Psaltaren 66

1 För sångmästaren; en sång, en psalm. Höjen jubel till Gud, alla länder;

Alang sa pangulong musikero. Usa ka awit, ang salmo. Paghimo ug malipayong kasaba ngadto sa Dios, tibuok kalibotan;

2 lovsjungen hans namns ära, given honom ära och pris.

Awita ang himaya sa iyang ngalan; himoa nga mahimayaon ang iyang pagdayeg.

3 Sägen till Gud: Huru underbara äro icke dina gärningar! För din stora makts skull visa dina fiender dig underdånighet.

Isulti sa Dios, “Pagkamakalilisang sa imong mga buhat! Tungod sa kadako sa imong gahom moyukbo kanimo ang imong mga kaaway.

4 Alla länder skola tillbedja och lovsjunga dig; de skola lovsjunga ditt namn. (Sela)

Ang tibuok kalibotan magsimba kanimo ug mag-awit kanimo; magaawit (sila) sa imong ngalan.” (Selah)

5 Kommen och sen vad Gud har gjort; underbara äro hans gärningar mot människors barn.

Ngari ug tan-awa ang mga gibuhat sa Dios; kahadlokan siya ug ang iyang mga gibuhat ngadto sa mga anak sa katawhan.

6 Han förvandlade havet till torrt land; till fots gingo de genom floden; då gladdes vi över honom.

Gipamala niya ang dagat; milatas (sila) sa suba; didto nagmalipayon kita diha kaniya.

7 Genom sin makt råder han evinnerligen, hans ögon giva akt på hedningarna; de gensträviga må icke förhäva sig. (Sela)

Pinaagi sa iyang kusog nagdumala siya hangtod sa kahangtoran; nagtaw-an siya sa kanasoran; ayaw itugot nga magpataas ang mga masupilon sa ilang kaugalingon. (Selah)

8 Prisen, I folk, vår Gud, och låten hans lov ljuda högt;

Dayega ang Dios, kamong katawhan, ipalanog ang pagdayeg alang kaniya.

9 ty han har beskärt liv åt vår själ och har icke låtit vår fot vackla.

Giampingan kita niya taliwala sa mga buhi, ug wala niya gitugot nga madalin-as ang atong mga tiil.

10 Ty väl prövade de oss, o Gud, du luttrade oss, såsom silver luttras;

Kay ikaw, O Dios, nagsulay kanamo; gisulayan nimo kami sama sa plata nga giulay.

11 du förde oss in i fängelse, du lade en tung börda på vår rygg;

Gihatod nimo kami sa pukot; gibutang nimo sa among likod ang labihang palas-anon.

12 du lät människor fara fram över vårt huvud, vi måste gå genom eld och vatten. Men du har fört oss ut och vederkvickt oss.

Gipayatakan nimo sa mga tawo ang among mga ulo; miagi kami sa kalayo ug sa tubig, apan gidala mo kami sa usa ka hawan nga dapit.

13 Så kommer jag då till ditt hus med brännoffer, jag vill infria mina löften till dig,

Moadto ako sa imong puluy-anan nga dala ang mga halad nga sinunog; akong tumanon ang akong panumpa

14 dem till vilka mina låppar öppnade sig, och som min mun uttalade i min nöd.

nga gisaad sa akong mga ngabil ug ang gisulti sa akong baba sa dihang anaa ako sa kagul-anan.

15 Brännoffer av feta får vill jag frambära åt dig, med offerånga av vädurar; jag vill offra både tjurar och bockar. (Sela)

Maghalad ako kanimo ug sinunog nga tambok nga mga mananap nga adunay humot sa laking karnero; maghalad ako ug mga torong baka ug mga kanding. (Selah)

16 Kommen och hören, så vill jag förtälja för eder, I alla som frukten Gud, vad han har gjort mot min själ.

Ngari ug paminaw, kamong tanan nga may kahadlok sa Dios, ug imantala ko ang gibuhat niya alang sa akong kalag.

17 Till honom ropade jag med min mun, och lovsång var redan på min tunga.

Mituaw ako kaniya pinaagi sa akong baba, ug gidayeg siya sa akong dila.

18 Om jag hade förehaft något orätt i mitt hjärta, så skulle Herren icke höra mig.

Kung aduna akoy makita nga sala sa akong kasingkasing, ang Ginoo dili maminaw kanako.

19 Men Gud har hört mig, han har aktat på mitt bönerop.

Apan ang Dios naminaw gayod; gitagad niya ang tingog sa akong pag-ampo.

20 Lovad vare Gud, som icke har förkastat min bön eller vänt ifrån mig sin nåd!

Dalayegon ang Dios, nga wala niya pasagdi ang akong pag-ampo o ang iyang pagkamatinud-anon sa kasabotan nganhi kanako.