< Psaltaren 69 >
1 För sångmästaren, efter "Liljor"; av David. Fräls mig, Gud; ty vattnen tränga mig inpå livet.
[Psalm lal David] Moliyula, O God; Tuh kof uh lapak sun inkwawuk.
2 Jag har sjunkit ned i djup dy, där ingen botten är; jag har kommit i djupa vatten, och svallet vill fördränka mig.
Nga tili in acn furarrar na loal, Ac wangin acn nga in tu fac. Nga oasr in kof loallana, Ac noa uh apkuran in utiyuwi.
3 Jag har ropat mig trött, min strupe är förtorkad; mina ögon försmäkta av förbidan efter min Gud.
Nga totola in tung; Kapinsrulyuk paola. Mutuk munasla Ke nga tupan kasru lom.
4 Flera än håren på mitt huvud äro de som hata mig utan sak; många äro de som vilja förgöra mig, de som äro mina fiender utan skäl; vad jag icke har rövat, det måste jag gälda.
Elos su srungayu ke wangin sripa Elos pus liki na aunsifuk. Mwet lokoalok luk fahk kas kikiap lainyu; Elos arulana fokoko ac kena in uniyuwi. Elos oru nga folokonang ma su nga tia pisrala.
5 Du, o Gud, känner min dårskap, och mina skulder äro icke förborgade för dig.
O God, ma koluk luk tiana wikla liki kom, Kom etu lupan nikin luk.
6 Låt icke i mig dem komma på skam, som förbida dig, Herre, HERRE Sebaot; Låt icke i mig dem varda till blygd, som söka dig, du Israels Gud.
Nikmet lela tuh nga in akmwekinyalos su lulalfongi kom, O LEUM GOD Kulana. Nikmet lela in nga pa pwanang pilesreyuk elos su alu nu sum, O God lun Israel.
7 Ty för din skull bär jag smälek, för din skull höljer blygsel mitt ansikte;
Ke sripom nga akkolukyeyuk, Ac mwekin apinyula.
8 främmande har jag blivit för mina bröder och en främling för min moders barn.
Nga oana sie mwet tia eteyuk sin mwet lik, Ac oana sie mwetsac in sou luk.
9 Ty nitälskan för ditt hus har förtärt mig, och dina smädares smädelser hava fallit över mig.
Moniyuk luk nu ke Tempul lom firirrir in nga oana sie e; Ac kas in akkoluk lun mwet keim putati nu fuk.
10 Jag grät, ja, min själ grät under fasta, men det blev mig till smälek.
Nga sifacna akpusiselyeyu ke lalo luk, Ac mwet uh fahk kas in akkolukyeyu.
11 Jag klädde mig i sorgdräkt, men jag blev för dem ett ordspråk.
Nga nokomang nuknuk in asor Ac elos isrunyu.
12 Om mig tassla de, när de sitta i porten; i dryckeslag göra de visor om mig.
Elos sramsramkinyu inkanek uh, Ac mwet sruhi elos kinala on keik.
13 Men jag kommer med min bön till dig, HERRE, i behaglig tid, genom din stora nåd, o Gud; svara mig i din frälsande trofasthet.
A funu nga, LEUM GOD, nga ac pre nu sum; Topukyu, O God, in pacl kom sulela, Topukyu ke lungse yohk lom, Ke sripen kom akpwayeye wulela lom in molela.
14 Rädda mig ur dyn, så att jag icke sjunker ned; låt mig bliva räddad från dem som hata mig och från de djupa vattnen.
Moliyula tuh nga in tia tili yen furarrar, Langoeyula liki mwet lokoalok luk, Ac liki inkof loal.
15 Låt icke vattensvallet fördränka mig eller djupet uppsluka mig; och låt ej graven tillsluta sitt gap över mig.
Tia lela sronot in afinyula, Nikmet lela nga in walomla yen loal Ku tili nu in kulyuk.
16 Svara mig, HERRE, ty god är din nåd; vänd dig till mig efter din stora barmhärtighet.
Topukyu, O LEUM GOD, ke wolana lun lungse kawil lom; Ke pakoten lom, kom in forma nu sik.
17 Fördölj icke ditt ansikte för din tjänare, ty jag är i nöd; skynda att svara mig.
Nikmet okanla motom liki mwet kulansap lom, Nga muta in ongoiya lulap — topukyu inge!
