Psaltaren 66

1 För sångmästaren; en sång, en psalm. Höjen jubel till Gud, alla länder;

Emite un alegre clamor a Dios, toda la tierra:

2 lovsjungen hans namns ära, given honom ära och pris.

Haz una canción en honor de su nombre: dale alabanza y gloria.

3 Sägen till Gud: Huru underbara äro icke dina gärningar! För din stora makts skull visa dina fiender dig underdånighet.

Di a Dios: ¡Cuánto temerán tus obras! debido a tu gran poder, sus enemigos se ven obligados a ponerse bajo sus pies.

4 Alla länder skola tillbedja och lovsjunga dig; de skola lovsjunga ditt namn. (Sela)

Deja que toda la tierra te dé culto y te haga canciones; déjalos hacer canciones a tu nombre. (Selah)

5 Kommen och sen vad Gud har gjort; underbara äro hans gärningar mot människors barn.

Ven y mira las obras de Dios: debe temerse en todo lo que hace a los hijos de los hombres.

6 Han förvandlade havet till torrt land; till fots gingo de genom floden; då gladdes vi över honom.

El mar se convirtió en tierra seca; atravesaron el río a pie; allí tuvimos gozo en él.

7 Genom sin makt råder han evinnerligen, hans ögon giva akt på hedningarna; de gensträviga må icke förhäva sig. (Sela)

Él está gobernando en el poder para siempre; sus ojos están mirando a las naciones: que sus enemigos no tengan fuerzas contra él. (Selah)

8 Prisen, I folk, vår Gud, och låten hans lov ljuda högt;

Dan bendiciones a nuestro Dios, pueblos, la voz de su alabanza sea fuerte;

9 ty han har beskärt liv åt vår själ och har icke låtit vår fot vackla.

Porque él nos da vida, y no permitió que nuestros pies resbalen.

10 Ty väl prövade de oss, o Gud, du luttrade oss, såsom silver luttras;

Porque tú, oh Dios, nos has puesto a prueba: probándonos con fuego como la plata.

11 du förde oss in i fängelse, du lade en tung börda på vår rygg;

Nos dejas encarcelar; cadenas fueron puestas en nuestras piernas.

12 du lät människor fara fram över vårt huvud, vi måste gå genom eld och vatten. Men du har fört oss ut och vederkvickt oss.

Dejas que los hombres pasen sobre nuestras cabezas; pasamos por el fuego y el agua; pero nos sacaste a abundancia.

13 Så kommer jag då till ditt hus med brännoffer, jag vill infria mina löften till dig,

Entraré en tu casa con holocaustos, pagaré mi deuda contigo,

14 dem till vilka mina låppar öppnade sig, och som min mun uttalade i min nöd.

Guardando la palabra que salió de mis labios, y la cual dijo mi boca, cuando estaba en problemas.

15 Brännoffer av feta får vill jag frambära åt dig, med offerånga av vädurar; jag vill offra både tjurar och bockar. (Sela)

Te daré holocaustos de animales gordos, y humo de ovejas; Haré ofrendas de bueyes y cabras. (Selah)

16 Kommen och hören, så vill jag förtälja för eder, I alla som frukten Gud, vad han har gjort mot min själ.

Vengan, escúchenme, todos ustedes hombres temerosos de Dios, para que les aclare lo que él ha hecho por mi alma.

17 Till honom ropade jag med min mun, och lovsång var redan på min tunga.

Mi voz subió a él, y fui levantado del inframundo.

18 Om jag hade förehaft något orätt i mitt hjärta, så skulle Herren icke höra mig.

Dije en mi corazón: Jehová no me escuchará:

19 Men Gud har hört mig, han har aktat på mitt bönerop.

Pero verdaderamente el oído de Dios ha sido abierto; él ha prestado atención a la voz de mi oración.

20 Lovad vare Gud, som icke har förkastat min bön eller vänt ifrån mig sin nåd!

Alabado sea Dios que no me ha quitado su buena fe y su misericordia.