Psaltaren 7
1 En sång av David, som han sjöng till HERREN för benjaminiten Kus' ords skull. HERRE, min Gud, till dig tager jag min tillflykt; fräls mig från alla mina förföljare och rädda mig,
Gospode, Bože moj! u tebe se uzdam, saèuvaj me od svijeh koji me gone, i izbavi me.
2 så att de icke, såsom lejon, sönderslita min själ och rycka bort henne utan räddning.
Da mi neprijatelj ne išèupa duše kao lav. Èupa, a nema ko da izbavi.
3 HERRE, min Gud, har jag gjort sådant, och är orätt i mina händer,
Gospode, Bože moj! ako sam to uèinio, ako je nepravda u rukama mojima,
4 har jag med ont vedergällt ned som höll frid med mig eller plundrat den som var min ovän utan sak,
Ako sam zlo vratio prijatelju svojemu, ili krivo uèinio onima koji na me na pravdi napadahu;
5 så förfölje fienden min själ och tage henne fatt och trampe mitt liv till jorden och lägge min ära i stoftet. (Sela)
Neka goni neprijatelj dušu moju, i neka je stigne, i pogazi na zemlju život moj i slavu moju u prah obrati.
6 Stå upp, HERRE, i din vrede, res dig mot mina ovänners raseri och vakna upp till min hjälp, du som har påbjudit dom.
Ustani, Gospode, u gnjevu svojem; digni se na žestinu neprijatelja mojih; probudi se meni na pomoæ, i otvori sud.
7 Må folkens församling omgiva dig, och må du över den vända åter till höjden.
I ljudstvo æe se sleæi oko tebe; iznad njega izaði u visinu.
8 HERREN håller dom över folken; skaffa mig rätt, HERRE, efter min rättfärdighet och ostrafflighet.
Gospod sudi narodima. Sudi mi, Gospode, po pravdi mojoj, i po bezazlenosti mojoj neka mi bude.
9 Låt de ogudaktigas ondska få en ände, men håll den rättfärdige vid makt; ty du, som prövar hjärtan och njurar, är en rättfärdig Gud.
Nek se prekine zloæa bezbožnika, a pravednika potpomozi, jer ti ispituješ srca i utrobe, Bože pravedni!
10 Min sköld är i Guds hand; han frälsar de rättsinniga.
Štit je meni u Boga, koji èuva one koji su prava srca.
11 Gud är en rättfärdig domare och en Gud som dagligen vredgas.
Bog je pravedan sudija, i Bog je svaki dan gotov na gnjev.
12 Om någon icke vill omvända sig, så vässer han sitt svärd, sin båge spänner han och gör den redo;
Ako se neæe bezbožnik da obrati, on oštri maè svoj, nateže luk svoj, i naperuje ga;
13 och han riktar mot honom dödande skott, sina pilar gör han brinnande.
I zapinje smrtnu strijelu, èini strijele svoje da pale.
14 Se, denne är i födsloarbete med fördärv, han går havande med olycka, men han föder ett intet.
Gle, bezbožnik zaèe nepravdu, trudan bijaše zloèinstvom, i rodi sebi prijevaru.
15 Han gräver en grop och gör den djup, men han faller själv i den grav som han gräver.
Kopa jamu i iskopa, i pade u jamu koju je naèinio.
16 Den olycka han tänkte vålla vänder tillbaka på hans huvud, och över hans hjässa kommer hans ondska.
Zloba njegova obrati se na njegovu glavu, i zloèinstvo njegovo pade na tjeme njegovo.
17 Jag vill tacka HERREN efter hans rättfärdighet och lovsjunga HERRENS, den Högstes, namn.
Hvalim Gospoda za pravdu njegovu, i pjevam imenu Gospoda višnjega.
