Psaltaren 72
1 Av Salomo. Gud, giv åt konungen dina rätter och din rättfärdighet åt konungasonen.
Solomon’s. O God! thy justice, give, unto the king, And thy righteousness, unto the son of a king;
2 Han döme ditt folk med rättfärdighet och dina betryckta med rätt.
May he judge, Thy people with righteousness; And thine oppressed ones with justice;
3 Bergen bäre frid åt folket, så ock höjderna, genom rättfärdighet.
May the mountains bring peace to the people, And the hills [be laden] with righteousness;
4 Han skaffe rätt åt de betryckta i folket, han frälse de fattiga och krosse förtryckaren.
May he, Vindicate the oppressed of the people, Bring deliverance to the children of the needy, and, Crush the oppressor.
5 Dig frukte man, så länge solen varar, och så länge månen skiner, från släkte till släkte.
Let men revere thee, With the sun, And in presence of the moon, Unto the remotest generation.
6 Han vare lik regnet som faller på ängen, lik en regnskur som vattnar jorden.
Let him come down, Like rain on fields to be mown, Like myriad drops on land to be reaped.
7 I hans dagar blomstre den rättfärdige, och stor frid råde, till dess ingen måne mer finnes.
May righteousness, in his days, blossom forth, And abundance of peace, till there be no moon.
8 Må han härska från hav till hav och ifrån floden intill jordens ändar.
So let him have dominion, From sea to sea, And from the River ["Euphrates"] unto the ends of the earth;
9 För honom buge sig öknens inbyggare, och hans fiender slicke stoftet.
Before him, let the men of the desert kneel, But, as for his foes, the dust, let them lick;
10 Konungarna från Tarsis och havsländerna hembäre skänker, konungarna av Saba och Seba bäre fram gåvor.
The kings of Tarshish and of the Coastlands, A gift, let them render, The kings of Sheba and Seba, A present, let them bring;
11 Ja, alla konungar falle ned för honom, alla hedningar tjäne honom.
Yea let all kings, bow down unto him, Let, all nations, serve him;
12 Ty han skall rädda den fattige som ropar och den betryckte och den som ingen hjälpare har.
Because he Rescueth, The needy from the rich, The oppressed, who hath no helper;
13 Han skall vara mild mot den arme och fattige; de fattigas själar skall han frälsa.
He Pitieth the weak and the needy, And, the lives of the needy, he Saveth:
14 Ifrån förtryck och våld skall han förlossa deras själ, och deras blod skall aktas dyrt i hans ögon.
From extortion, and, violence, he Redeemeth their life, And precious is their blood in his sight.
15 Må han leva; må man föra till honom guld från Saba. Ständigt bedje man för honom, alltid välsigne man honom.
Let him live, then! And be there given unto him of the gold of Sheba, —Let prayer also be offered for him continually, All the day, let him be blessed.
16 Ymnigt växe säden i landet, ända till bergens topp; dess frukt må susa likasom Libanons skog; och folk blomstre upp i städerna såsom örter på marken.
May there be an abundance of corn in the earth, in the top of the mountains, —Let the fruit thereof, wave like Lebanon, And they of the city bloom like the fresh shoots of the earth.
17 Hans namn förblive evinnerligen; så länge solen skiner, fortplante sig hans namn. Och i honom välsigne man sig; alla hedningar prise honom säll.
May his Name be age-abiding, In the presence of the sun, let his Name flourish, —And may all the families of the ground bless themselves in him, All nations, pronounce him happy!
18 Lovad vare HERREN Gud, Israels Gud, som allena gör under!
Blessed be Yahweh God, the God of Israel, —Who doeth wondrous things by himself alone;
19 Och lovat vare hans härliga namn evinnerligen, och hela jorden vare full av hans ära! Amen, Amen.
And blessed be his glorious Name, unto times age-abiding, —And filled with his glory be all the earth, Amen and Amen!
20 Slut på Davids, Isais sons, böner. Tredje boken
Ended are the prayers of David, son of Jesse.
