Psaltaren 68
1 För sångmästaren; av David; en psalm, en sång. Gud står upp; hans fiender varda förskingrade, och de som hata honom fly för hans ansikte.
To the chief Musician, A Psalm [or] Song of David. Let God arise, let his enemies be scattered: let them also that hate him flee before him.
2 Såsom rök fördrives, så fördrivas de av dig; likasom vaxet smälter för eld, så förgås de ogudaktiga för Guds ansikte.
As smoke is driven away, [so] drive [them] away: as wax melteth before the fire, [so] let the wicked perish at the presence of God.
3 Men de rättfärdiga äro glada, de fröjda sig inför Gud och jubla i glädje.
But let the righteous be glad; let them rejoice before God: yes, let them exceedingly rejoice.
4 Sjungen till Guds ära, lovsägen hans namn. Gören väg för honom som drager fram genom öknarna. Hans namn är HERREN, fröjdens inför honom;
Sing to God, sing praises to his name: extol him that rideth upon the heavens by his name JAH, and rejoice before him.
5 de faderlösas fader och änkors försvarare, Gud i sin heliga boning,
A father of the fatherless, and a judge of the widows, [is] God in his holy habitation.
6 en Gud som förhjälper de ensamma till ett hem, och som för de fångna ut till lycka; allenast de gensträviga måste bo i en öken.
God setteth the solitary in families: he bringeth out those who are bound with chains: but the rebellious dwell in a dry [land].
7 Gud, när du drog ut i spetsen för ditt folk, när du gick fram i ödemarken, (Sela)
O God, when thou wentest forth before thy people, when thou didst march through the wilderness; (Selah)
8 då bävade jorden, då utgöt himmelen sina flöden inför Guds ansikte; ja, Sinai bävade för Guds ansikte; Israels Guds.
The earth shook, the heavens also dropped at the presence of God: [even] Sinai itself [was moved] at the presence of God, the God of Israel.
9 Ett nåderikt regn lät du falla, o Gud; ditt arvland, som försmäktade, vederkvickte du.
Thou, O God, didst send a plentiful rain, by which thou didst confirm thy inheritance, when it was weary.
10 Din skara fick bo däri; genom din godhet beredde du det åt de betryckta, o Gud.
Thy congregation hath dwelt therein: thou, O God, hast prepared of thy goodness for the poor.
11 Herren låter höra sitt ord, stor är skaran av kvinnor som båda glädje:
The LORD gave the word: great [was] the company of those that published [it].
12 "Härskarornas konungar fly, de fly, och husmodern därhemma får utskifta byte.
Kings of armies fled apace: and she that tarried at home divided the spoil.
13 Viljen I då ligga stilla inom edra hägnader? Duvans vingar äro höljda i silver, och hennes fjädrar skimra av guld.
Though ye have lain among the pots, [yet shall ye be as] the wings of a dove covered with silver, and her feathers with yellow gold.
14 När den Allsmäktige förströr konungarna i landet, faller snö på Salmon."
When the Almighty scattered kings in it, it was [white] as snow in Salmon.
15 Ett Guds berg är Basans berg, ett högtoppigt berg är Basans berg.
The hill of God [is as] the hill of Bashan; a high hill [as] the hill of Bashan.
16 Men varför sen I så avogt, I höga berg, på det berg som Gud har utkorat till sitt säte, det där ock HERREN skall bo för alltid?
Why leap ye, ye lofty hills? [this is] the hill [which] God desireth to dwell in; yes, the LORD will dwell [in it] for ever.
17 Guds vagnar äro tiotusenden, tusen och åter tusen; Herren drog fram med dem, Sinai är nu i helgedomen.
The chariots of God [are] twenty thousand, [even] thousands of angels: the LORD [is] among them, [as in] Sinai, in the holy [place].
18 Du for upp i höjden, du tog fångar, du undfick gåvor bland människorna, ja, också de gensträviga skola bo hos HERREN Gud.
Thou hast ascended on high, thou hast led captivity captive: thou hast received gifts for men; yes, [for] the rebellious also, that the LORD God might dwell [among them].
19 Lovad vare Herren! Dag efter dag bär han oss; Gud är vår frälsning. (Sela)
Blessed [be] the LORD, [who] daily loadeth us [with benefits], [even] the God of our salvation. (Selah)
20 Gud är för oss en Gud som frälsar, och hos HERREN, Herren finnes räddning från döden.
[He that is] our God [is] the God of salvation; and to God the LORD [belong] the issues from death.
21 Men Gud sönderkrossar sina fienders huvuden, krossar hjässan på den som går där med skuld.
But God will wound the head of his enemies, [and] the hairy scalp of such one as goeth on still in his trespasses.
22 Herren säger: "Från Basan skall jag hämta dem, från havets djup skall jag hämta dem upp,
The LORD said, I will bring again from Bashan, I will bring [my people] again from the depths of the sea.
23 så att du kan stampa med din fot i blod och låta dina hundars tunga få sin del av fienderna."
That thy foot may be dipped in the blood of thy enemies, [and] the tongue of thy dogs in the same.
24 Man ser, o Gud, ditt högtidståg, min Guds, min konungs, tåg inne i helgedomen.
They have seen thy goings, O God; [even] the goings of my God, my King, in the sanctuary.
25 Främst gå sångare, harpospelare följa efter, mitt ibland unga kvinnor som slå på pukor.
The singers went before, the players on instruments [followed] after; among [them were] the damsels playing with timbrels.
26 Lova Gud i församlingarna, loven Herren, I av Israels brunn.
Bless ye God in the congregations, [even] the LORD, from the fountain of Israel.
27 Där går Benjamin, den yngste, han för dem an; där går skaran av Juda furstar, Sebulons furstar, Naftalis furstar.
There [is] little Benjamin [with] their ruler, the princes of Judah [and] their counsel, the princes of Zebulun, [and] the princes of Naphtali.
28 Din Gud har beskärt dig makt; så håll nu vid makt, o Gud, vad du har gjort för oss.
Thy God hath commanded thy strength: strengthen, O God, that which thou hast wrought for us.
29 I ditt tempel i Jerusalem bäre konungar fram sina skänker åt dig.
Because of thy temple at Jerusalem shall kings bring presents to thee.
30 Näps odjuret i vassen, tjurarnas hop med deras kalvar, folken, må de ödmjukt hylla dig med sina silverstycken. Ja, han förströr de folk som finna behag i krig.
Rebuke the company of spearmen, the multitude of the bulls, with the calves of the people, [till every one shall] submit himself with pieces of silver: scatter thou the people [that] delight in war.
31 De mäktige skola komma hit från Egypten, Etiopien skall skynda hit till Gud, med gåvor i händerna.
Princes shall come out of Egypt; Cush shall soon stretch out her hands to God.
32 I riken på jorden, sjungen till Guds ära; lovsägen Herren, (Sela)
Sing to God, ye kingdoms of the earth; O sing praises [to] the LORD; (Selah)
33 honom som far fram på urtidshimlarnas himmel. Ja, där låter han höra sin röst, en mäktig röst.
To him that rideth upon the heavens of heavens, [which were] of old; lo, he doth send out his voice, [and that] a mighty voice.
34 Given Gud makten; över Israel är hans härlighet, och hans makt är i skyarna.
Ascribe ye strength to God: his excellence [is] over Israel, and his strength [is] in the clouds.
35 Fruktansvärd är du, Gud, i din helgedom; Israels Gud, han giver makt och styrka åt sitt folk. Lovad vare Gud!
O God, [thou art] terrible out of thy holy places: the God of Israel [is] he that giveth strength and power to [his] people. Blessed [be] God.
