Psaltaren 68
1 För sångmästaren; av David; en psalm, en sång. Gud står upp; hans fiender varda förskingrade, och de som hata honom fly för hans ansikte.
Zborovođi. Davidov. Psalam. Pjesma. Bog nek' ustane! Razbježali se dušmani njegovi! Svi mrzitelji njegovi pobjegli pred njim!
2 Såsom rök fördrives, så fördrivas de av dig; likasom vaxet smälter för eld, så förgås de ogudaktiga för Guds ansikte.
Kao što dim iščezava, i njih neka nestane! Kako se vosak topi na ognju, nek' nestane grešnika pred licem Božjim!
3 Men de rättfärdiga äro glada, de fröjda sig inför Gud och jubla i glädje.
Pravedni neka se raduju, neka klikću pred Bogom, neka kliču od radosti.
4 Sjungen till Guds ära, lovsägen hans namn. Gören väg för honom som drager fram genom öknarna. Hans namn är HERREN, fröjdens inför honom;
Pjevajte Bogu, slavite mu ime! Poravnajte put onome koji ide pustinjom - kojemu je ime Jahve - i kličite pred njim!
5 de faderlösas fader och änkors försvarare, Gud i sin heliga boning,
Otac sirota, branitelj udovica, Bog je u svom svetom šatoru.
6 en Gud som förhjälper de ensamma till ett hem, och som för de fångna ut till lycka; allenast de gensträviga måste bo i en öken.
Napuštene okućit će Jahve, sužnjima pružit' sretnu slobodu: buntovnici samo ostaše u sažganoj pustinji.
7 Gud, när du drog ut i spetsen för ditt folk, när du gick fram i ödemarken, (Sela)
Kad si stupao, Bože, pred narodom svojim, dok si prolazio pustinjom,
8 då bävade jorden, då utgöt himmelen sina flöden inför Guds ansikte; ja, Sinai bävade för Guds ansikte; Israels Guds.
tresla se zemlja, nebo se rosilo pred Bogom, Sinaj drhtao pred Bogom, Bogom Izraela.
9 Ett nåderikt regn lät du falla, o Gud; ditt arvland, som försmäktade, vederkvickte du.
Blagoslovljen dažd pustio si, Bože, na baštinu svoju, okrijepio je umornu.
10 Din skara fick bo däri; genom din godhet beredde du det åt de betryckta, o Gud.
Stado se tvoje nastani u njoj, u dobroti, Bože, ti je spremi siromahu.
11 Herren låter höra sitt ord, stor är skaran av kvinnor som båda glädje:
Jahve riječ zadaje, veliko je mnoštvo radosnih vjesnika:
12 "Härskarornas konungar fly, de fly, och husmodern därhemma får utskifta byte.
kraljevi vojska bježe te bježe, domaćice plijen dijele.
13 Viljen I då ligga stilla inom edra hägnader? Duvans vingar äro höljda i silver, och hennes fjädrar skimra av guld.
Dok vi počivaste među stadima, krila golubice zablistaše srebrom, a njeno perje žućkastim zlatom:
14 När den Allsmäktige förströr konungarna i landet, faller snö på Salmon."
ondje Svemogući razbijaše kraljeve, a ona poput snijega zablista na Salmonu.
15 Ett Guds berg är Basans berg, ett högtoppigt berg är Basans berg.
Božanska je gora gora bašanska vrletna.
16 Men varför sen I så avogt, I höga berg, på det berg som Gud har utkorat till sitt säte, det där ock HERREN skall bo för alltid?
Zašto vi, gore vrletne, zavidno gledate na goru gdje se svidje Bogu prebivati? Jahve će na njoj boraviti svagda!
17 Guds vagnar äro tiotusenden, tusen och åter tusen; Herren drog fram med dem, Sinai är nu i helgedomen.
Božja su kola bezbrojna, tisuću tisuća: Jahve sa Sinaja u Svetište dolazi!
