< Psaltaren 69 >
1 För sångmästaren, efter "Liljor"; av David. Fräls mig, Gud; ty vattnen tränga mig inpå livet.
Livra-me, ó Deus, pois as aguas entraram até á minha alma.
2 Jag har sjunkit ned i djup dy, där ingen botten är; jag har kommit i djupa vatten, och svallet vill fördränka mig.
Atolei-me em profundo lamaçal, onde se não póde estar em pé; entrei na profundeza das aguas, onde a corrente me leva.
3 Jag har ropat mig trött, min strupe är förtorkad; mina ögon försmäkta av förbidan efter min Gud.
Estou cançado de clamar; a minha garganta se seccou: os meus olhos desfallecem esperando o meu Deus.
4 Flera än håren på mitt huvud äro de som hata mig utan sak; många äro de som vilja förgöra mig, de som äro mina fiender utan skäl; vad jag icke har rövat, det måste jag gälda.
Aquelles que me aborrecem sem causa são mais do que os cabellos da minha cabeça; aquelles que procuram destruir-me, sendo injustamente meus inimigos, são poderosos: então restitui o que não furtei.
5 Du, o Gud, känner min dårskap, och mina skulder äro icke förborgade för dig.
Tu, ó Deus, bem conheces a minha insipiencia; e os meus peccados não te são encobertos.
6 Låt icke i mig dem komma på skam, som förbida dig, Herre, HERRE Sebaot; Låt icke i mig dem varda till blygd, som söka dig, du Israels Gud.
Não sejam envergonhados por minha causa aquelles que esperam em ti, ó Senhor, Senhor dos Exercitos; não sejam confundidos por minha causa aquelles que te buscam, ó Deus d'Israel.
7 Ty för din skull bär jag smälek, för din skull höljer blygsel mitt ansikte;
Porque por amor de ti tenho supportado affrontas; a confusão cobriu o meu rosto.
8 främmande har jag blivit för mina bröder och en främling för min moders barn.
Tenho-me tornado um estranho para com meus irmãos, e um desconhecido para com os filhos de minha mãe.
9 Ty nitälskan för ditt hus har förtärt mig, och dina smädares smädelser hava fallit över mig.
Pois o zelo da tua casa me devorou, e as affrontas dos que te affrontam cairam sobre mim.
10 Jag grät, ja, min själ grät under fasta, men det blev mig till smälek.
Quando chorei, e castiguei com jejum a minha alma, isto se me tornou em affrontas.
11 Jag klädde mig i sorgdräkt, men jag blev för dem ett ordspråk.
Puz por vestido um sacco, e me fiz um proverbio para elles.
12 Om mig tassla de, när de sitta i porten; i dryckeslag göra de visor om mig.
Aquelles que se assentam á porta fallam contra mim; e fui o cantico dos bebedores de bebida forte.
13 Men jag kommer med min bön till dig, HERRE, i behaglig tid, genom din stora nåd, o Gud; svara mig i din frälsande trofasthet.
Eu porém faço a minha oração a ti, Senhor, n'um tempo acceitavel: ó Deus, ouve-me segundo a grandeza da tua misericordia, segundo a verdade da tua salvação.
14 Rädda mig ur dyn, så att jag icke sjunker ned; låt mig bliva räddad från dem som hata mig och från de djupa vattnen.
Tira-me do lamaçal, e não me deixes atolar; seja eu livre dos que me aborrecem, e das profundezas das aguas.
15 Låt icke vattensvallet fördränka mig eller djupet uppsluka mig; och låt ej graven tillsluta sitt gap över mig.
Não me leve a corrente das aguas, e não me absorva ao profundo, nem o poço cerre a sua bocca sobre mim.
16 Svara mig, HERRE, ty god är din nåd; vänd dig till mig efter din stora barmhärtighet.
Ouve-me, Senhor, pois boa é a tua misericordia: olha para mim segundo a tua muitissima piedade.
