Psaltaren 66
1 För sångmästaren; en sång, en psalm. Höjen jubel till Gud, alla länder;
“For the leader of the music. A psalm.” Shout joyfully unto God. all ye lands!
2 lovsjungen hans namns ära, given honom ära och pris.
Sing ye the honor of his name; Make his praise glorious!
3 Sägen till Gud: Huru underbara äro icke dina gärningar! För din stora makts skull visa dina fiender dig underdånighet.
Say unto God, How terrible are thy doings! Through the greatness of thy power thine enemies are suppliants to thee!
4 Alla länder skola tillbedja och lovsjunga dig; de skola lovsjunga ditt namn. (Sela)
Let all the earth worship thee; Let it sing praise to thee, let it sing praise to thy name! (Pause)
5 Kommen och sen vad Gud har gjort; underbara äro hans gärningar mot människors barn.
Come, behold the works of God! How terrible his doings among the sons of men!
6 Han förvandlade havet till torrt land; till fots gingo de genom floden; då gladdes vi över honom.
He turned the sea into dry land; They went through the deep on foot; Then we rejoiced in him.
7 Genom sin makt råder han evinnerligen, hans ögon giva akt på hedningarna; de gensträviga må icke förhäva sig. (Sela)
By his power he ruleth for ever; His eyes are fixed upon the nations; Let not the rebellious exalt themselves! (Pause)
8 Prisen, I folk, vår Gud, och låten hans lov ljuda högt;
O bless our God, ye nations. And make the voice of his praise to be heard!
9 ty han har beskärt liv åt vår själ och har icke låtit vår fot vackla.
It is he who preserveth our lives, And suffereth not our feet to stumble.
10 Ty väl prövade de oss, o Gud, du luttrade oss, såsom silver luttras;
Thou hast, indeed, proved us, O God! Thou hast tried us as silver is tried.
11 du förde oss in i fängelse, du lade en tung börda på vår rygg;
Thou broughtest us into a snare, And didst lay a heavy burden upon our backs;
12 du lät människor fara fram över vårt huvud, vi måste gå genom eld och vatten. Men du har fört oss ut och vederkvickt oss.
Thou didst cause men to ride upon our heads, And we have gone through fire and water: But thou hast brought us to a place of abundance.
13 Så kommer jag då till ditt hus med brännoffer, jag vill infria mina löften till dig,
I will go into thy house with burnt-offerings! I will pay thee my vows, —
14 dem till vilka mina låppar öppnade sig, och som min mun uttalade i min nöd.
The vows which my lips uttered. Which my mouth promised in my trouble.
15 Brännoffer av feta får vill jag frambära åt dig, med offerånga av vädurar; jag vill offra både tjurar och bockar. (Sela)
Burnt sacrifices of fatlings will I offer to thee with the fat of rams; Bullocks, with he-goats, will I sacrifice to thee. (Pause)
16 Kommen och hören, så vill jag förtälja för eder, I alla som frukten Gud, vad han har gjort mot min själ.
Come and hear, all ye who fear God, And I will relate what he hath done for me!
17 Till honom ropade jag med min mun, och lovsång var redan på min tunga.
I called upon him with my mouth, And praise is now upon my tongue.
18 Om jag hade förehaft något orätt i mitt hjärta, så skulle Herren icke höra mig.
If I had meditated wickedness in my heart, The Lord would not have heard me:
19 Men Gud har hört mig, han har aktat på mitt bönerop.
But surely God hath heard me; He hath had regard to the voice of my supplication.
20 Lovad vare Gud, som icke har förkastat min bön eller vänt ifrån mig sin nåd!
Blessed be God, who did not reject my prayer, Nor withhold his mercy from me!
