< Psaltaren 66 >
1 För sångmästaren; en sång, en psalm. Höjen jubel till Gud, alla länder;
Kumutungamiri wokuimba. Rwiyo. Pisarema. Danidzirai nomufaro kuna Mwari, imi nyika yose!
2 lovsjungen hans namns ära, given honom ära och pris.
Imbirai mukurumbira wezita rake; murumbidze zvikuru kukudzwa kwake!
3 Sägen till Gud: Huru underbara äro icke dina gärningar! För din stora makts skull visa dina fiender dig underdånighet.
Muti kuna Mwari, “Mabasa enyu anotyisa sei! Simba renyu iguru zvokuti vavengi venyu vanodedera pamberi penyu.
4 Alla länder skola tillbedja och lovsjunga dig; de skola lovsjunga ditt namn. (Sela)
Nyika yose inokukotamirai; vanokuimbirai nziyo dzokurumbidza, vanoimba nziyo dzokurumbidza zita renyu.” Sera
5 Kommen och sen vad Gud har gjort; underbara äro hans gärningar mot människors barn.
Uyai muone zvaitwa naMwari, mabasa ake anotyisa sei pakati pavanhu!
6 Han förvandlade havet till torrt land; till fots gingo de genom floden; då gladdes vi över honom.
Akashandura gungwa rikava nyika yakaoma, vakafamba nomumvura zhinji netsoka dzavo, uyai, ngatifarei maari.
7 Genom sin makt råder han evinnerligen, hans ögon giva akt på hedningarna; de gensträviga må icke förhäva sig. (Sela)
Anotonga nokusingaperi nesimba rake, meso ake anocherechedza ndudzi, vanomumukira ngavarege kumisidzana naye. Sera
8 Prisen, I folk, vår Gud, och låten hans lov ljuda högt;
Rumbidzai Mwari wedu, imi vanhu, inzwi rokurumbidzwa kwake ngarinzwike;
9 ty han har beskärt liv åt vår själ och har icke låtit vår fot vackla.
iye akachengetedza upenyu hwedu netsoka dzedu kuti dzirege kutedzemuka.
10 Ty väl prövade de oss, o Gud, du luttrade oss, såsom silver luttras;
Nokuti imi, iyemi Mwari, makatiedza; mukatinatsa sesirivha.
11 du förde oss in i fängelse, du lade en tung börda på vår rygg;
Makatipinza mutorongo mukatitakudza mitoro pamisana yedu.
12 du lät människor fara fram över vårt huvud, vi måste gå genom eld och vatten. Men du har fört oss ut och vederkvickt oss.
Makabvumira vanhu kukwira pamisoro yedu; takapinda mumoto nomumvura, asi makatiisa kunzvimbo ine zvakawanda.
13 Så kommer jag då till ditt hus med brännoffer, jag vill infria mina löften till dig,
Ndichauya nezvibayiro zvinopiswa kutemberi yenyu, ndigozadzisa mhiko dzangu kwamuri,
14 dem till vilka mina låppar öppnade sig, och som min mun uttalade i min nöd.
mhiko dzandakavimbisa nemiromo yangu, uye muromo wangu wakataura pandakanga ndiri munhamo.
15 Brännoffer av feta får vill jag frambära åt dig, med offerånga av vädurar; jag vill offra både tjurar och bockar. (Sela)
Ndichakubayirai mhuka dzakakora nechipiriso chamakondobwe; ndichabayirawo hando nembudzi. Sera
16 Kommen och hören, så vill jag förtälja för eder, I alla som frukten Gud, vad han har gjort mot min själ.
Uyai munzwe, imi mose munotya Mwari; ndikuudzei zvaakandiitira.
17 Till honom ropade jag med min mun, och lovsång var redan på min tunga.
Ndakachema kwaari nomuromo wangu; rumbidzo yake yaiva parurimi rwangu.
18 Om jag hade förehaft något orätt i mitt hjärta, så skulle Herren icke höra mig.
Dai ndakanga ndaviga chivi mumwoyo mangu, Ishe aidai asina kundinzwa;
19 Men Gud har hört mig, han har aktat på mitt bönerop.
asi zvirokwazvo Mwari akateerera akanzwa inzwi rangu mumunyengetero.
20 Lovad vare Gud, som icke har förkastat min bön eller vänt ifrån mig sin nåd!
Mwari ngaarumbidzwe, iye asina kuramba munyengetero wangu. Kana kudzivisa rudo rwake kwandiri!