18 Du for upp i höjden, du tog fångar, du undfick gåvor bland människorna, ja, också de gensträviga skola bo hos HERREN Gud.
Na visinu uzađe vodeći sužnje, na dar si ljude primio, pa i one što ne žele prebivati kod Boga.
19 Lovad vare Herren! Dag efter dag bär han oss; Gud är vår frälsning. (Sela)
Blagoslovljen Jahve dan za danom, nosi nas Bog, naš Spasitelj.
20 Gud är för oss en Gud som frälsar, och hos HERREN, Herren finnes räddning från döden.
Bog naš jest Bog koji spasava, Jahve od smrti izbavlja.
21 Men Gud sönderkrossar sina fienders huvuden, krossar hjässan på den som går där med skuld.
Zaista, Bog će satrti glave dušmana svojih, kuštravo tjeme onog što hodi u grijesima.
22 Herren säger: "Från Basan skall jag hämta dem, från havets djup skall jag hämta dem upp,
Reče Gospodin: “Iz Bašana ću ih dovesti, dovest ću ih iz dubine mora,
23 så att du kan stampa med din fot i blod och låta dina hundars tunga få sin del av fienderna."
da okupaš nogu u krvi, da jezici tvojih pasa imadnu dio od dušmana.”
24 Man ser, o Gud, ditt högtidståg, min Guds, min konungs, tåg inne i helgedomen.
Ulazak ti, Bože, gledaju, ulazak moga Boga i Kralja u Svetište:
25 Främst gå sångare, harpospelare följa efter, mitt ibland unga kvinnor som slå på pukor.
sprijeda pjevači, za njima svirači, u sredini djevojke s bubnjićima.
26 Lova Gud i församlingarna, loven Herren, I av Israels brunn.
“U svečanim zborovima slavite Boga, slavite Jahvu, sinovi Izraelovi!”
27 Där går Benjamin, den yngste, han för dem an; där går skaran av Juda furstar, Sebulons furstar, Naftalis furstar.
Predvodi ih najmlađi, Benjamin, koji ide pred njima, ondje su knezovi Judini sa četama svojim, knezovi Zebulunovi i knezovi Naftalijevi.
28 Din Gud har beskärt dig makt; så håll nu vid makt, o Gud, vad du har gjort för oss.
Pokaži, Bože, silu svoju, silu kojom se, Bože, boriš za nas
29 I ditt tempel i Jerusalem bäre konungar fram sina skänker åt dig.
iz Hrama svojega u Jeruzalemu! Nek' ti kraljevi darove donose!
30 Näps odjuret i vassen, tjurarnas hop med deras kalvar, folken, må de ödmjukt hylla dig med sina silverstycken. Ja, han förströr de folk som finna behag i krig.
Ukroti neman u trsci, stado bikova s teladi naroda! Neka se prostru pred tobom sa srebrnim žezlima: rasprši narode koji se ratu vesele!
31 De mäktige skola komma hit från Egypten, Etiopien skall skynda hit till Gud, med gåvor i händerna.
Nek' dođu velikani iz Egipta, Etiopija nek' pruži ruke Bogu!
32 I riken på jorden, sjungen till Guds ära; lovsägen Herren, (Sela)
Sva kraljevstva svijeta, pjevajte Bogu, slavite Jahvu,
33 honom som far fram på urtidshimlarnas himmel. Ja, där låter han höra sin röst, en mäktig röst.
koji se vozi po nebu, po nebu iskonskom! Čuj, glasom grmi, glasom svojim silnim:
34 Given Gud makten; över Israel är hans härlighet, och hans makt är i skyarna.
“Priznajte silu Božju!” Nad Izraelom veličanstvo njegovo, u oblacima (sila) njegova!
35 Fruktansvärd är du, Gud, i din helgedom; Israels Gud, han giver makt och styrka åt sitt folk. Lovad vare Gud!
Strašan je Bog iz svojega Svetišta. Bog Izraelov daje moć i silu narodu svojemu. Blagoslovljen Bog!
