Psaltaren 69

1 För sångmästaren, efter "Liljor"; av David. Fräls mig, Gud; ty vattnen tränga mig inpå livet.

Au maître de chant. Sur les lys. De David. Sauve-moi, ô Dieu, car les eaux montent jusqu’à mon âme.

2 Jag har sjunkit ned i djup dy, där ingen botten är; jag har kommit i djupa vatten, och svallet vill fördränka mig.

Je suis enfoncé dans une fange profonde, et il n’y a pas où poser le pied. Je suis tombé dans un gouffre d’eau, et les flots me submergent.

3 Jag har ropat mig trött, min strupe är förtorkad; mina ögon försmäkta av förbidan efter min Gud.

Je m’épuise à crier; mon gosier est en feu; mes yeux se consument dans l’attente de mon Dieu.

4 Flera än håren på mitt huvud äro de som hata mig utan sak; många äro de som vilja förgöra mig, de som äro mina fiender utan skäl; vad jag icke har rövat, det måste jag gälda.

Ils sont plus nombreux que les cheveux de ma tête, ceux qui me haïssent sans cause; ils sont puissants ceux qui veulent me perdre, qui sont sans raison mes ennemis. Ce que je n’ai pas dérobé, il faut que je le rende.

5 Du, o Gud, känner min dårskap, och mina skulder äro icke förborgade för dig.

O Dieu, tu connais ma folie, et mes fautes ne te sont pas cachées.

6 Låt icke i mig dem komma på skam, som förbida dig, Herre, HERRE Sebaot; Låt icke i mig dem varda till blygd, som söka dig, du Israels Gud.

Que ceux qui espèrent en toi n’aient pas à rougir à cause de moi, Seigneur, Yahweh des armées! Que ceux qui te cherchent ne soient pas confondus à mon sujet, Dieu d’Israël!

7 Ty för din skull bär jag smälek, för din skull höljer blygsel mitt ansikte;

Car c’est pour toi que je porte l’opprobre, que la honte couvre mon visage.

8 främmande har jag blivit för mina bröder och en främling för min moders barn.

Je suis devenu un étranger pour mes frères, un inconnu pour les fils de ma mère.

9 Ty nitälskan för ditt hus har förtärt mig, och dina smädares smädelser hava fallit över mig.

Car le zèle de ta maison me dévore, et les outrages de ceux qui t’insultent retombent sur moi.

10 Jag grät, ja, min själ grät under fasta, men det blev mig till smälek.

Je verse des larmes et je jeûne: on m’en fait un sujet d’opprobre.

11 Jag klädde mig i sorgdräkt, men jag blev för dem ett ordspråk.

Je prends un sac pour vêtement, et je suis l’objet de leurs sarcasmes.

12 Om mig tassla de, när de sitta i porten; i dryckeslag göra de visor om mig.

Ceux qui sont assis à la porte parlent de moi, et les buveurs de liqueurs fortes font sur moi des chansons.

13 Men jag kommer med min bön till dig, HERRE, i behaglig tid, genom din stora nåd, o Gud; svara mig i din frälsande trofasthet.

Et moi, je t’adresse ma prière, Yahweh; dans le temps favorable, ô Dieu, selon ta grande bonté, exauce-moi, selon la vérité de ton salut.

14 Rädda mig ur dyn, så att jag icke sjunker ned; låt mig bliva räddad från dem som hata mig och från de djupa vattnen.

Retire-moi de la boue, et que je n’y reste plus enfoncé; que je sois délivré de mes ennemis et des eaux profondes!

15 Låt icke vattensvallet fördränka mig eller djupet uppsluka mig; och låt ej graven tillsluta sitt gap över mig.

Que les flots ne me submergent plus, que l’abîme ne m’engloutisse pas, que la fosse ne se ferme pas sur moi!

