< Psaltaren 68 >

1 För sångmästaren; av David; en psalm, en sång. Gud står upp; hans fiender varda förskingrade, och de som hata honom fly för hans ansikte.
Az éneklőmesternek; Dávid zsoltára, éneke. Felkél az Isten, elszélednek ellenségei; és elfutnak előle az ő gyűlölői.
2 Såsom rök fördrives, så fördrivas de av dig; likasom vaxet smälter för eld, så förgås de ogudaktiga för Guds ansikte.
A mint a füst elszéled, úgy széleszted el őket; a mint elolvad a viasz a tűz előtt, úgy vesznek el a gonoszok Isten elől;
3 Men de rättfärdiga äro glada, de fröjda sig inför Gud och jubla i glädje.
Az igazak pedig örvendeznek és vígadnak az Isten előtt, és ujjongnak örömmel.
4 Sjungen till Guds ära, lovsägen hans namn. Gören väg för honom som drager fram genom öknarna. Hans namn är HERREN, fröjdens inför honom;
Énekeljetek Istennek, zengedezzetek az ő nevének; csináljatok útat annak, a ki jön a pusztákon át, a kinek Jah a neve, és örüljetek előtte.
5 de faderlösas fader och änkors försvarare, Gud i sin heliga boning,
Árváknak atyja, özvegyeknek bírája az Isten az ő szentséges hajlékában.
6 en Gud som förhjälper de ensamma till ett hem, och som för de fångna ut till lycka; allenast de gensträviga måste bo i en öken.
Isten hozza vissza a száműzötteket, kihozza boldogságra a foglyokat; csak az engedetlenek lakoznak sivatag helyen.
7 Gud, när du drog ut i spetsen för ditt folk, när du gick fram i ödemarken, (Sela)
Oh Isten, mikor kivonultál a te néped előtt, mikor a pusztába beléptél: (Szela)
8 då bävade jorden, då utgöt himmelen sina flöden inför Guds ansikte; ja, Sinai bävade för Guds ansikte; Israels Guds.
A föld reng vala, az egek is csepegnek vala Isten előtt, ez a Sinai hegy is az Isten előtt, az Izráel Istene előtt.
9 Ett nåderikt regn lät du falla, o Gud; ditt arvland, som försmäktade, vederkvickte du.
Bő záport hintesz vala, oh Isten, a te örökségedre, s a lankadót megújítod vala.
10 Din skara fick bo däri; genom din godhet beredde du det åt de betryckta, o Gud.
Benne tanyázott a te gyülekezeted: te szerzéd jóvoltodból a szegénynek, oh Isten!
11 Herren låter höra sitt ord, stor är skaran av kvinnor som båda glädje:
Az Úr ad vala szólniok az örömhírt vivő asszonyok nagy csapatának.
12 "Härskarornas konungar fly, de fly, och husmodern därhemma får utskifta byte.
A seregek királyai futnak, futnak: s a házi asszony zsákmányt osztogat.
13 Viljen I då ligga stilla inom edra hägnader? Duvans vingar äro höljda i silver, och hennes fjädrar skimra av guld.
Ha cserények között hevertek is: olyanok lesztek, mint a galambnak szárnyai, a melyeket ezüst borít, vagy mint vitorla-tollai, a melyek színarany fényűek.
14 När den Allsmäktige förströr konungarna i landet, faller snö på Salmon."
Mikor a Mindenható szétszórta benne a királyokat, mintha hó esett volna a Salmonon.
15 Ett Guds berg är Basans berg, ett högtoppigt berg är Basans berg.
Isten hegye a Básán hegye; sok halmú hegy a Básán hegye;
16 Men varför sen I så avogt, I höga berg, på det berg som Gud har utkorat till sitt säte, det där ock HERREN skall bo för alltid?
Mit kevélykedtek ti sok halmú hegyek? Ezt a hegyet választotta Isten lakóhelyéül; bizony ezen lakozik az Úr mindörökké!
17 Guds vagnar äro tiotusenden, tusen och åter tusen; Herren drog fram med dem, Sinai är nu i helgedomen.
Az Isten szekere húszezer, ezer meg ezer; az Úr közöttük van, mint a Sinai hegyen az ő szent hajlékában.
