Psaltaren 66

1 För sångmästaren; en sång, en psalm. Höjen jubel till Gud, alla länder;

Kaksakin God ke pusren engan lulap, kowos mwet faclu nufon!

2 lovsjungen hans namns ära, given honom ära och pris.

Onkakin Ine wolana lal, Akfulatyal ke pusren kaksak wolana!

3 Sägen till Gud: Huru underbara äro icke dina gärningar! För din stora makts skull visa dina fiender dig underdånighet.

Kowos in fahk nu sin God, “Fuka lupan wolana lun ma kom oru! Ku lom arulana yohk, Oru mwet lokoalok lom elos sangeng ac putati ye motom.

4 Alla länder skola tillbedja och lovsjunga dig; de skola lovsjunga ditt namn. (Sela)

Mwet nukewa fin faclu elos alu nu sum; Elos on kaksakin kom, Ac yuk on in kaksak nu ke Inem.”

5 Kommen och sen vad Gud har gjort; underbara äro hans gärningar mot människors barn.

Fahsru ac liye ma su God El orala, Orekma wolana lal inmasrlon mwet uh.

6 Han förvandlade havet till torrt land; till fots gingo de genom floden; då gladdes vi över honom.

El ekulla meoa nu ke facl pao. Mwet matu lasr elos tuh fahsr sasla infacl uh ke nialos. Kut arulana engan ingo ke sripen ma El oru uh.

7 Genom sin makt råder han evinnerligen, hans ögon giva akt på hedningarna; de gensträviga må icke förhäva sig. (Sela)

El leum ma pahtpat ke ku lal, Mutal ngeta liye mutunfacl uh. Lela in wangin mwet tuyak lainul.

8 Prisen, I folk, vår Gud, och låten hans lov ljuda högt;

Kaksakin God lasr, kowos mutanfahl nukewa; Lela in lohngyuk pusren kaksak lowos.

9 ty han har beskärt liv åt vår själ och har icke låtit vår fot vackla.

El karingin moul lasr Ac tia lela kut in ikori.

10 Ty väl prövade de oss, o Gud, du luttrade oss, såsom silver luttras;

O God, kom srike kut — Oana ke silver ac liklikiyuki ke e, Ouinge kom srike kut.

11 du förde oss in i fängelse, du lade en tung börda på vår rygg;

Kom lela tuh kut in putatyang nu in kwasrip Ac filiya ma toasr finpisasr.

12 du lät människor fara fram över vårt huvud, vi måste gå genom eld och vatten. Men du har fört oss ut och vederkvickt oss.

Kom lela tuh mwet lokoalok lasr in longkuti; Kut fahsr sasla in e ac in sronot, A inge kom sifil uskutme nu in sie acn misla.

13 Så kommer jag då till ditt hus med brännoffer, jag vill infria mina löften till dig,

Nga ac fah tuku nu in lohm sum wi mwe kisa firir; Nga ac fah sot nu sum ma nga wulela kac.

14 dem till vilka mina låppar öppnade sig, och som min mun uttalade i min nöd.

Nga ac fah asot nu sum ma nga tuh fahk mu nga ac oru Ke pacl nga tuh muta in ongoiya.

15 Brännoffer av feta får vill jag frambära åt dig, med offerånga av vädurar; jag vill offra både tjurar och bockar. (Sela)

Nga ac fah sang sheep tuh in mwe kisa firir fin loang lom; Nga ac fah kisakin cow mukul ac nani Ac kulasr kac fah sowak nu lucng.

16 Kommen och hören, så vill jag förtälja för eder, I alla som frukten Gud, vad han har gjort mot min själ.

Fahsru ac lohng, kowos nukewa su sunakin God, Ac nga ac fah fahk nu suwos ma El oru nu sik.

17 Till honom ropade jag med min mun, och lovsång var redan på min tunga.

Nga pang in suk kasru sel, Ac nga kaksakunul ke on.

18 Om jag hade förehaft något orätt i mitt hjärta, så skulle Herren icke höra mig.

Nga funu pilesru in fahkak ma koluk luk nu sel, Leum El lukun tia lohngyu.

19 Men Gud har hört mig, han har aktat på mitt bönerop.

Tuh pwayena lah God El lohngyu; El lohng pre luk.

20 Lovad vare Gud, som icke har förkastat min bön eller vänt ifrån mig sin nåd!

Nga kaksakin God, Mweyen El tia pilesru pre luk, Ku sruokya lungse kawil lal likiyu.