Psaltaren 68

1 För sångmästaren; av David; en psalm, en sång. Gud står upp; hans fiender varda förskingrade, och de som hata honom fly för hans ansikte.

Dem Vorsänger. Von David. Ein Psalmlied. Es stehe Gott auf, daß seine Feinde zerstreut werden, und die ihn hassen, vor ihm fliehen!

2 Såsom rök fördrives, så fördrivas de av dig; likasom vaxet smälter för eld, så förgås de ogudaktiga för Guds ansikte.

Wie Rauch vertrieben wird, möge er sie vertreiben; wie Wachs vor dem Feuer zerschmilzt, so müssen die Gottlosen vergehen vor Gottes Angesicht!

3 Men de rättfärdiga äro glada, de fröjda sig inför Gud och jubla i glädje.

Die Gerechten aber sollen sich freuen und fröhlich sein vor Gottes Angesicht und mit Freuden frohlocken!

4 Sjungen till Guds ära, lovsägen hans namn. Gören väg för honom som drager fram genom öknarna. Hans namn är HERREN, fröjdens inför honom;

Singet Gott, lobsinget seinem Namen! Machet Bahn dem, der durch die Steppen fährt! HERR ist sein Name: frohlockt vor ihm!

5 de faderlösas fader och änkors försvarare, Gud i sin heliga boning,

Er ist ein Vater der Waisen, ein Anwalt der Witwen, Gott, der in seinem Heiligtum wohnt;

6 en Gud som förhjälper de ensamma till ett hem, och som för de fångna ut till lycka; allenast de gensträviga måste bo i en öken.

ein Gott, der Vereinsamten ein Heim gibt, Gefangene in Sicherheit bringt; nur Widerspenstige bewohnen dürres Land.

7 Gud, när du drog ut i spetsen för ditt folk, när du gick fram i ödemarken, (Sela)

O Gott, da du auszogst vor deinem Volke her, als du durch die Wüste schrittest, (Pause)

8 då bävade jorden, då utgöt himmelen sina flöden inför Guds ansikte; ja, Sinai bävade för Guds ansikte; Israels Guds.

da erbebte die Erde, auch die Himmel troffen vor Gottes Angesicht, jener Sinai vor Gott, dem Gott Israels.

9 Ett nåderikt regn lät du falla, o Gud; ditt arvland, som försmäktade, vederkvickte du.

Du schüttetest, o Gott, einen reichlichen Regen herab; dein Erbe, welches matt geworden, erquicktest du,

10 Din skara fick bo däri; genom din godhet beredde du det åt de betryckta, o Gud.

daß die, welche du am Leben erhalten, darin wohnen konnten; durch deine Güte, o Gott, bereitetest du es für die Elenden zu!

11 Herren låter höra sitt ord, stor är skaran av kvinnor som båda glädje:

Der Herr lasse Siegesgesang erschallen! Der Siegesbotinnen ist ein großes Heer!

12 "Härskarornas konungar fly, de fly, och husmodern därhemma får utskifta byte.

Die Könige der Heerscharen müssen fliehen, fliehen müssen sie; und die im Hause wohnt, teilt Beute aus!

13 Viljen I då ligga stilla inom edra hägnader? Duvans vingar äro höljda i silver, och hennes fjädrar skimra av guld.

Wollt ihr zwischen den Hürden liegen? Die Flügel der Taube sind mit Silber überzogen und ihr Gefieder mit schimmerndem Gold!

14 När den Allsmäktige förströr konungarna i landet, faller snö på Salmon."

Als der Allmächtige die Könige daselbst zerstreute, da schneite es auf dem Zalmon.

15 Ett Guds berg är Basans berg, ett högtoppigt berg är Basans berg.

Das Gebirge Basan ist ein Gottesberg, das Gebirge Basan ist ein gipfelreicher Berg.

16 Men varför sen I så avogt, I höga berg, på det berg som Gud har utkorat till sitt säte, det där ock HERREN skall bo för alltid?

Warum beneidet ihr gipfelreichen Berge den Berg, welchen Gott zu seiner Wohnung begehrt hat, welchen der HERR auch ewiglich bewohnen wird?

17 Guds vagnar äro tiotusenden, tusen och åter tusen; Herren drog fram med dem, Sinai är nu i helgedomen.

Der Wagen Gottes sind tausendmaltausend und abertausend; der Herr kam vom Sinai ins Heiligtum.