18 Du for upp i höjden, du tog fångar, du undfick gåvor bland människorna, ja, också de gensträviga skola bo hos HERREN Gud.
Felmentél a magasságba, foglyokat vezettél, adományokat fogadtál emberekben: még a pártütők is ide jönnek lakni, oh Uram Isten!
19 Lovad vare Herren! Dag efter dag bär han oss; Gud är vår frälsning. (Sela)
Áldott legyen az Úr! Napról-napra gondoskodik rólunk a mi szabadításunk Istene! (Szela)
20 Gud är för oss en Gud som frälsar, och hos HERREN, Herren finnes räddning från döden.
Ez a mi Istenünk a szabadításnak Istene, és az Úr Isten az, a ki megszabadít a haláltól.
21 Men Gud sönderkrossar sina fienders huvuden, krossar hjässan på den som går där med skuld.
Csak Isten ronthatja meg az ő ellenségeinek fejét, a bűneiben járónak üstökös koponyáját.
22 Herren säger: "Från Basan skall jag hämta dem, från havets djup skall jag hämta dem upp,
Azt mondta vala az Úr: Básánból visszahozlak, a tenger mélységéből is kihozlak,
23 så att du kan stampa med din fot i blod och låta dina hundars tunga få sin del av fienderna."
Hogy lábadat veresre fessed a vérben, ebeidnek nyelve az ellenségből lakomázzék.
24 Man ser, o Gud, ditt högtidståg, min Guds, min konungs, tåg inne i helgedomen.
Látták a te bevonulásodat, oh Isten! Az én Istenem, királyom bevonulását a szentélybe.
25 Främst gå sångare, harpospelare följa efter, mitt ibland unga kvinnor som slå på pukor.
Elől mennek vala az éneklők, utánok a húrpengetők, középen a doboló leányok.
26 Lova Gud i församlingarna, loven Herren, I av Israels brunn.
A gyülekezetekben áldjátok az Istent, az Urat áldjátok, ti Izráel magvából valók!
27 Där går Benjamin, den yngste, han för dem an; där går skaran av Juda furstar, Sebulons furstar, Naftalis furstar.
Ott a kis Benjámin, a ki uralkodik rajtok, a Júda fejedelmei és az ő gyülekezetök; a Zebulon fejedelmei és a Nafthali fejedelmei.
28 Din Gud har beskärt dig makt; så håll nu vid makt, o Gud, vad du har gjort för oss.
Istened rendelte el a te hatalmadat: erősítsd meg, oh Isten, azt, a mit számunkra készítettél!
29 I ditt tempel i Jerusalem bäre konungar fram sina skänker åt dig.
A te Jeruzsálem felett álló hajlékodból királyok hoznak majd néked ajándékokat.
30 Näps odjuret i vassen, tjurarnas hop med deras kalvar, folken, må de ödmjukt hylla dig med sina silverstycken. Ja, han förströr de folk som finna behag i krig.
Fenyítsd meg a nádasnak vadját, a bikák csordáját a népek tulkaival egybe, a kik ezüst-rudakkal terpeszkednek; szórd szét a népeket, a kik a háborúban gyönyörködnek.
31 De mäktige skola komma hit från Egypten, Etiopien skall skynda hit till Gud, med gåvor i händerna.
Eljőnek majd a főemberek Égyiptomból; Szerecsenország hamar kinyujtja kezeit Istenhez.
32 I riken på jorden, sjungen till Guds ära; lovsägen Herren, (Sela)
E földnek országai mind énekeljetek Istennek: zengjetek dicséretet az Úrnak! (Szela)
33 honom som far fram på urtidshimlarnas himmel. Ja, där låter han höra sin röst, en mäktig röst.
A ki kezdettől fogva az egek egein ül; ímé, onnét szól nagy kemény szóval.
34 Given Gud makten; över Israel är hans härlighet, och hans makt är i skyarna.
Tegyetek tisztességet Istennek, a kinek dicsősége az Izráelen és az ő hatalma a felhőkben van.
35 Fruktansvärd är du, Gud, i din helgedom; Israels Gud, han giver makt och styrka åt sitt folk. Lovad vare Gud!
Rettenetes vagy, oh Isten, a te szent hajlékodból; az Izráelnek Istene ád erőt és hatalmat a népnek. Áldott legyen az Isten!

< Psaltaren 68 >