Psaltaren 69

1 För sångmästaren, efter "Liljor"; av David. Fräls mig, Gud; ty vattnen tränga mig inpå livet.

Isalakannak, O Dios; ta dandaniakon a malmes.

2 Jag har sjunkit ned i djup dy, där ingen botten är; jag har kommit i djupa vatten, och svallet vill fördränka mig.

Lumnedak iti nauneg a gayung-gayong, nga awan ti natangken a pagbatayak; dimtengak iti nauneg a danum, ket linipusnak iti layus.

3 Jag har ropat mig trött, min strupe är förtorkad; mina ögon försmäkta av förbidan efter min Gud.

Nakapsutakon gapu iti panagsangsangitko; namagaanen ti karabukobko; naapgesen dagiti matak bayat ti panangur-urayko iti Diosko.

4 Flera än håren på mitt huvud äro de som hata mig utan sak; många äro de som vilja förgöra mig, de som äro mina fiender utan skäl; vad jag icke har rövat, det måste jag gälda.

Dagiti manggurgura kaniak nga awan gapuna ket ad-adu pay ngem dagiti buok iti ulok; nagbibileg dagiti kabusorko a mangpapatay kaniak; ti diak tinakaw, masapul nga isublik.

5 Du, o Gud, känner min dårskap, och mina skulder äro icke förborgade för dig.

O Dios, ammom ti kinamaagko, ken saan a mailenged kenka dagiti basbasolko.

6 Låt icke i mig dem komma på skam, som förbida dig, Herre, HERRE Sebaot; Låt icke i mig dem varda till blygd, som söka dig, du Israels Gud.

Saan koma a siak ti gapuna a maibabain dagiti agur-uray kenka, O Apo a Yahweh a Mannakabalin-amin; saan koma a siak ti gapuna a malalais dagiti mangsapsapul kenka, O Dios ti Israel.

7 Ty för din skull bär jag smälek, för din skull höljer blygsel mitt ansikte;

Inan-anusak ti panakaum-umsik para iti pagimbagam; nakalluban ti rupak iti pannakaibabain.

8 främmande har jag blivit för mina bröder och en främling för min moders barn.

Nagbalinak a sangaili kadagiti kakabsatko, gangannaet kadagiti annak ti inak.

9 Ty nitälskan för ditt hus har förtärt mig, och dina smädares smädelser hava fallit över mig.

Ta inalun-onnak ti kinaregget iti balaymo, ken nagdissuor kaniak dagiti panangum-umsi dagiti mangum-umsi kenka.

10 Jag grät, ja, min själ grät under fasta, men det blev mig till smälek.

Idi nagsangitak ken saanak a nangan, inumsidak.

11 Jag klädde mig i sorgdräkt, men jag blev för dem ett ordspråk.

Idi nagkawesak iti nakirsang a lupot, kinatkatawaandak.

12 Om mig tassla de, när de sitta i porten; i dryckeslag göra de visor om mig.

Pagsasaritaandak dagiti agtugtugaw iti ruangan ti siudad; maysaak a kanta dagiti mammartek.

13 Men jag kommer med min bön till dig, HERRE, i behaglig tid, genom din stora nåd, o Gud; svara mig i din frälsande trofasthet.

Ngem no maipapan kaniak, maipaay kenka ti kararagko, O Yahweh, iti tiempo nga awatem, sungbatannak iti kinapudno ti panangisalakanmo.

14 Rädda mig ur dyn, så att jag icke sjunker ned; låt mig bliva räddad från dem som hata mig och från de djupa vattnen.

Iyaonnak manipud iti gayung-gayong ken saanmo nga itulok a lumnedak; maipanawak koma kadagiti manggurgura kaniak ken maispalak manipud iti nauneg a danum.

15 Låt icke vattensvallet fördränka mig eller djupet uppsluka mig; och låt ej graven tillsluta sitt gap över mig.

Saanmo koma nga itulok a ringbawannak ti layus ti danum, wenno itulok nga alun-onennak ti taaw. Saanmo koma nga itulok a kanennak iti yuyeng.

16 Svara mig, HERRE, ty god är din nåd; vänd dig till mig efter din stora barmhärtighet.

Sungbatannak, O Yahweh, ta naimbag ti kinapudnom iti tulagmo; gapu ta nawadwad ti asim kaniak, taliawennak.

17 Fördölj icke ditt ansikte för din tjänare, ty jag är i nöd; skynda att svara mig.

Saanmo nga ilemmeng ti rupam manipud iti adipenmo, ta matutuokanak; dagus a sungbatannak.

