< Psaltaren 73 >
1 En psalm av Asaf. Sannerligen, Gud är god mot Israel, mot dem som hava rena hjärtan.
Un psaume d'Asaph. Certes, Dieu est bon pour Israël, à ceux qui ont le cœur pur.
2 Men jag hade så när stapplat med mina fötter, mina steg voro nära att slinta;
Mais quant à moi, mes pieds étaient presque partis. Mes pas avaient presque glissé.
3 ty jag upptändes av avund mot de övermodiga, när jag såg att det gick dem väl i deras ogudaktighet.
Car j'étais envieux des arrogants, quand j'ai vu la prospérité des méchants.
4 Ty fria ifrån vedermödor äro de till sin död, och deras hull är frodigt.
Car il n'y a pas de lutte dans leur mort, mais leur force est ferme.
5 De komma icke i olycka såsom andra dödliga och varda icke plågade såsom andra människor.
Ils sont libérés des fardeaux des hommes, ils ne sont pas non plus frappés comme les autres hommes.
6 Därför är högmod deras halsprydnad, våld den klädnad som höljer dem.
C'est pourquoi l'orgueil est comme un collier à leur cou. La violence les couvre comme un vêtement.
7 Ur fetma skåda deras ögon fram, deras hjärtans inbillningar hava intet mått.
Leurs yeux sont gonflés de graisse. Leur esprit dépasse les limites de la vanité.
8 De håna och tala förtryck i sin ondska; med höga åthävor tala de.
Ils se moquent et parlent avec méchanceté. Dans leur arrogance, ils menacent d'oppression.
9 Med sin mun stiga de upp i himmelen, och deras tunga far fram på jorden;
Ils ont placé leur bouche dans les cieux. Leur langue traverse la terre.
10 därför vänder sig deras folk till dem och super så in vattnet i fulla drag.
C'est pourquoi leur peuple revient vers eux, et ils boivent des eaux en abondance.
11 Och de säga: "Huru skulle Gud kunna veta det? Skulle sådan kunskap finnas hos den Högste?"
Ils disent: « Comment Dieu le sait-il? Y a-t-il de la connaissance dans le Très-Haut? »
12 Ja, så är det med de ogudaktiga; det går dem alltid väl, och de växa i makt.
Voici, ce sont les méchants. Étant toujours à l'aise, ils augmentent leurs richesses.
13 Sannerligen, förgäves bevarade jag mitt hjärta rent och tvådde mina händer i oskuld;
C'est en vain que j'ai purifié mon cœur, et je me suis lavé les mains en toute innocence,
14 jag vart dock plågad hela dagen, och var morgon kom tuktan över mig.
Car toute la journée, j'ai été tourmenté, et puni chaque matin.
15 Om jag hade sagt: "Så vill jag lära", då hade jag svikit dina barns släkte.
Si j'avais dit: « Je vais parler ainsi », Voici, j'aurais trahi la génération de vos enfants.
16 När jag nu tänkte efter för att begripa detta, syntes det mig alltför svårt,
Quand j'ai essayé de comprendre ça, c'était trop douloureux pour moi...
17 till dess jag trängde in i Guds heliga rådslut och aktade på dess ände.
jusqu'à ce que j'entre dans le sanctuaire de Dieu, et envisagé leur fin.
18 Sannerligen, på slipprig mark ställer du dem, du störtar dem ned i fördärv.
Tu les as placés dans des endroits glissants. Vous les jetez à la destruction.
19 Huru varda de ej till intet i ett ögonblick! De förgås och få en ände med förskräckelse.
Comme ils sont soudainement détruits! Ils sont complètement emportés par la terreur.
20 Såsom det är med en dröm, när man vaknar, o Herre, så aktar du dem för intet, såsom skuggbilder, när du vaknar.
Comme un rêve quand on se réveille, alors, Seigneur, à votre réveil, vous mépriserez leurs fantasmes.
21 När mitt hjärta förbittrades och jag kände styng i mitt inre,
Car mon âme était affligée. J'étais aigri dans mon cœur.
22 då var jag oförnuftig och förstod intet; såsom ett oskäligt djur var jag inför dig.
J'étais tellement insensé et ignorant. J'étais une bête brute avant toi.
23 Dock förbliver jag städse hos dig; du håller mig vid min högra hand.
Néanmoins, je suis continuellement avec vous. Tu as tenu ma main droite.
24 Du skall leda mig efter ditt råd och sedan upptaga mig med ära.
Tu me guideras par tes conseils, et ensuite me recevoir dans la gloire.
25 Vem har jag i himmelen utom dig! Och när jag har dig, då frågar jag efter intet på jorden.
Qui ai-je dans le ciel? Il n'y a personne sur terre que je désire en dehors de toi.
26 Om än min kropp och min själ försmäkta, så är dock Gud mitt hjärtas klippa och min del evinnerligen.
Ma chair et mon cœur sont défaillants, mais Dieu est la force de mon cœur et mon partage pour toujours.
27 Ty se, de som hava vikit bort ifrån dig skola förgås; du förgör var och en som trolöst avfaller från dig.
Car voici, ceux qui sont loin de toi périront. Tu as détruit tous ceux qui t'étaient infidèles.
28 Men jag har min glädje i att hålla mig intill Gud; jag söker min tillflykt hos Herren, HERREN, för att kunna förtälja alla dina gärningar.
Mais il est bon pour moi de m'approcher de Dieu. J'ai fait du Seigneur Yahvé mon refuge, pour que je puisse raconter toutes tes œuvres.