16 Svara mig, HERRE, ty god är din nåd; vänd dig till mig efter din stora barmhärtighet.

Exauce-moi, Yahweh, car ta bonté est compatissante; dans ta grande miséricorde tourne-toi vers moi,

17 Fördölj icke ditt ansikte för din tjänare, ty jag är i nöd; skynda att svara mig.

Et ne cache pas ta face à ton serviteur; je suis dans l’angoisse, hâte-toi de m’exaucer.

18 Kom till min själ och förlossa henne; befria mig för mina fienders skull.

Approche-toi de mon âme, délivre-la; sauve-moi à cause de mes ennemis.

19 Du känner min smälek, min skam och blygd; du ser alla mina ovänner.

Tu connais mon opprobre, ma honte, mon ignominie; tous mes persécuteurs sont devant toi.

20 Smälek har krossat mitt hjärta, så att jag är vanmäktig; jag väntade på medlidande, men där var intet, och på tröstare, men jag fann ingen.

L’opprobre a brisé mon cœur et je suis malade; j’attends de la pitié, mais en vain; des consolateurs, et je n’en trouve aucun.

21 De gåvo mig galla att äta, och ättika att dricka, i min törst.

Pour nourriture ils me donnent l’herbe amère; dans ma soif, ils m’abreuvent de vinaigre.

22 Må deras bord framför dem bliva till en snara och till ett giller, bäst de gå där säkra;

Que leur table soit pour eux un piège, un filet au sein de leur sécurité!

23 må deras ögon förmörkas, så att de icke se; gör deras länder vacklande alltid.

Que leurs yeux s’obscurcissent pour ne plus voir; fais chanceler leurs reins pour toujours.

24 Gjut ut över dem din ogunst, och låt din vredes glöd hinna upp dem.

Déverse sur eux ta colère, et que le feu de ton courroux les atteigne!

25 Deras gård blive öde, ingen må finnas, som bor i deras hyddor,

Que leur demeure soit dévastée, qu’il n’y ait plus d’habitants dans leurs tentes!

26 eftersom de förfölja dem som du själv har slagit och orda om huru de plågas, som du har stungit.

Car ils persécutent celui que tu frappes, ils racontent les souffrances de celui que tu blesses.

27 Låt dem gå från missgärning till missgärning, och låt dem icke komma till din rättfärdighet.

Ajoute l’iniquité à leur iniquité, et qu’ils n’aient pas part à ta justice.

28 Må de utplånas ur de levandes bok och icke varda uppskrivna bland de rättfärdiga.

Qu’ils soient effacés du livre de vie et qu’ils ne soient pas inscrits avec les justes.

29 Men mig som är betryckt och plågad, mig skall din frälsning, o Gud, beskydda.

Moi, je suis malheureux et souffrant; que ton secours, ô Dieu, me relève!

30 Jag vill lova Guds namn med sång och upphöja honom med tacksägelse.

Je célébrerai le nom de Dieu par des cantiques, je l’exalterai par des actions de grâces;

31 Det skall behaga HERREN bättre än någon tjur, något offerdjur med horn och klövar.

Et Yahweh les aura pour plus agréables qu’un taureau, qu’un jeune taureau avec cornes et sabots.

32 När de ödmjuka se det, skola de glädja sig; I som söken Gud, edra hjärtan skola leva.

Les malheureux, en le voyant, se réjouiront, et vous qui cherchez Dieu, votre cœur revivra.

33 Ty HERREN lyssnar till de fattiga och föraktar icke sina fångna.

Car Yahweh écoute les pauvres, et il ne méprise pas ses captifs.

34 Honom love himmelen och jorden, havet och allt vad som rör sig däri.

Que les cieux et la terre le célèbrent, les mers et tout ce qui s’y meut!

35 Ty Gud skall frälsa Sion, han skall bygga upp Juda städer; man skall bo i dem och besitta landet.

Car Dieu sauvera Sion et bâtira les villes de Juda, on s’y établira et l’on en prendra possession;

36 Hans tjänares barn skola få det till arvedel, och de som älska hans namn skola bo däri.

La race de ses serviteurs l’aura en héritage, et ceux qui aiment son nom y auront leur demeure.