Psaltaren 69
1 För sångmästaren, efter "Liljor"; av David. Fräls mig, Gud; ty vattnen tränga mig inpå livet.
`In Ebreu thus, To the victorie, on the roosis of Dauid. `In Jerom thus, To the ouercomer, for the sones of Dauid. God, make thou me saaf; for watris `entriden til to my soule.
2 Jag har sjunkit ned i djup dy, där ingen botten är; jag har kommit i djupa vatten, och svallet vill fördränka mig.
I am set in the sliym of the depthe; and `substaunce is not. I cam in to the depthe of the see; and the tempest drenchide me.
3 Jag har ropat mig trött, min strupe är förtorkad; mina ögon försmäkta av förbidan efter min Gud.
I traueilide criynge, my cheekis weren maad hoose; myn iyen failiden, the while Y hope in to my God.
4 Flera än håren på mitt huvud äro de som hata mig utan sak; många äro de som vilja förgöra mig, de som äro mina fiender utan skäl; vad jag icke har rövat, det måste jag gälda.
Thei that hatiden me with out cause; weren multiplied aboue the heeris of myn heed. Myn enemyes that pursueden me vniustli weren coumfortid; Y paiede thanne tho thingis, whiche Y rauischide not.
5 Du, o Gud, känner min dårskap, och mina skulder äro icke förborgade för dig.
God, thou knowist myn vnkunnyng; and my trespassis ben not hid fro thee.
6 Låt icke i mig dem komma på skam, som förbida dig, Herre, HERRE Sebaot; Låt icke i mig dem varda till blygd, som söka dig, du Israels Gud.
Lord, Lord of vertues; thei, that abiden thee, be not aschamed in me. God of Israel; thei, that seken thee, be not schent on me.
7 Ty för din skull bär jag smälek, för din skull höljer blygsel mitt ansikte;
For Y suffride schenschipe for thee; schame hilide my face.
8 främmande har jag blivit för mina bröder och en främling för min moders barn.
I am maad a straunger to my britheren; and a pilgryme to the sones of my modir.
9 Ty nitälskan för ditt hus har förtärt mig, och dina smädares smädelser hava fallit över mig.
For the feruent loue of thin hous eet me; and the schenschipis of men seiynge schenschipis to thee fellen on me.
10 Jag grät, ja, min själ grät under fasta, men det blev mig till smälek.
And Y hilide my soule with fastyng; and it was maad in to schenschip to me.
11 Jag klädde mig i sorgdräkt, men jag blev för dem ett ordspråk.
And Y puttide my cloth an heire; and Y am maad to hem in to a parable.
12 Om mig tassla de, när de sitta i porten; i dryckeslag göra de visor om mig.
Thei, that saten in the yate, spaken ayens me; and thei, that drunken wien, sungen of me.
13 Men jag kommer med min bön till dig, HERRE, i behaglig tid, genom din stora nåd, o Gud; svara mig i din frälsande trofasthet.
But Lord, Y dresse my preier to thee; God, Y abide the tyme of good plesaunce. Here thou me in the multitude of thi mercy; in the treuthe of thin heelthe.
14 Rädda mig ur dyn, så att jag icke sjunker ned; låt mig bliva räddad från dem som hata mig och från de djupa vattnen.
Delyuer thou me fro the cley, that Y be not faste set in; delyuere thou me fro hem that haten me, and fro depthe of watris.
15 Låt icke vattensvallet fördränka mig eller djupet uppsluka mig; och låt ej graven tillsluta sitt gap över mig.
The tempest of watir drenche not me, nethir the depthe swolowe me; nethir the pit make streit his mouth on me.
16 Svara mig, HERRE, ty god är din nåd; vänd dig till mig efter din stora barmhärtighet.
Lord, here thou me, for thi merci is benygne; vp the multitude of thi merciful doyngis biholde thou in to me.
17 Fördölj icke ditt ansikte för din tjänare, ty jag är i nöd; skynda att svara mig.
And turne not awei thi face fro thi child; for Y am in tribulacioun, here thou me swiftli.
18 Kom till min själ och förlossa henne; befria mig för mina fienders skull.
Yyue thou tente to my soule, and delyuer thou it; for myn enemyes delyuere thou me.
19 Du känner min smälek, min skam och blygd; du ser alla mina ovänner.
Thou knowist my schenschip, and my dispysyng; and my schame.
20 Smälek har krossat mitt hjärta, så att jag är vanmäktig; jag väntade på medlidande, men där var intet, och på tröstare, men jag fann ingen.
Alle that troblen me ben in thi siyt; myn herte abood schendschipe, and wretchidnesse. And Y abood hym, that was sory togidere, and noon was; and that schulde coumforte, and Y foond not.
21 De gåvo mig galla att äta, och ättika att dricka, i min törst.
And thei yauen galle in to my meete; and in my thirst thei yauen `to me drinke with vynegre.
22 Må deras bord framför dem bliva till en snara och till ett giller, bäst de gå där säkra;
The boord of hem be maad bifore hem in to a snare; and in to yeldyngis, and in to sclaundir.
23 må deras ögon förmörkas, så att de icke se; gör deras länder vacklande alltid.
Her iyen be maad derk, that thei se not; and euere bouwe doun the bak of hem.
24 Gjut ut över dem din ogunst, och låt din vredes glöd hinna upp dem.
Schede out thin ire on hem; and the strong veniaunce of thin ire take hem.
25 Deras gård blive öde, ingen må finnas, som bor i deras hyddor,
The habitacioun of hem be maad forsakun; and `noon be that dwelle in the tabernaclis of hem.
26 eftersom de förfölja dem som du själv har slagit och orda om huru de plågas, som du har stungit.
For thei pursueden hym, whom thou hast smyte; and thei addiden on the sorewe of my woundis.
27 Låt dem gå från missgärning till missgärning, och låt dem icke komma till din rättfärdighet.
Adde thou wickidnesse on the wickidnesse of hem; and entre thei not in to thi riytwisnesse.
28 Må de utplånas ur de levandes bok och icke varda uppskrivna bland de rättfärdiga.
Be thei don awei fro the book of lyuynge men; and be thei not writun with iust men.
29 Men mig som är betryckt och plågad, mig skall din frälsning, o Gud, beskydda.
I am pore and sorewful; God, thin heelthe took me vp.
30 Jag vill lova Guds namn med sång och upphöja honom med tacksägelse.
I schal herye the name of God with song; and Y schal magnefye hym in heriyng.
31 Det skall behaga HERREN bättre än någon tjur, något offerdjur med horn och klövar.
And it schal plese God more than a newe calf; bryngynge forth hornes and clees.
32 När de ödmjuka se det, skola de glädja sig; I som söken Gud, edra hjärtan skola leva.
Pore men se, and be glad; seke ye God, and youre soule schal lyue.
33 Ty HERREN lyssnar till de fattiga och föraktar icke sina fångna.
For the Lord herde pore men; and dispiside not hise boundun men.
34 Honom love himmelen och jorden, havet och allt vad som rör sig däri.
Heuenes and erthe, herye hym; the se, and alle crepynge bestis in tho, herye hym.
35 Ty Gud skall frälsa Sion, han skall bygga upp Juda städer; man skall bo i dem och besitta landet.
For God schal make saaf Syon; and the citees of Juda schulen be bildid. And thei schulen dwelle there; and thei schulen gete it bi eritage.
36 Hans tjänares barn skola få det till arvedel, och de som älska hans namn skola bo däri.
And the seed of hise seruauntis schal haue it in possessioun; and thei that louen his name, schulen dwelle ther ynne.
