.
Ils n’ont pas de part au labeur des mortels, ils ne sont pas frappés avec le reste des hommes.
6 Därför är högmod deras halsprydnad, våld den klädnad som höljer dem.
Aussi l’orgueil est la parure de leur cou, et la violence, la robe précieuse qui les couvre.
7 Ur fetma skåda deras ögon fram, deras hjärtans inbillningar hava intet mått.
L’iniquité sort de leurs entrailles, les pensées de leur cœur se font jour.
8 De håna och tala förtryck i sin ondska; med höga åthävor tala de.
Ils raillent, ils parlent iniquité et violence, ils profèrent des discours hautains.
9 Med sin mun stiga de upp i himmelen, och deras tunga far fram på jorden;
Ils dirigent leur bouche contre le ciel même, et leur langue s’exerce sur la terre.
10 därför vänder sig deras folk till dem och super så in vattnet i fulla drag.
C’est pourquoi mon peuple se tourne de leur côté, il avale l’eau à grands traits.
11 Och de säga: "Huru skulle Gud kunna veta det? Skulle sådan kunskap finnas hos den Högste?"
Ils disent: « Comment Dieu saurait-il? Comment le Très-Haut connaîtrait-il? »
12 Ja, så är det med de ogudaktiga; det går dem alltid väl, och de växa i makt.
Tels sont les méchants: toujours heureux, ils accroissent leurs richesses.
13 Sannerligen, förgäves bevarade jag mitt hjärta rent och tvådde mina händer i oskuld;
C’est donc en vain que j’ai gardé mon cœur pur, que j’ai lavé mes mains dans l’innocence;
14 jag vart dock plågad hela dagen, och var morgon kom tuktan över mig.
tout le jour je suis frappé, chaque matin mon châtiment est là. »
15 Om jag hade sagt: "Så vill jag lära", då hade jag svikit dina barns släkte.
Si j’avais dit: « Je veux parler comme eux », j’aurai trahi la race de tes enfants.
16 När jag nu tänkte efter för att begripa detta, syntes det mig alltför svårt,
J’ai réfléchi pour comprendre ces choses, la difficulté a été grande à mes yeux,
17 till dess jag trängde in i Guds heliga rådslut och aktade på dess ände.
jusqu’à ce que j’aie pénétré dans le sanctuaire de Dieu, et pris garde à leur sort final.
18 Sannerligen, på slipprig mark ställer du dem, du störtar dem ned i fördärv.
Oui, tu les places sur des voies glissantes; tu les fais tomber, et ils ne sont plus que ruines.
19 Huru varda de ej till intet i ett ögonblick! De förgås och få en ände med förskräckelse.
Eh quoi! En un instant les voilà détruits! Ils sont anéantis, ils disparaissent dans des catastrophes!
20 Såsom det är med en dröm, när man vaknar, o Herre, så aktar du dem för intet, såsom skuggbilder, när du vaknar.
Comme on fait d’un songe au réveil, Seigneur, à ton réveil, tu repousses leur image.
21 När mitt hjärta förbittrades och jag kände styng i mitt inre,
Lorsque mon cœur s’aigrissait, et que je me sentais profondément ému,
22 då var jag oförnuftig och förstod intet; såsom ett oskäligt djur var jag inför dig.
j’étais stupide et sans intelligence, j’étais comme une brute devant toi.
23 Dock förbliver jag städse hos dig; du håller mig vid min högra hand.
Mais je serai à jamais avec toi: tu m’as saisi la main droite,
24 Du skall leda mig efter ditt råd och sedan upptaga mig med ära.
par ton conseil tu me conduiras, et tu me recevras ensuite dans la gloire.
25 Vem har jag i himmelen utom dig! Och när jag har dig, då frågar jag efter intet på jorden.
Quel autre que toi ai-je au ciel? Avec toi, je ne désire rien sur la terre.
26 Om än min kropp och min själ försmäkta, så är dock Gud mitt hjärtas klippa och min del evinnerligen.
Ma chair et mon cœur se consument: le rocher de mon cœur et mon partage, c’est Dieu à jamais.
27 Ty se, de som hava vikit bort ifrån dig skola förgås; du förgör var och en som trolöst avfaller från dig.
Voici que ceux qui s’éloignent de toi périssent; tu extermines tous ceux qui te sont infidèles.
28 Men jag har min glädje i att hålla mig intill Gud; jag söker min tillflykt hos Herren, HERREN, för att kunna förtälja alla dina gärningar.
Pour moi, être uni à Dieu, c’est mon bonheur; dans le Seigneur Yahweh je mets ma confiance, afin de raconter toutes tes œuvres.