Psaltaren 66
1 För sångmästaren; en sång, en psalm. Höjen jubel till Gud, alla länder;
To the victorie, the song of salm.
2 lovsjungen hans namns ära, given honom ära och pris.
Al the erthe, make ye ioie hertli to God, seie ye salm to his name; yyue ye glorie to his heriyng.
3 Sägen till Gud: Huru underbara äro icke dina gärningar! För din stora makts skull visa dina fiender dig underdånighet.
Seie ye to God, Lord, thi werkis ben dredeful; in the multitude of thi vertu thin enemyes schulen lie to thee.
4 Alla länder skola tillbedja och lovsjunga dig; de skola lovsjunga ditt namn. (Sela)
God, al the erthe worschipe thee, and synge to thee; seie it salm to thi name.
5 Kommen och sen vad Gud har gjort; underbara äro hans gärningar mot människors barn.
Come ye and se ye the werkis of God; ferdful in counseils on the sones of men.
6 Han förvandlade havet till torrt land; till fots gingo de genom floden; då gladdes vi över honom.
Which turnede the see in to drie lond; in the flood thei schulen passe with foot, there we schulen be glad in hym.
7 Genom sin makt råder han evinnerligen, hans ögon giva akt på hedningarna; de gensträviga må icke förhäva sig. (Sela)
Which is Lord in his vertu withouten ende, hise iyen biholden on folkis; thei that maken scharp be not enhaunsid in hem silf.
8 Prisen, I folk, vår Gud, och låten hans lov ljuda högt;
Ye hethen men, blesse oure God; and make ye herd the vois of his preising.
9 ty han har beskärt liv åt vår själ och har icke låtit vår fot vackla.
That hath set my soule to lijf, and yaf not my feet in to stiryng.
10 Ty väl prövade de oss, o Gud, du luttrade oss, såsom silver luttras;
For thou, God, hast preued vs; thou hast examyned vs bi fier, as siluer is examyned.
11 du förde oss in i fängelse, du lade en tung börda på vår rygg;
Thou leddist vs in to a snare, thou puttidist tribulaciouns in oure bak;
12 du lät människor fara fram över vårt huvud, vi måste gå genom eld och vatten. Men du har fört oss ut och vederkvickt oss.
thou settidist men on oure heedis. We passiden bi fier and water; and thou leddist vs out in to refreschyng.
13 Så kommer jag då till ditt hus med brännoffer, jag vill infria mina löften till dig,
I schal entre in to thin hous in brent sacrifices; Y schal yelde to thee my vowis,
14 dem till vilka mina låppar öppnade sig, och som min mun uttalade i min nöd.
which my lippis spaken distinctly. And my mouth spake in my tribulacioun;
15 Brännoffer av feta får vill jag frambära åt dig, med offerånga av vädurar; jag vill offra både tjurar och bockar. (Sela)
Y shal offre to thee brent sacrificis ful of merowy, with the brennyng of rammes; Y schal offre to thee oxis with buckis of geet.
16 Kommen och hören, så vill jag förtälja för eder, I alla som frukten Gud, vad han har gjort mot min själ.
Alle ye that dreden God, come and here, and Y schal telle; hou grete thingis he hath do to my soule.
17 Till honom ropade jag med min mun, och lovsång var redan på min tunga.
I criede to hym with my mouth; and Y ioyede fulli vndir my tunge.
18 Om jag hade förehaft något orätt i mitt hjärta, så skulle Herren icke höra mig.
If Y bihelde wickidnesse in myn herte; the Lord schal not here.
19 Men Gud har hört mig, han har aktat på mitt bönerop.
Therfor God herde; and perseyuede the vois of my bisechyng.
20 Lovad vare Gud, som icke har förkastat min bön eller vänt ifrån mig sin nåd!
Blessid be God; that remeued not my preyer, and `took not awei his merci fro me.
