Psaltaren 72
1 Av Salomo. Gud, giv åt konungen dina rätter och din rättfärdighet åt konungasonen.
Psalmus, In Salomonem.
2 Han döme ditt folk med rättfärdighet och dina betryckta med rätt.
Deus iudicium tuum regi da: et iustitiam tuam filio regis: Iudicare populum tuum in iustitia, et pauperes tuos in iudicio.
3 Bergen bäre frid åt folket, så ock höjderna, genom rättfärdighet.
Suscipiant montes pacem populo: et colles iustitiam.
4 Han skaffe rätt åt de betryckta i folket, han frälse de fattiga och krosse förtryckaren.
Iudicabit pauperes populi, et salvos faciet filios pauperum: et humiliabit calumniatorem.
5 Dig frukte man, så länge solen varar, och så länge månen skiner, från släkte till släkte.
Et permanebit cum Sole, et ante Lunam, in generatione et generationem.
6 Han vare lik regnet som faller på ängen, lik en regnskur som vattnar jorden.
Descendet sicut pluvia in vellus: et sicut stillicidia stillantia super terram.
7 I hans dagar blomstre den rättfärdige, och stor frid råde, till dess ingen måne mer finnes.
Orietur in diebus eius iustitia, et abundantia pacis: donec auferatur luna.
8 Må han härska från hav till hav och ifrån floden intill jordens ändar.
Et dominabitur a mari usque ad mare: et a flumine usque ad terminos orbis terrarum.
9 För honom buge sig öknens inbyggare, och hans fiender slicke stoftet.
Coram illo procident Aethiopes: et inimici eius terram lingent.
10 Konungarna från Tarsis och havsländerna hembäre skänker, konungarna av Saba och Seba bäre fram gåvor.
Reges Tharsis, et insulae munera offerent: reges Arabum, et Saba dona adducent:
11 Ja, alla konungar falle ned för honom, alla hedningar tjäne honom.
Et adorabunt eum omnes reges terrae: omnes gentes servient ei:
12 Ty han skall rädda den fattige som ropar och den betryckte och den som ingen hjälpare har.
Quia liberabit pauperem a potente: et pauperem, cui non erat adiutor.
13 Han skall vara mild mot den arme och fattige; de fattigas själar skall han frälsa.
Parcet pauperi et inopi: et animas pauperum salvas faciet.
14 Ifrån förtryck och våld skall han förlossa deras själ, och deras blod skall aktas dyrt i hans ögon.
Ex usuris et iniquitate redimet animas eorum: et honorabile nomen eorum coram illo.
15 Må han leva; må man föra till honom guld från Saba. Ständigt bedje man för honom, alltid välsigne man honom.
Et vivet, et dabitur ei de auro Arabiae, et adorabunt de ipso semper: tota die benedicent ei.
16 Ymnigt växe säden i landet, ända till bergens topp; dess frukt må susa likasom Libanons skog; och folk blomstre upp i städerna såsom örter på marken.
Et erit firmamentum in terra in summis montium, superextolletur super Libanum fructus eius: et florebunt de civitate sicut foenum terrae.
17 Hans namn förblive evinnerligen; så länge solen skiner, fortplante sig hans namn. Och i honom välsigne man sig; alla hedningar prise honom säll.
Sit nomen eius benedictum in saecula: ante Solem permanet nomen eius. Et benedicentur in ipso omnes tribus terrae: omnes gentes magnificabunt eum.
18 Lovad vare HERREN Gud, Israels Gud, som allena gör under!
Benedictus Dominus Deus Israel, qui facit mirabilia solus:
19 Och lovat vare hans härliga namn evinnerligen, och hela jorden vare full av hans ära! Amen, Amen.
Et benedictum nomen maiestatis eius in aeternum: et replebitur maiestate eius omnis terra: fiat, fiat.
20 Slut på Davids, Isais sons, böner. Tredje boken
