< Psaltaren 66 >
1 För sångmästaren; en sång, en psalm. Höjen jubel till Gud, alla länder;
Al maestro de coro. Cántico. Salmo.
2 lovsjungen hans namns ära, given honom ära och pris.
Aclamad a Dios con júbilo, tierras todas; cantad salmos a la gloria de su Nombre; dadle el honor de la alabanza.
3 Sägen till Gud: Huru underbara äro icke dina gärningar! För din stora makts skull visa dina fiender dig underdånighet.
Decid a Dios: “¡Cuan asombrosas son tus obras!” Aun tus enemigos te lisonjean por la grandeza de tu poder.
4 Alla länder skola tillbedja och lovsjunga dig; de skola lovsjunga ditt namn. (Sela)
Prostérnese ante Ti la tierra entera y cante tu Nombre.
5 Kommen och sen vad Gud har gjort; underbara äro hans gärningar mot människors barn.
Venid y contemplad las hazañas de Dios; sublime en sus designios sobre los hombres.
6 Han förvandlade havet till torrt land; till fots gingo de genom floden; då gladdes vi över honom.
Trocó en tierra seca el mar; el río fue cruzado a pie enjuto. Alegrémonos en Él.
7 Genom sin makt råder han evinnerligen, hans ögon giva akt på hedningarna; de gensträviga må icke förhäva sig. (Sela)
Reina con su poderío para siempre; sus ojos observan a las naciones, para que los rebeldes no levanten cabeza.
8 Prisen, I folk, vår Gud, och låten hans lov ljuda högt;
Bendecid, oh naciones, a nuestro Dios, y haced resonar su alabanza,
9 ty han har beskärt liv åt vår själ och har icke låtit vår fot vackla.
porque Él mantuvo en vida a nuestra alma, y no dejó que vacilara nuestro pie.
10 Ty väl prövade de oss, o Gud, du luttrade oss, såsom silver luttras;
Pues Tú nos probaste, oh Dios, nos probaste por el fuego, como se hace con la plata.
11 du förde oss in i fängelse, du lade en tung börda på vår rygg;
Nos dejaste caer en el lazo; pusiste un peso aplastante sobre nuestras espaldas.
12 du lät människor fara fram över vårt huvud, vi måste gå genom eld och vatten. Men du har fört oss ut och vederkvickt oss.
Hiciste pasar hombres sobre nuestra cabeza; atravesamos por fuego y por agua; mas nos sacaste a refrigerio.
13 Så kommer jag då till ditt hus med brännoffer, jag vill infria mina löften till dig,
Entraré en tu casa con holocausto, y te cumpliré mis votos,
14 dem till vilka mina låppar öppnade sig, och som min mun uttalade i min nöd.
los que mis labios pronunciaron y prometió mi boca en medio de mi tribulación.
15 Brännoffer av feta får vill jag frambära åt dig, med offerånga av vädurar; jag vill offra både tjurar och bockar. (Sela)
Te ofreceré pingües holocaustos, con grosura de carneros; te inmolaré bueyes y cabritillos.
16 Kommen och hören, så vill jag förtälja för eder, I alla som frukten Gud, vad han har gjort mot min själ.
Venid, escuchad todos los que teméis a Dios; os contaré cuan grandes cosas ha hecho por mí.
17 Till honom ropade jag med min mun, och lovsång var redan på min tunga.
Clamé hacia Él con mi boca, y su alabanza estaba pronta en mi lengua.
18 Om jag hade förehaft något orätt i mitt hjärta, så skulle Herren icke höra mig.
Si mi corazón hubiera tenido en vista la iniquidad, el Señor no me habría escuchado;
19 Men Gud har hört mig, han har aktat på mitt bönerop.
pero Dios oyó; atendió a la voz de mi plegaria.
20 Lovad vare Gud, som icke har förkastat min bön eller vänt ifrån mig sin nåd!
Bendito sea Dios, que no despreció mi oración y no retiró de mí su misericordia.