17 Fördölj icke ditt ansikte för din tjänare, ty jag är i nöd; skynda att svara mig.
E não escondas o teu rosto do teu servo, porque estou angustiado: ouve-me depressa.
18 Kom till min själ och förlossa henne; befria mig för mina fienders skull.
Approxima-te da minha alma, e resgata-a; livra-me por causa dos meus inimigos.
19 Du känner min smälek, min skam och blygd; du ser alla mina ovänner.
Bem tens conhecido a minha affronta, e a minha vergonha, e a minha confusão; diante de ti estão todos os meus adversarios.
20 Smälek har krossat mitt hjärta, så att jag är vanmäktig; jag väntade på medlidande, men där var intet, och på tröstare, men jag fann ingen.
Affrontas me quebrantaram o coração, e estou fraquissimo: esperei por alguem que tivesse compaixão, mas não houve nenhum; e por consoladores, mas não os achei.
21 De gåvo mig galla att äta, och ättika att dricka, i min törst.
Deram-me fel por mantimento, e na minha sêde me deram a beber vinagre.
22 Må deras bord framför dem bliva till en snara och till ett giller, bäst de gå där säkra;
Torne-se-lhes a sua mesa diante d'elles em laço e para sua recompensa em ruina.
23 må deras ögon förmörkas, så att de icke se; gör deras länder vacklande alltid.
Escureçam-se-lhes os seus olhos, para que não vejam, e faze com que os seus lombos tremam constantemente.
24 Gjut ut över dem din ogunst, och låt din vredes glöd hinna upp dem.
Derrama sobre elles a tua indignação, e prenda-os o ardor da tua ira.
25 Deras gård blive öde, ingen må finnas, som bor i deras hyddor,
Fique desolado o seu palacio; e não haja quem habite nas suas tendas.
26 eftersom de förfölja dem som du själv har slagit och orda om huru de plågas, som du har stungit.
Pois perseguem áquelle a quem feriste, e conversam sobre a dôr d'aquelles a quem chagaste.
27 Låt dem gå från missgärning till missgärning, och låt dem icke komma till din rättfärdighet.
Accrescenta iniquidade á iniquidade d'elles, e não entrem na tua justiça.
28 Må de utplånas ur de levandes bok och icke varda uppskrivna bland de rättfärdiga.
Sejam riscados do livro dos vivos, e não sejam escriptos com os justos.
29 Men mig som är betryckt och plågad, mig skall din frälsning, o Gud, beskydda.
Eu porém sou pobre, e estou triste: ponha-me a tua salvação, ó Deus, n'um alto retiro.
30 Jag vill lova Guds namn med sång och upphöja honom med tacksägelse.
Louvarei o nome de Deus com um cantico, e engrandecel-o-hei com acção de graças.
31 Det skall behaga HERREN bättre än någon tjur, något offerdjur med horn och klövar.
Isto será mais agradavel ao Senhor do que o boi ou bezerro que tem pontas e unhas.
32 När de ödmjuka se det, skola de glädja sig; I som söken Gud, edra hjärtan skola leva.
Os mansos verão isto, e se agradarão; o vosso coração viverá, pois que buscaes a Deus
33 Ty HERREN lyssnar till de fattiga och föraktar icke sina fångna.
Porque o Senhor ouve os necessitados, e não despreza os seus captivos.
34 Honom love himmelen och jorden, havet och allt vad som rör sig däri.
Louvem-n'o os céus e a terra, os mares e tudo quanto n'elles se move.
35 Ty Gud skall frälsa Sion, han skall bygga upp Juda städer; man skall bo i dem och besitta landet.
Porque Deus salvará a Sião, e edificará as cidades de Judah, para que habitem n'ella e as possuam.
36 Hans tjänares barn skola få det till arvedel, och de som älska hans namn skola bo däri.
E herdal-a-ha a semente de seus servos, e os que amam o seu nome habitarão n'ella.