18 Kom till min själ och förlossa henne; befria mig för mina fienders skull.
Kaluku nu yuruk ac moliyula. Moliyula liki mwet lokoalok luk.
19 Du känner min smälek, min skam och blygd; du ser alla mina ovänner.
Kom etu lupan kas koluk lun mwet uh keik, Ac lupan akmwekin ac aklusrongten orek nu sik. Kom liye mwet lokoalok luk nukewa.
20 Smälek har krossat mitt hjärta, så att jag är vanmäktig; jag väntade på medlidande, men där var intet, och på tröstare, men jag fann ingen.
Kas in akkoluk lalos kunausla insiuk, Ac nga muta in ongoiya. Nga finsrak mu ac oasr pakomuta nu sik, tuh pa wangin, Nga nunku mu ac oasr mwet tuku akwoyeyu, a wangin.
21 De gåvo mig galla att äta, och ättika att dricka, i min törst.
Ke nga masrinsral, elos se pwasin, Ac ke nga malu, elos se vinegar nimuk.
22 Må deras bord framför dem bliva till en snara och till ett giller, bäst de gå där säkra;
Lela tepu lalos in ekla mwe kwasrip nu selos; Lela kufwa mutal lalos in mwe lusla nu selos.
23 må deras ögon förmörkas, så att de icke se; gör deras länder vacklande alltid.
Oru tuh mutalos in kunla, Ac oru tuh fintokolos in munas pacl e nukewa.
24 Gjut ut över dem din ogunst, och låt din vredes glöd hinna upp dem.
Okoaung mulat lom nu faclos; Ac lela kasrkusrak lom in ukwalos ac sruokolosi.
25 Deras gård blive öde, ingen må finnas, som bor i deras hyddor,
Lela iwen aktuktuk lalos in pisala, Ac in wangin mwet moul lula in lohm nuknuk selos.
26 eftersom de förfölja dem som du själv har slagit och orda om huru de plågas, som du har stungit.
Elos kalyaelos su kom kai, Ac elos kaskas ke keok lun mwet su kom kanteya.
27 Låt dem gå från missgärning till missgärning, och låt dem icke komma till din rättfärdighet.
Kom in simusla ma koluk lalos nukewa, Ac tia lela elos in wi eis molela sum.
28 Må de utplånas ur de levandes bok och icke varda uppskrivna bland de rättfärdiga.
Lela tuh inelos in iyukla liki book in moul, Ac lela elos in tia wi sikyak inmasrlon mwet suwoswos lom.
29 Men mig som är betryckt och plågad, mig skall din frälsning, o Gud, beskydda.
A nga muta in keok ac ongoiya, Srukyuyak, O God, ac moliyula!
30 Jag vill lova Guds namn med sång och upphöja honom med tacksägelse.
Nga ac fah kaksakin God ke soko on; Nga ac fah akkalemye fulat lal ke nga sang kulo nu sel.
31 Det skall behaga HERREN bättre än någon tjur, något offerdjur med horn och klövar.
Ma inge mwe akinsewowoye LEUM GOD, yohk liki in kisakin cow, Aok, yohk liki kisakin cow mukul ma matula ac oasr koac kac.
32 När de ödmjuka se det, skola de glädja sig; I som söken Gud, edra hjärtan skola leva.
Ke mwet su muta in ongoiya elos ac liye ma inge, elos ac engan; Ac fah mwe akkeye insien mwet su alu nu sin God.
33 Ty HERREN lyssnar till de fattiga och föraktar icke sina fångna.
LEUM GOD El porongalos su muta in enenu Ac El tia mulkunulosla su muta in presin.
34 Honom love himmelen och jorden, havet och allt vad som rör sig däri.
Kaksakin God, kusrao ac faclu, Meoa ac ma nukewa loac.
35 Ty Gud skall frälsa Sion, han skall bygga upp Juda städer; man skall bo i dem och besitta landet.
Tuh God El fah molela Jerusalem Ac sifil musaeak siti in Judah. Mwet lun God elos ac fah muta we, ac acn we ac fah ma lalos.
36 Hans tjänares barn skola få det till arvedel, och de som älska hans namn skola bo däri.
Tuh fwilin tulik nutin mwet kulansap lal fah usrui acn inge, Ac elos su lungse El, fah muta we.