18 Du for upp i höjden, du tog fångar, du undfick gåvor bland människorna, ja, också de gensträviga skola bo hos HERREN Gud.

Du bist zur Höhe emporgestiegen, hast Gefangene mitgeführt; du hast Gaben empfangen unter den Menschen, auch den Widerspenstigen, auf daß der HERR Gott bleiben soll.

19 Lovad vare Herren! Dag efter dag bär han oss; Gud är vår frälsning. (Sela)

Gepriesen sei der Herr! Tag für Tag trägt er unsere Last, der Gott unsres Heils! (Pause)

20 Gud är för oss en Gud som frälsar, och hos HERREN, Herren finnes räddning från döden.

Gott ist für uns ein Gott rettender Taten, und der HERR, unser Gott, hat Auswege aus dem Tod.

21 Men Gud sönderkrossar sina fienders huvuden, krossar hjässan på den som går där med skuld.

Gewiß wird Gott das Haupt seiner Feinde zerschmettern, den Haarscheitel dessen, der in seinen Sünden einhergeht.

22 Herren säger: "Från Basan skall jag hämta dem, från havets djup skall jag hämta dem upp,

Der Herr hat gesagt: Ich will [sie] von Basan zurückbringen, ich will zurückbringen aus den Tiefen des Meeres,

23 så att du kan stampa med din fot i blod och låta dina hundars tunga få sin del av fienderna."

auf daß du deinen Fuß im Blute badest, daß die Zunge deiner Hunde von den Feinden ihr Teil bekomme!

24 Man ser, o Gud, ditt högtidståg, min Guds, min konungs, tåg inne i helgedomen.

Man sieht, o Gott, deinen Einzug, den Einzug meines Gottes, meines Königs, ins Heiligtum:

25 Främst gå sångare, harpospelare följa efter, mitt ibland unga kvinnor som slå på pukor.

Die Sänger gehen voran, darnach die Saitenspieler, inmitten der Jungfrauen, welche die Handpauken schlagen.

26 Lova Gud i församlingarna, loven Herren, I av Israels brunn.

In den Versammlungen preiset Gott, den Herrn, ihr aus Israels Quell!

27 Där går Benjamin, den yngste, han för dem an; där går skaran av Juda furstar, Sebulons furstar, Naftalis furstar.

Da ist Benjamin, der kleine, der sie beherrscht, die Fürsten von Juda [und] ihr Haufe, die Fürsten von Sebulon, die Fürsten von Naphtali!

28 Din Gud har beskärt dig makt; så håll nu vid makt, o Gud, vad du har gjort för oss.

Dein Gott hat geboten, daß du stark seiest; stärke, o Gott, was du uns erwirkt hast!

29 I ditt tempel i Jerusalem bäre konungar fram sina skänker åt dig.

Für deinen Tempel zu Jerusalem werden dir Könige Gaben bringen.

30 Näps odjuret i vassen, tjurarnas hop med deras kalvar, folken, må de ödmjukt hylla dig med sina silverstycken. Ja, han förströr de folk som finna behag i krig.

Schilt das Tier im Schilf, die Rotte der starken Ochsen unter den Kälbern von Völkern, die sich um Silberstücke streiten! Zerstreue die Völker, welche gerne kriegen!

31 De mäktige skola komma hit från Egypten, Etiopien skall skynda hit till Gud, med gåvor i händerna.

Vornehme aus Ägypten werden kommen, Mohrenland wird eilends seine Hände nach Gott ausstrecken.

32 I riken på jorden, sjungen till Guds ära; lovsägen Herren, (Sela)

Ihr Königreiche der Erde, singet, lobsinget dem Herrn, (Pause)

33 honom som far fram på urtidshimlarnas himmel. Ja, där låter han höra sin röst, en mäktig röst.

dem, der einherfährt am Himmel, am uralten Himmel! Siehe, er läßt seine Stimme erschallen, seine gewaltige Stimme!

34 Given Gud makten; över Israel är hans härlighet, och hans makt är i skyarna.

Gebt Gott die Macht! Über Israel ist er hoch erhaben und mächtig in den Wolken.

35 Fruktansvärd är du, Gud, i din helgedom; Israels Gud, han giver makt och styrka åt sitt folk. Lovad vare Gud!

Verehrungswürdig bist du, o Gott, in deinem Heiligtum! Der Gott Israels verleiht seinem Volk Macht und Stärke. Gepriesen sei Gott!