18 Kom till min själ och förlossa henne; befria mig för mina fienders skull.

Umasidegka kaniak ket subbotennak. Gapu kadagiti kabusorko, sakaennak.

19 Du känner min smälek, min skam och blygd; du ser alla mina ovänner.

Ammom ti pannakaum-umsik, ti pannakaibabainko, ken ti pannakalalaisko, adda amin iti sangoanam dagiti kabusorko.

20 Smälek har krossat mitt hjärta, så att jag är vanmäktig; jag väntade på medlidande, men där var intet, och på tröstare, men jag fann ingen.

Gapu iti panangum-umsi, naburak toy pusok; napnoanak iti kinadagsen; nangsapulak iti siasinoman a mangngaasi, ngem awan nasapulak; nangsapulak kadagiti mangliwliwa, ngem awan nasapulak.

21 De gåvo mig galla att äta, och ättika att dricka, i min törst.

Inikkandak iti sabidong a para iti taraonko; iti pannakawawko, inikkandak iti suka nga inumek.

22 Må deras bord framför dem bliva till en snara och till ett giller, bäst de gå där säkra;

Agbalin koma a silo ti lamisaan iti sangoananda; inton ipagarupda a natalgedda, agbalin koma daytoy a palab-og.

23 må deras ögon förmörkas, så att de icke se; gör deras länder vacklande alltid.

Mapasipnget koma dagiti matada, tapno saanda a makakita; ken kanayon a pagpigergerem dagiti lumlumoda.

24 Gjut ut över dem din ogunst, och låt din vredes glöd hinna upp dem.

Idissuormo ti pungtotmo kadakuada, ken kamakamen koma ida ti kinaranggas ti ungetmo.

25 Deras gård blive öde, ingen må finnas, som bor i deras hyddor,

Mabaybay-an koma ti lugarda; awan koma ti agnaed kadagiti toldada.

26 eftersom de förfölja dem som du själv har slagit och orda om huru de plågas, som du har stungit.

Ta pinarigatda ti tao a dinunormo; sinarsaritada kadagiti dadduma ti maipanggep iti ut-ot dagiti sinugatam.

27 Låt dem gå från missgärning till missgärning, och låt dem icke komma till din rättfärdighet.

Akusaram ida kadagiti adu a basbasolda; saanmo nga itulok nga umayda iti nalinteg a balligim.

28 Må de utplånas ur de levandes bok och icke varda uppskrivna bland de rättfärdiga.

Mapunasda koma iti libro ti biag ken saanda a maisurat a kadua dagiti nalilinteg.

29 Men mig som är betryckt och plågad, mig skall din frälsning, o Gud, beskydda.

Ngem nakurapay ken matutuokak; O Dios, itag-aynak koma ti pannangisalakanmo.

30 Jag vill lova Guds namn med sång och upphöja honom med tacksägelse.

Idaydayawko ti nagan ti Dios babaen iti kanta ken itag-ayko isuna babaen iti panagyaman.

31 Det skall behaga HERREN bättre än någon tjur, något offerdjur med horn och klövar.

Ad-adda pay a mangay-ayo kenni Yahweh ngem iti maysa a baka wenno toro nga addaan kadagiti sara ken napisi a kuko.

32 När de ödmjuka se det, skola de glädja sig; I som söken Gud, edra hjärtan skola leva.

Nakita daytoy dagiti naemma ket naragsakanda; dakayo a mangsapsapul iti Dios, itulokyo nga agbiag dagiti pusoyo.

33 Ty HERREN lyssnar till de fattiga och föraktar icke sina fångna.

Ta dengdenggen ni Yahweh dagiti agkasapulan ken saanna a tallikudan dagiti baludna.

34 Honom love himmelen och jorden, havet och allt vad som rör sig däri.

Idaydayaw koma isuna ti langit ken daga, dagiti baybay ken amin nga aggargaraw kadakuada.

35 Ty Gud skall frälsa Sion, han skall bygga upp Juda städer; man skall bo i dem och besitta landet.

Ta isalakanto ti Dios ti Sion ken bangonennanto dagiti siudad ti Juda; agnaedto sadiay dagiti tattao ken tagikuaendanto daytoy a kas sanikuada.

36 Hans tjänares barn skola få det till arvedel, och de som älska hans namn skola bo däri.

Tawidento daytoy dagiti kaputotan dagiti adipenna; ken agnaedto sadiay dagiti mangay-ayat iti naganna.